Sony är en veteran på Androidmarknaden och kämpar år efter år tappert vidare, trots sviktande marknadsandelar. Under en handfull år har Sony envist hållit hårt i sitt designspråk Omni-Balance, med strama linjer, relativt vasst rundade hörn och ett mer eller mindre helt platt bakstycke. Alla kände genast igen en Xperia-telefon, och det var sannolikt precis vad Sony eftersträvade, men samtidigt började designen – om än elegant – under senare år kännas gammal och tråkig.

Med Xperia XZ2 Premium, XZ2 och XZ2 Compact har Sony äntligen släppt taget om det gamla designspråket. Fronten ser fortfarande ut som en klassisk Xperia-telefon, om än med aningen mer mjukt rundade hörn, medan bakstycket i år har fått en snudd på total makeover med ett välvt bakstycke av glas (XZ2 Premium samt XZ2) eller plast (XZ2 Compact).

Så designen är i år ny, men hur ser det ut under den polerade ytan? I den här recensionen sätter vi tänderna i mellanmodellen, Xperia XZ2, och vi hoppas kunna svara på hur väl Sony har lyckats.

Kartong och hårdvara

XZ2 levereras i en snygg mellangrå kartong med ytterst strama linjer och vassa kanter. De flesta pappkartonger har lite mer rundade kanter, men icke så med XZ2. På lockets ovansida ser vi ”XPERIA” i kromad text, samt ”ZX2” i vit text strax nedan. Längst ned på kartonglocket finner vi Sony-logon.

Inuti kartongen finner vi som sig bör telefonen i sig i ett fack för sig, i färgen ”Deep Green”, inslagen i skyddsplast. Nedan telefonens övre fack återfinns en svart snabbladdare på max 16,2W (12V och 1,35A), en svart USB-kabel (cirka 1 meter), en kort adaptersladd för USB Typ C till 3,5mm (cirka 8 centimeter) samt en kartong med dokumentation (garantiinformation och snabbstartguide).

Kartongens innehåll kan variera beroende på region, operatör och återförsäljare, samt i särskilda kampanjer, och vi kan inte svära på att innehållet är detsamma i just er kartong.

Under den 5,7 tum stora skärmen finner vi Qualcomms Snapdragon 845, det vill säga årets toppchipp från Qualcomm. Snapdragon 845 har fått åtta kärnor uppdelade i två grupper om fyra: 4 x 2,7 GHz Kryo 385 Gold samt 4 x 1,7 GHz Kryo 385 Silver. För grafiken svarar Adreno 630. RAM-bestyckningen är på 4 GB LPDDR4X och lagringsutrymmet på 64 GB är av UFS2.1-typ.

Kameran är kanske aningen förvånansvärt av enkelkameratyp, under en tidsera då nästan alla satsar på dubbel- eller till och med trippelkameror. Kameraupplösningen är på 19 megapixlar och med det står det klart att Sony enträget jobbar vidare på kameror med fokus på högt antal megapixlar snarare än större sensorpixlar som de flesta konkurrenterna.

Telefonens mått uppges vara 153 x 72 x 11,1 millimeter och XZ2 är med det en av de tjockaste telefonerna på marknaden. Vikten ligger på 198 gram, vilket ger telefonen en gedigen tyngd i handen. Till vår glädje finner vi även vattenresistens enligt IP68-klassificeringen samt stöd för trådlös laddning.

Telefonens tjocklek kan tänkas vara avskräckande för somliga, kanske inte minst för de med tighta byxor, men faktum är att djupet, tjockleken, gör att telefonen ligger ytterst väl i handen. Det mjukt rundade bakstycket ligger näst intill perfekt i handen och XZ2 är vid sidan om HTC U11 och möjligen Huawei Honor 9 den i handen bekvämaste telefonen på marknaden, enligt vår åsikt.

Sonys val av glas för bakstycket är kanske inte det bästa vad gäller stryktålighet, men telefonen andas samtidigt, delvis tack vare materialvalet, en gedigen lyxkänsla. Xperia XZ2 känns som en solid bit mjukt utformat glas. Dessvärre gör dock glasbakstycket att telefonen är tämligen halkig att hålla i handen, inte minst om man bär vantar eller handskar, eller om man har torra fingrar.

Bakstycket är faktiskt så halkigt, kombinationen av högblankt glas och fettavstötande ytbehandling, att telefonen riskerar att glida av vilken slät och hård yta som helst, exempelvis en bordsskiva, om bordsytan lutar ens några få grader åt något håll. Detta är något som höll på att kosta oss dyrt då telefonen gled av vårt skrivbord, som vi inte hade en aning om att det lutade lätt, men lyckligtvis landade på en matta och inte direkt på ett hårt klinkergolv. Ingen skada skedd, men vi hade hjärtat i halsgropen i några sekunder.

Telefonens tre knappar, volymknapp, strömknapp och kameraknapp, sitter alla på den högra långsidan. På den övre halvan finner vi längst upp volymknappen följt av strömknappen strax nedan, och längst ned finner vi kameraavtryckaren som har två lägen; halvtryck för att fokusera och heltryck för att ta bilden. Volymknappen håller föredömlig klass med tydlig klickkänsla, medan strömknappen och kameraknappen är lite för mjuka för vår smak, det är lite för lätt att råka trycka in dessa knappar av misstag.

Centrerat i fotänden finner vi USB Typ C-porten och strax till vänster om denne hittar vi den primära samtalsmikrofonen. I huvudänden finner vi den sekundära mikrofonen till höger och SIM-kortluckan till vänster. Den vänstra långsidan är slät och saknar knappar, luckor och anslutningar.

På baksidan finner vi centrerat på den övre halvan kameralinsen – XZ2 har tvärt emot trenden endast en enkelkamera – och strax nedan denne hittar vi en rund fingeravtrycksläsare. Fingeravtrycksläsarens placering har varit ett återkommande irritationsmoment under vår testfas, då den sitter alldeles för långt ned på bakstycket för vår smak. Mer om detta under kapitlet mjukvara och användande.

Specifikationer	Sony Xperia XZ2
Releasedatum	Våren 2018
Processor	2,7GHz octa-core
Plattform	Qualcomm Snapdragon 845
Grafikkrets	Adreno 630
RAM-minne	4GB
Inbyggt minne	64GB / plats för minneskort
Skärm	5,7" / FHD+ - 1080x2160 pixlar / 424PPI
Skärmtyp	LCD / 18:9 / 83,85 cm² / ~76,1% av fronten
Kamera	19MP
Främre kamera	5MP
Vikt	198g
Höjd, bredd, djup	153 x 72 x 11,1mm
Batteri	3180mAh
Kommunikation	USB-C 3.1, Bluetooth 5.0, Wi-Fi 802.11 a/b/g/n/ac, dual-band, Wi-Fi Direct, DLNA, hotspot
Sensorer	GPS+GLONASS, accelerometer, gyro, magnetometer, närhetssensor, fingeravtrycksläsare
FM-radio / NFC	Nej / Ja
Nätverk	Fyrbands GSM / HSDPA / LTEFyrbands GSM / HSDPA / LTE kat. 18
IP-klassning	IP68
Övrig info	Saknar 3,5mm jack. Kan spela in 4K HDR-video. Slowmotionvideo 1080p @ 960fps. Säljs även med plats för dubbla SIM-kort.
Mer info	Mer info om Sony Xperia XZ2 på Androidenheter.se

Bildskärm

Sony har utrustat Xperia XZ2 med en egenutvecklad 5,7 tum stor IPS LCD-skärm av Sonys ”Triluminous”-typ i det trendiga bildformatet 18:9 (2:1). Upplösningen är 1080p+, det vill säga 1 080 x 2 160 pixlar, och skärmen bjuder på en pixeltäthet om utmärkta 424 PPI i en RGB-matris. Som vanligt bjuds vi på Sonys X-Reality Engine, och som bonus finner vi även HDR BT.2020-stöd.

Färgåtergivningen är utmärkt, som vanligt med Sony-skärmar av senare snitt, och den som inte är nöjd med mättnaden get möjligheten att justera detta i bildskärmsinställningarna. Vi är dock helt nöjda med skärmens standardläge och kör också just detta genom hela testfasen. Betraktningsvinklarna är goda, men vi noterar en påtaglig förlust i ljusstyrka redan ur medelstora vinklar (~45 grader).

Svärtan är alltid LCD-skärmarnas Akilleshäl, och XZ2 är inget undantag. I dagsljus och i dunkla miljöer är det inget som helst problem, men att använda telefonen i mörker resulterar i att svarta bildpartier framstår som ljusgrå, även med skärmens ljusstyrka på dess lägsta inställning. Vidare ser man ett tydligt grånyansskifte mot mörka bakgrunder ur varierande betraktningsvinklar.

Den maximala ljusstyrkan är bra, i nivå med OnePlus 5T och Nokia 7 Plus. Läsbarheten utomhus i fullt dagsljus är bättre än i dessa tu konkurrenter, men som alltid gör man klokt i att undvika direkt solljus.

Vid lägre ljusstyrka, 50% eller lägre, noterar vi en lite mer påtaglig eftersläpning än vad vi förväntar oss av en modern telefon i den här prisklassen. Inte minst då man exempelvis skrollar i listmenyer, på webbsidor eller på Google Play-butiken, med mörka element (exempelvis text) mot en vit bakgrund, blir eftersläpningarna mer tydliga. Detta är inte ett stort problem, men det är svårt att undgå att känna att det inte borde vara ett problem överhuvudtaget.

Pekskärmen, skyddad bakom ett lager Gorilla Glass 5, svarar mycket rappt, och bommar sällan eller aldrig våra pek, svep eller nyp. Numera är det ovanligt att pekskärmar uppvisar problem, men samtidigt kan man fortfarande ”känna” skillnaden mellan en bra pekskärm och en utmärkt sådan. Sony har utan tvekan gett Xperia XZ2 en utmärkt pekskärm.

Som sig bör har skärmen fått en ytbehandling för att hålla kladdiga fingeravtryck borta i största möjliga mån, och Sony tycks inte ha snålat här – det här är en av de halkigaste skärmarna vi har testat på länge, undantaget Huawei P20 Pro. Vi uppskattar halkiga skärmar, då det förhöjer pekskärmsupplevelsen samtidigt som det håller kladdet borta. Medaljens baksida är att telefonen är väldigt hal att hålla i handen, inte minst då även glasbakstycket tycks ha fått någon form av oleofobisk behandling.

Trådlöst och ljud

Som nästan alltid numera är mottagning, datahastigheter och pålitligheten hos de trådlösa nätverken bra och helt enligt förväntan. Oavsett om det gäller mobila nätverk, Wi-Fi eller Bluetooth så motsvarar Xperia XZ2 våra förväntningar och matchar konkurrenterna väl.

Enda plumpen i protokollet är att vi noterar att XZ2 tycks behöva någon sekund eller två längre tid att ansluta till vårt Wi-Fi-nätverks 5 GHz-kanal än exempelvis Google Pixel 2 XL samt OnePlus 5T. När anslutningen väl är etablerad är stabilitet och räckvidd precis lika bra som hos nämnda konkurrenter, men den initiala handskakningen och etableringen av anslutningen tycks inte vara riktigt lika rapp som hos vissa konkurrenter.

Ljudkvaliteten via telefonsamtal är vidare utmärkt, inte minst i vår ände där vi bjuds på klart och tydligt ljud via samtalshögtalaren. Motparten har inte haft något att klaga på utöver ett visst vindbrus under en promenad en blåsig dag.

Maxvolymen via de inbyggda stereohögtalarna – ena högtalaren är kombinerad med samtalshögtalaren ovan telefonen och den andra i en ytterst tunn och diskret öppning mellan skärmglaset och metallramen i fotändens front – är bra, men ljudet är tämligen tunt. Mycket diskant och väldigt lite djup. Man kan egentligen aldrig tala om ”djup” i en integrerad telefonhögtalare, men många andra telefoner bjuder på signifikant mer djup i den inbyggda högtalaren än vad XZ2 mäktar med.

Vi är mycket glada över att Sony har gett XZ2 stereohögtalare, dubbla högtalare, då detta innebär att det är mycket osannolikt att man missar ett telefonsamtal på grund av att högtalaröppningen har täckts över av misstag, eller att ljudet helt och hållet försvinner för att man håller telefonen på fel vis vid exempelvis spelande eller videotittande. Med en enkelhögtalare sker detta allt som oftast och genererar en hel del irritation hos oss.

Vi mäter upp en maximal volym på 84 decibel vilket är riktigt bra men inte helt i nivå med de allra mest högljudda telefonerna vi har testat.

Mjukvara och användande

Mjukvaran består i skrivande stund av Android 8.0 Oreo, och släpar därmed en Androidversion efter den senast tillgängliga skarpa versionen, 8.1. Säkerhetspatchen är dock mer aktuell, med juni månads säkerhetsuppdatering installerad. Ovanpå Android har Sony som väntat lagt in sin egen mjukvara, sitt eget gränssnitt Xperia UX, som vi på redaktionen är ganska förtjusta i.

Gränssnittets design kan för all beskrivas som aningen föråldrat numera, men vi uppskattar att det är mycket snabbt och responsivt, inte minst i kombination med ursnabba Snapdragon 845, och bjuder på en hel del bra funktioner. Den som har haft en Sony-telefon förut känner sig genast hemma på Xperia XZ2.

Vi kommer inte att fördjupa oss i mjukvarans alla funktioner och finesser då det är en mycket standardbetonad upplevelse – de flesta Androidtelefoner idag bjuder på en mycket likartad funktionsuppsättning, och XZ2 är inget undantag.

Vi nämner kortfattat längre upp i recensionen fingeravtryckarens aviga placering. Vi har av misstag lagt fingret på kameralinsen för att låsa upp telefonen minst ett 20-tal gånger under testfasen, vilket leder till att kameralinsen ständigt är kladdig och måste göras rent innan vart och vartannat ”Kodak moment”. Detta är lätt enerverande då det inte helt sällan är bråttom när man plockar fram telefonen för att ta en bild.

Vi trodde initialt att vi snabbt skulle vänja oss vid läsarens placering, men efter flera veckor fann vi att vi fortfarande, ganska frekvent, missade läsaren och istället träffade kameralinsen.

Ovanstående är förstås i all ärlighet en bagatell, och många av er är säkerligen snabbare än vad vi är på att anpassa er, men då det är något som återkommande har skapat en viss irritation på redaktionen så måste det ändå nämnas. När fingret landar som det skall på läsaren så noterar vi att identifikationen går precis lika snabbt och med samma höga identifikationsframgång som de allra bästa konkurrenterna. Det här är kort sagt en mycket bra fingeravtrycksläsare som tyvärr, enligt vår mening, har fått en lite avig placering.

Kamera

Huvudkameran på baksidan är för ovanlighetens skull av enkelkameratyp, det vill säga bara en kameralins med tillhörande kamerasensor. För en telefon i den här prisklassen är detta numera mycket ovanligt, men inte nödvändigtvis ett problem. Google visar i Pixel 2-duon med all önskvärd tydlighet att en enkelkamera kan konkurrera med – och ofta slå – de allra bästa dubbelkameratelefonerna på marknaden, men Sony tycks dessvärre inte ha lyckats riktigt lika väl i Xperia XZ2 som Google i Pixel 2-duon. Mer om detta i kameraanalysen några stycken längre ned.

Huvudkameran bjuder på 19 megapixlar, och Sony bjuder sin vana trogen och tvärt emot trenden de senaste åren på ett högre megapixelantal på bekostnad av kamerasensorns pixelstorlek. Vi finner att XZ2 har sensorpixlar på 1,22 mikrometer, vilket innebär cirka 25 % mindre pixelyta än exempelvis Google Pixel 2 XL, men ändå ett steg i rätt riktning jämfört med fjolårets XZ-modell som hade sensorpixlar på ytterst låga 1,12 mikrometer.

I teorin innebär mindre sensorpixlar i XZ2 sämre förutsättningar än telefoner som Pixel 2 och Samsung Galaxy S9 att absorbera ljus, vilket i synnerhet – i teorin – kan resultera i sämre prestanda i dunkla och mörka förhållanden.

Optiken är på f/2.0 och kamerasensorn mäter 1/2,3″ på diagonalen. Kameran har vidare naturligtvis fått en dubbel LED-blixt. Kameran saknar tyvärr optisk bildstabilisering, men bjuder som kompensation på elektronisk bildstabilisering.

Frontkameran är på med dagens mått mätt relativt låga 5 megapixlar, och har optik med en bländare på f/2.2. Sensorstorleken är här på ovanligt låga 1/5″, vilket inte gynnar frontkamerans förmåga att bjuda på en bra bild i dunkla eller mörka förhållanden. Något några snabba frontkamerabilder i dunkla ljusförhållanden snabbt bekräftade: XZ2 kan inte på långa vägar producera frontkamerabilder med samma skärpa, ljus och detalj som exempelvis Google Pixel 2/2 XL som i sin tur inte heller har en selfiekamera av absolut toppklass.

En trevlig bonus som vi ofta ser på Sony-telefoner är en dedikerad kameraknapp med två trycklägen. Ett första läge för att låsa fokus och ett andra läge för att ta bilden. Knappen när lite för mjuk för vår smak, vi hade önskat ett lite mer distinkt motstånd och tydligare taktil feedback, men då nästan inga konkurrenter har en dedikerad kameraknapp överhuvudtaget så är det ganska petigt att klaga på kameraknappens motstånd. Plus i kanten till Xperia XZ2 för detta.

Sonys kameramjukvara är ur kartong som sig bör inställd på automatläget, på svenska lite avigt kallat ”Bättre Autojustering” (”Superior Auto” på engelska), och precis som hos nästan alla konkurrenter tar kameramjukvaran hand om alla inställningar åt användaren; man siktar och skjuter, kameramjukvaran gör resten. För den som föredrar att själv ta kontroll över fotograferingen finns det även ett läge mer logiskt kallat ”Manuellt” (”Manual” på engelska), under vilket vi kan justera en rad parametrar såsom fokusläge, ISO, vitbalans och exponering.

Dessvärre kan det vara lite svårt att navigera kamerans alla funktioner, då exempelvis bokeh-foto, panorama och Google Lens nås via separata separat appar inbakade i en separat vy i Sonys kameramjukvara, snarare än genom lättillgängliga knappar direkt i kamerans bildsökarvy.

Även det i övrigt mycket trevliga slow motion-läget för videoinspelning är lite lurigt att hitta till, och att använda, om man inte är bekant med Sonys gränssnittslogik. Vi hade önskat ett lite mer naturligt och intuitivt upplägg för slow motion och bokeh, men när man väl har lärt sig gränssnittets logik, eller brist därav, är det inte längre ett betydande problem.

Ett plus i kanten för Xperia XZ2 för att vi i det utmärkta slow motion-läget tillåts spela in video i 1 280 x 720 pixlar (720p) i hela 960 FPS. Som jämförelse kan Pixel 2 XL endast spela in i upp till 240 FPS, blott en fjärdedel av Xperia XZ2 och inte tillnärmelsevis samma fantastiska slow motion-effekt som Sonyn.

Ett problem som gör slow motion-läget aningen svåranvänt är att man endast kan spela in ytterst korta klipp med 960 FPS, vilket gör det väldigt svårt att tajma inspelningen perfekt. Det hela görs än svårare av att slow motion-inspelningen har en viss fördröjning från det att man trycker på avtryckaren till dess att inspelningen i 960 FPS faktiskt påbörjas. Det tar oss i regel fyra eller fem misslyckade försök innan vi lyckas tajma det hela rätt. Se klipp nedan för ett slow motion-exempel inspelat med Xperia XZ2.

Exempelbilder
Notis: Alla bilder har tagits med kameramjukvaran i dess grundinställning för respektive telefon och med den för tillfället via OTA senast tillgängliga mjukvaran. I bilder där fokuspunkten spelar en avgörande roll, det vill säga främst vid närbildsfoto, har vi manuellt lagt fokusen där vi vill ha den med hjälp av pekfokusfunktionen. Då kameramjukvarorna är i sitt grund-/autoläge så har vi alltså låtit kameramjukvaran själv hantera saker som exponering, färgåtergivning och vitbalans utan någon som helst hjälp från oss.

Problem med exempelvis överexponering kan i många fall åtgärdas om man växlar till ett manuellt kameraläge och själv justerar exponering och dylikt, men detta är inte något vi gör i våra kameratest. Vi testar helt enkelt alltid, med undantag av manuell pekfokus i sällsynta fall, kamerans ”sikta och skjut”-duglighet. En god fotograf kan i många fall manuellt kompensera för eventuella brister i kamerans autoläge och en testad telefonkamera kan alltså med en medveten och grundlig fotograf vara aningen bättre än vad som framgår i våra recensioner.

Dagsljusbilder
Sony Xperia XZ2 (t.v.) vs Google Pixel 2 XL (t.h.)

Sony har i Xperia XZ2 flyttat fram sina positioner en del. XZ2 levererar ett överlag noterbart bättre resultat än fjolårets XZ. Om detta beror på en bättre sensor, Sonys IMX400 i XZ2 kontra IMX300 i fjolårets XZ, eller på en bättre mjukvara kan vi inte vara helt säkra på, men vi gissar att det är både och. Tack vare att IMX400 i årets modell har fått färre megapixlar på samma sensoryta har sensorpixlarnas storlek ökat. Detta resulterar i en bättre ljusupptagningsförmåga än fjolårsmodellen, och därmed bättre möjligheter att fånga bra bilder.

Vi matchar här Xperia XZ2 mot den ypperliga kameran i Googles Pixel 2 XL, och vi noterar genast att XZ2 gör ett mycket bra jobb med skärpa, detalj och färgåtergivning. Kanske är färgåtergivningen ibland ett snäpp för högt uppskruvad, med en lätt överdriven mättnad, men överlag gör Sonyn ett mycket bra jobb.

Xperia XZ2:s största svaghet är något vi har sett i Sonys telefoner i många år nu; problem med överexponering, i synnerhet vid svåra ljuskontraster. Vi ser återkommande exempel på detta i bildgalleriet ovan, där ljusa partier, såsom en ljusblå himmel i bakgrunden, framstår som närmast helvita och detaljlösa. Detta återkommer i bild efter bild och är ett problem som Googles Pixel 2 XL inte alls har några större problem med. Sony har en del att jobba med vad gäller mjukvaran och dess HDR-läge, men utöver detta ger vi kameran i XZ2 ett ganska gott betyg.

Bokeh
Sony Xperia XZ2 (t.v.) vs Google Pixel 2 XL (t.h.)

XZ2-kameran gör som vi konstaterar ovan ett ganska bra jobb, men det gäller dessvärre inte Bokeh-läget, eller porträttläget, där kameran genom mjukvarutrolleri separerar förgrund från bakgrund och lägger på en påtaglig oskärpa på bakgrunden för att få förgrunden, själva motivet, att framstå tydligare.

Bokeh-funktionen i Xperia XZ2 är närmast bedrövligt dålig och kameramjukvaran misslyckas genomgående med att separera förgrund från bakgrund på ett ens halvdant tillfredsställande vis. Ovanstående bild är det bästa resultatet av de fem bilderna vi tog, och resultatet är smått bedrövligt.

Man kan försöka skylla det svaga resultatet på att Xperia XZ2 bara har en kameralins istället för två kameralinser som nästan alla konkurrenter som erbjuder bokeh-funktioner, men den förklaringen håller inte riktigt då även Google Pixel 2 XL bara har en kameralins, och Pixel 2 XL producerar bokeh-bilder av en betydligt högre klass.

Det håller helt enkelt inte och det blir bakläxa för Sony vad gäller bokeh.

Frontkamera
Sony Xperia XZ2 (t.v.) vs Google Pixel 2 XL (t.h.)

Sony har gett XZ2 en frontkamera med sällsynt liten kamerasensor, på blott 1/5″. Detta resulterar i små sensorpixlar och en på pappret sämre förmåga i mindre väl upplysta omgivningar, såsom inomhus en mulen dag (översta bildparet) eller inomhus i dunkelt kvällsljus (andra bildparet). I fullt dagsljus skall det dock sägas att frontkameran presterar utmärkt och väl i nivå med konkurrenterna.

Vi jämför återigen Xperia XZ2 med Pixel 2 XL, och det står omedelbart klart att XZ2:s frontkamera inte håller måttet då ljusförhållandena är dunkla. Pixel 2 XL har inte på långa vägar den bästa frontkameran på marknaden, men skillnaden är ändå påtaglig då den ställs mot Xperia XZ2. Vi hade förväntat oss mer av Sony, och det här resultatet känns mer som något man kunde förvänta sig av en frontkamera för sex år sedan, inte en frontkamera i en telefon tillverkad 2018 med en prislapp på nästan 8 000 kronor.

Sony Xperia XZ2 bjuder på en kameraupplevelse av mycket varierande klass. Huvudkameran tar utmärkta bilder i dagsljus och i mörker, om än med vissa problem med överexponering, men bokeh-funktionen är i princip obrukbar (kan förhoppningsvis lösas via framtida mjukvaruuppdateringar för kameran) och frontkameran är mycket svag för en telefon i den här prisklassen. Vi vet att Sony kan så mycket bättre och det är därför extra frustrerande att de bommar några tämligen viktiga delmoment på det här viset.

Batteritid och prestanda

[bench]22battery|sony xperia xz2[/bench]
Batteritiden vid verkligt användande är bra men inte utmärkt. Vi är ingalunda missnöjda men vi hade samtidigt hoppats på lite mer med tanke på det i jämförelse med företrädaren större batteriet. Batteriet på 3 180 mAh är ett klart fall framåt jämfört med fjolårets Xperia XZ (2 900 mAh), men känns ändå som i minsta laget, inte minst med tanke på hur tjock de har gjort telefonen. Närmare 3 400 eller 3 500 mAh borde ha varit fullt möjligt med tanke på telefonens djup på hela 11,1 millimeter.

Vi klarar i regel, men med relativt små marginaler, en hel dag på en laddning med medelhårt användande. Om vi använder telefonen för lite längre videotittande eller då vi tvingas vrida upp ljusstyrkan till max om vi befinner oss utomhus en längre stund finner vi allt som oftast att det behövs en liten mellanladdning för att klara oss hela vägen till läggdags.

I vårt batteritest, utfört via PCMarks Work Battery Life 2.0, mäter vi upp respektabla 8 timmar och 48 minuter vilket placerar Xperia XZ2 ganska högt upp i vår topplista, strax före telefoner som Google Pixel 2 XL och OnePlus 5T. Laddning går till vår belåtenhet mycket snabbt via den medföljande snabbladdaren, 1 timme och 48 minuter från helt tomt till fulladdat. Telefonen tycks heller aldrig bli speciellt varm vid laddning, inte ens då telefonen används intensivt samtidigt som den snabbladdas.

Vi tror att de allra flesta som slår till och köper en Xperia XZ2 blir nöjda med batteritiden, och att Sony äntligen har börjat inkludera snabbladdare i kartongen. För tyngre användare kommer mellanladdningar krävas för att klara sig hela dagen, men det gäller med ytterst få undantag alla telefoner på marknaden.

Syntetiska prestandatest
[bench]22system|sony xperia xz2[/bench]
[bench]22cpu|sony xperia xz2[/bench]
[bench]22gpu|sony xperia xz2[/bench]
Vi låter här prestandamätningarna tala för sig själva, men vill ändå påpeka att syntetiska prestandamätningar sällan säger hela sanningen om hur en telefon faktiskt fungerar vid ett normalt användande.

Sammantaget kan de ge en fingervisning, men en väloptimerad mjukvara kan samtidigt göra underverk för användarupplevelsen. Det är inte ovanligt att en telefon med blygsam maxprestanda kan upplevas som mycket snabb och följsam tack vare en väloptimerad mjukvara, samtidigt som vissa telefoner med kraftfull hårdvara och hög syntetisk prestanda känns allmänt tröga och ”laggig” vid normalt användande på grund av en bristfälligt optimerad mjukvara.

Med ovanstående sagt vill vi ändå nämna hur bra Qualcomms nya chipp Snapdragon 845, i kombination med Sonys mjukvara, presterar. Vi ser ett rejält kliv framåt jämfört med fjolårets toppchipp från Qualcomm, Snapdragon 835, inte minst vad gäller prestandan per processorkärna samt grafikprestandan.

Just nu är Sony Xperia XZ2 ensam herre på täppan då det är den enda telefonen med Snapdragon 845 vi har hunnit testa i skrivande stund, men en rad konkurrenter med samma chipp väntar runt hörnet så det återstår att se hur länge XZ2 får sitta på prestandatronen.

Sony Xperia XZ2 – Summering

Sony har på senare år kommit att halka efter konkurrenterna på flera olika plan, såsom design och formgivning, kamera och skärm. Design och formgivning är av naturliga skäl en smaksak, men det går inte att komma ifrån det faktumet att Sony med näbbar och klor höll stenhårt i en över fem år gammal grunddesign, kallad Omni-Balance, med ett platt bakstycke och strama linjer och stor död yta runtom skärmen. Med XZ2 har Sony delvis åtgärdat de här problemen; vi ser för första gången på många år en nästan helt ny design, kallad Ambient Flow, och en telefon med krympt död yta runtom skärmen.

Xperia XZ2 har fått en för handen mycket behaglig utformning, med utmärkt byggkvalitet, välvt bakstycke och ett osedvanligt stort djup som passar handen perfekt. Det stora djupet, över 11 millimeter, får säkerligen somliga att rynka på näsan, men vi finner det inte vara ett problem överhuvudtaget i verkliga världen.

Ett glasbakstycke är dock det mest stryktåliga materialvalet, krossrisken vid fall är påtaglig, och därtill är XZ2 en av de halkigaste telefonerna vi någonsin har recenserat. Som plåster på såren bjuds vi på vattenresistens (IP68) och trådlös laddning – det senare något som görs möjligt av glasbakstycket.

Skärmen är bra, men LCD känns för vart år som går som en allt mer föråldrad teknik med påtagliga brister vad gäller färgåtergivning, svärta, kontrast och betraktningsvinklar. Även energieffektiviteten är numera bättre i AMOLED-skärmar. Förstå oss rätt: Xperia XZ2 har fått en bra LCD-skärm, men vi kan inte komma ifrån att det trots allt ”bara” är en LCD-skärm. Bland fördelarna finner vi en längre livslängd och minimal risk för inbränning.

Kameran är, trots att Sony envist vägrar anamma lägre maximal upplösning i utbyte mot större sensorpixlar, ett klart fall framåt. Inte minst vid mörkerfoto har Sony lyckats mycket bättre än föregående generationer, och även om Xperia XZ2 inte kan matcha de bästa mörkerkamerorna på telefonmarknaden så gör XZ2 ett bra jobb. I dagsljus presterar XZ2-kameran bra, men har som vanligt med Sony-telefoner problem med överexponering i svåra kontraster och ljusförhållanden.

Porträttfoto, med den så kallade bokeh-funktionen, är dessvärre ett praktfiasko baserat på våra fototest. Telefonens enkelkamera kan helt enkelt inte separera förgrund från bakgrund på ett ens halvvägs tillfredsställande vis och bildresultatet är som följd i det närmaste obrukbart.

Batteritiden vid verkligt användande har under testfasen varit god men inte helt i nivå med de allra bästa. Batteriet har vuxit en del i år jämfört med i fjolårets modell, men släpar med 3 180 mAh ändå efter många av konkurrenterna. Batteriet laddas snabbt tack vare den för ovanlighetens skull när det gäller Sony i kartongen medföljande snabbladdaren, och vi har inte noterat några som helst problem med hög värmeutveckling, vare sig vid snabbladdning eller vid hård belastning vid spelsessioner.

Mjukvaran är som alltid bra i Sony-telefoner, även om vi kanske inte är dödsförtjusta i gränssnitt och layout. Mjukvarans gränssnitt känns aningen föråldrat numera, men är som kompensation blixtsnabb och mycket följsam. Det här är ett riktigt prestandamonster, tack vare Sonys utmärkt optimerade mjukvara och Qualcomms urstarka chipp Snapdragon 845.

Vi är lite besvikna att Sony har gett XZ2 en i skrivande stund nästan ett år gammal Androidversion, Android 8.0. Lyckligtvis är telefonen dock helt aktuell vad säkerhetspatchen berör, som i skrivande stund är daterad juni 2018.

Allt som allt är Sony Xperia XZ2 en mycket bra telefon som markerar ett tydligt avbrott från fjolårens Sony-telefoner: ny design, bättre utnyttjande av telefonens frontyta (mindre panna och haka), bättre stereohögtalare, mycket bekväm formgivning, en bättre (om än lite avigt placerad) fingeravtrycksläsare och en bättre kamera samt bättre batteritid innebär att XZ2 utgör ett enormt kliv framåt jämfört med fjolårets Xperia XZ.

Xperia XZ2 är då vi summerar våra intryck en mycket bra telefon som vi utan tvivel tror kommer uppskattas av alla som slår till och köper sig ett exemplar. Telefonens enskilt största akilleshäl är priset: Sony Xperia XZ2 kostar i dagsläget från 7 990 kronor hos etablerade återförsäljare, vilket är en ganska stor prislapp i relation till vad man faktiskt får.

Har man råd och verkligen vill ha en Xperia XZ2 så är det absolut en telefon som kommer göra de allra flesta nöjda och som får vår rekommendation, men det går samtidigt inte att komma ifrån att det finns en rad konkurrenter som erbjuder nästan lika mycket, lika mycket, eller till och med mer, för en betydligt mindre summa pengar; telefoner som OnePlus 6 från 5 295 kronor och den briljanta om än på pappret sämre bestyckade Nokia 7 Plus för under 4 000 kronor.

Sony Xperia XZ2 är kort sagt en riktigt bra telefon med en för stor prislapp.

[P_REVIEW post_id=162218 visual=’full’]