Allting är relativt: hur stort har gått från 2,4" till 5,5" [Krönika]

Teknikvärlden rör sig fort framåt. Spelet Wolfenstein 3D var banbrytande när det släpptes 1992 och bjöd på en häftig visuell upplevelse. Spelmotorsnillet John Carmack byggde upp en värld i pseudo-3D med en metod som kallas ray casting. Spelfantaster hade inte sett något liknande förut.

Tjugo år senare har 3D-spelen för PC mer gemensamt med fotorealism än Wolfenstein och id Softwares klassiker går inte att spela utan att bli illamående. Vi gör bedömningar utifrån våra egna referensramar och i takt med att ramarna vidgas ändras våra uppfattningar.

Wolfenstein var mäktigt på den tiden för 3D-spel var helt nya. Att spela Wolfenstein idag är ungefär lika spännande som att gå från en 50-tums LED-TV med HD-upplösning och surroundljud till en svartvit 15-tummare från 70-talet.

Det sker naturligtvis snabba avancemang även i mobilvärlden och när det gäller hårdvara ser vi kanske framstegen allra tydligast genom skärmarna. Sony Ericsson T300 från 2002 var min första mobil med färgskärm (och dessvärre den sämsta elektronik jag någonsin ägt). Färgskärmen väckte en del nyfikenhet från omgivningen men det var först ett år senare i och med den stryktåliga Nokia 5100 som en mobilskärm gav en wow-känsla.

Skärmen var 1,5” stor och hade 128 x 128 pixlars upplösning. Nokia 5100 kunde visa hela 4096 färger till skillnad från T300:s futtiga färgsvit med 256 varianter. Vissa bakgrundsbilder fick skärmen att kännas förvånansvärt läcker och inbjudande.

Mobildisplayerna fick inte bara fler färger och högre upplösning – de blev allt större också. Hösten 2006 skaffade jag värstingen Nokia N73. Dess 2,4-tums HVGA-skärm med 262 000 färger kändes gigantisk och folk kommenterade skärmens storlek. Teknikrecensenter skrev att de till och med kunde titta på filmer med så pass stor skärm.

Vi gör bedömningar utifrån våra egna referensramar och i takt med att ramarna vidgas ändras våra uppfattningar

Nästa steg uppåt var lyxiga 2,8”. Ungefär ett år senare släpptes iPhone i USA med 3,5-tumsskärm som satte en ny standard. Tre och en halv tum fick vara synonymt med ”bjässe” i mobilskärmsvärlden en period men storleken krymptes sedan alltmer i våra ögon i takt med att androidtelefonernas skärmar växte.

Idag har till och med 3,5 tum blivit litet. För de som är vana vid skärmar kring 4,7 tum kan en 3,5-tumsskärm nästan kännas klaustrofobisk att använda – särskilt vid webbsurfande. En 4-tumsskärm kan rentav te sig relativt nätt för de som använder de största mobilskärmarna. Samsung är den tillverkare som pressar hårdast uppåt i och med 5,3-tummaren Galaxy Note och nu senast med uppföljaren Galaxy Note II som har 5,5-tumsskärm.

Frågan är hur länge till mobilskärmarna kan växa i storlek? Har vi nått max i och med Note II eller kommer vi till sist gå runt med surfplattor som går att ringa med? När vi idag jämrar oss över subpixelmönster, kontrastnivåer och avsaknad av HD kan det vara intressant att ägna en tanke åt teknikens under och att vi för inte alltför länge sedan blev imponerade av 1,5-tumsskärmar med 4000 färger.