Sandlådan 18.0/Rabarberpaj prataomvadsomhelstnärsomhelst-tråden

Haha


Skickat från iPhone

 

Alla behöver inte tycka om djur det begär jag inte. Däremot har man någonting emot djur och tycker illa om dem då ringer det faktiskt varningsklockor hos mig.

 

Den som väntar på något gott väntar aldrig för länge.

 

Alla behöver inte tycka om djur (bortsett från en livspartner) men att direkt ogilla djur är minst sagt oroande. Det är ju ingen hemlighet att djur misshandlas och dessa människor måste ha psykiska störningar.

 

Jag tycker dock inte illa om djur. För mig är livet inte sämre bara för jag inte har ett djur dock


Skickat från iPhone

 

Det är bra för då faller du inte in i riskgruppen för psykopater [emoji6]

Sent from my S7 Edge

 

Gudskelov [emoji57]


Skickat från iPhone

 

Inga hamburgare, fläskfilé osv då [emoji14]
Ingen bacon
Sent from my SM-G935F using Tapatalk

 

Min sysslings pappa var inte förtjust i djur heller. Fast sen fick han en flickvän med en liten hund och har jobbat på bondgård. Nu verkar han gilla djur.

Tror många som inte är överdrivet glada i djur inte har växt upp med djur - eller har föräldrar som visar större intresse. Min pappa är också väldigt glad i djur och även om vi inte hade husdjur förrän jag var lite äldre så tog han mig till fårhagen för mata fåren och visslade på hästarna. Sen passade både han och jag en hund under min uppväxt.

 

Jag har dock inte sagt att jag ogillar djur, inte är förtjust i djur etc. Det absolut enda jag sagt är att mitt liv inte blir sämre utan djur

Jag tycker om djur, främst katter, men livet funkar precis 100% lika bra utan.


Skickat från iPhone

 

Menar inte att du ogillar djur. Motsatsen till gilla djur är inte ogilla. Vissa är bara neutrala.

 

Well alright then [emoji1]


Skickat från iPhone

 

Blev biten ett par ggr när jag var liten, men det satte inga direkta spår. Förutom att jag inte gillar Sealyham Terriers, den enda hunden som bitit mig helt omotiverat - de andra var iallafall ute efter min mat...

 

Jag har också blivit biten av hundar. Två gånger. En gång i foten och en gång i ansiktet (inga allvarliga bett).

Blev osäker på hunden som bet mig i ansiktet men det smittade aldrig av sig på hundar i sig. Pappa vägrade dock lämna mig ensam med hunden som bet mig i foten (det var en hund vi passade). Förstod som barn hunden som bet mig i foten bättre än hunden som bet mig i ansiktet, samt att ansiktet var betydligt otäckare.

Om man umgås med hundar så betyder inte ett bet eller två något. Tvärtom börjar man analysera händelsen.

Hästar är jag dock lite rädd för. Mest för att de är så stora djur och jag känner att jag har noll kontroll. När jag var liten trillade jag av en häst och hängde under hästen när den galopperade (fastnade med ena foten i bygeln). Aldrig ridit regelbundet så när jag väl rider känner jag mig alltid osäker men det brukar gå över även om jag hyser stor respekt för dessa magnifika djur.

De som håller på med hästar dagligen känner säkert samma för hästar som jag känner för hundar.

 

@Leo83 Hur går det för din farsa med bilköpet?

 

Den där Sealyham:en bet mig i ögonbrynet, helt utan förvarning eller uppenbar anledning.
Fun fact: Min mor köpte nyligen en ny Sealyham. Jag gillar den inte...

 

Bra fråga, har inget svar [emoji13]