Diskussion: Kemikalieskatten - träder i kraft 1/7

Kemikalieskatten träder i kraft 1/7: https://swedroid.se/skv-ny-skatt-pa...-och-elektronikprodukter-fran-och-med-1-juli/

Skatten beräknas på varornas vikt och den är 8 kronor per kilo för vitvaror och 120 kronor per kilo för övrig elektronik. Skatten kommer att begränsas till 320 kronor per vara. Skatten blir dock lägre om varan inte innehåller vissa grupper av flamskyddsmedel.

Varor som väger mer än 2,65 kg, exempelvis Xbox One S, blir alltså 320 kronor dyrare. Exakt hur hög skatten blir beror dock lite på vilka grupper av flamskyddsmedel som används. Telefoner blir i värsta fall endast runt 20 kronor dyrare, surfplattor runt 60kr medan laptops upp till 1,5kg ligger på 120-180 kronor.

Jag är lite nyfiken på hur det blir i praktiken i och med att skatten tydligen reduceras beroende på vilka flamskyddsmedel som används.


Vad anser ni om skatten och kommer ni i högre utsträckning att handla utomlands när den träder i kraft?

 

Det blir intressant att se om skatten är hög nog för att påverka vårt köpmönster. Själv köper jag det mesta på Amazon UK eller DE redan. En högre skatt ökar ju inte direkt incitamenten att handla inrikes.

Exempelvis Amazon UK och DE har börjat med fraktfritt till Sverige om man handlar för över 39£ eller €39. Nackdelen är att det tar 3-4 dagar med standardfrakten eller ~2 dagar med expressfrakt.

För en Xbox One S handlar det om ett påslag på 16,5%, vilket är saftigt. Sparar man 320 kronor i ett klick är det väl rätt lockande.

En tjuga hit eller dit för mobiltelefoner som kostar 6-7k lär väl ingen diskutera, och dessa köper ju många via abonnemang ändå, så telefonförsäljningen bör väl inte påverkas.

 

Det är klart att merparten av oss nog inte önskar att produkterna vi använder är dränkta i flamskyddsmedel som anses hälsovådligt.

Frågan är bara om den svenska modellen är särskilt bra eller på något vis särskilt genomtänkt och om den på något vis kommer att uppnå syftet: reducera mängden flamskyddsmedel.

• Att för det första gå på vikt och inte mängden medel som används är mycket intressant - hur tänkte man här? Tillverkare av mobiltelefoner kommer ex. inte ha incitament att förändra något eftersom skatten blir så liten.
• Att för det andra förvänta sig att en skatt i Sverige, vars befolkning utgör 1,3% av EU:s samlade befolkning, på något vis kan förändra tillverkningsprocesser i Asien. Hur resonerar man här?
• Att för det tredje inte använda pengarna till miljömässiga ändamål. Exempelvis rikta pengarna till återvinning av hemelektronik eller dylikt. Hur ser tankarna ut här?

Mig veterligen finns det inget som talar för att det här kommer få den effekt regeringen efterlyser. Jag har inte läst om ett enda företag i världen som utlyst att man till följd av en skatt i Sverige ämnar förändra tillverkningsprocessen/reducera eller byta ut de flamskyddsmedel skatten avser. Ej heller har jag läst om något annat EU-land som anser att skatten är något att ta efter (i.e. Sverige föregår med gott exempel-argumentet).

Enda sättet en sådan här skatt kan förändra något på är om den införs på EU-basis och därmed omfattar samtliga ~750 miljoner EU-medborgare.


Bieffekten av skatten blir intressant att följa och kan komma att bli kostsam:

• Utökad utrikeshandel / minskad inrikeshandel
• Utökad miljöpåverkan till följd av utökad utrikeshandel/privatimport.
• Utökad administration/kostnader för företagen/högre komplexitet i skattesystemet.

Finns det något som talar för hur Sverige valt att implementera skatten och i sådana fall vad? Att tanken är god kan vi nog alla helt säkert enas om

 

Då var det dags för kapitel 2 i den här sagan: Regeringen höjer kemikalieskatten på elektronik i vårbudgeten 2019

Pengarna är för övrigt fortfarande inte öronmärkta för miljöändamål, utan får användas till vilka ändamål som helst.

Spelreglerna för inhemska handlare blir ständigt tuffare, parallellt som det är enklare och smidigare än någonsin att importera. Amazon DE har exempelvis fri frakt till Sverige vid en ordersumma på över €39, och deras utbud påverkas varken av kemikalieskatt eller av den antika kassettbandsskatten.

Man kan tycka att det bara handlar om några kronor hit eller dit, men handlarna har mycket små marginaler och lever på en hög omsättning. Om man fortsatt trissar upp skillnaden mellan inhemska priser kontra EU-priserna riskerar det få stora konsekvenser.

Sjunker omsättningen till följd av att kunderna i större utsträckning rör sig mot utländska aktörer ökar naturligtvis behovet av högre marginaler på varorna som säljs inrikes, och då uppstår något av en ond spiral.


En produktkategori det här slår rätt hårt mot är smarta högtalare och smarta skärmar. Jag vet att bland att Sonos redan har problem med det här i Sverige. En annan tillverkare jag talat med hade kontaktat SKV för att försöka reda ut vad kunde göra för att undkomma/reducera skatten, tex genom att införa förändringar i tillverkningen, men det visade sig vara omöjligt.

Det verkar inte finnas någon tanke på att aktörer inom elektronikbranschen skall ges incitement att minska kemikalieanvändningen/använda mindre farligare kemikalier från första början, vilket ju är otroligt märkligt. Det vill säga utöver att pengarna inte heller är öronmärkta.




Näst ut är förresten pant på mobiltelefoner: S föreslår pant på mobiltelefoner.

 

Det är i alla fall ordentligt svårt att förstå logiken bakom förslaget även om man tar hänsyn till ideologiska aspekter.

Den enda poäng jag kan se att skatten möjligen kan tjäna ur ett miljöperspektiv är att vi eventuellt kan komma att konsumera något, något mindre.

Kan ni se någon annan fördel ur ett miljöperspektiv?

 

Här kommer facit: Miljöskatt slår hårdare än väntat mot handeln

Mycket riktigt flyttar vi bara köpen och väljer att handla utomlands i stället, speciellt som det blir enklare och smidigare vad tiden lider. Precis vad elektronikbranschen varnade för.

Klarna satsar stort på Europa och bla AliExpress har redan Klarna-stöd i flera länder. Bara en tidsfråga innan vi kan handla exakt lika smidigt som hemma inom hela EU.


Det här beslutet kommer utan tvekan att få stora effekter om det ligger kvar.


Under mandatperioden kommer regeringen också ta ställning till pant på mobiltelefoner. En pant som förstås inte kommer omfatta telefoner som köps utomlands. Rimligtvis kommer inte heller detta att gynna handeln, speciellt inte bland oss som byter ofta och säljer vidare på andrahandsmarknaden, ty panten kommer blåsa upp priserna på andrahandsmarknaden.

 

Enligt de spelregler som råder inom en marknadsekonomi vinner i regel den aktör som erbjuder bäst vara/tjänst/villkor/pris. Det är i det närmaste en naturlag som är svår att komma runt.

Det går därmed inte att hänvisa till det goda samvetet för att rädda någon handel (annat än ur ett filosofiskt perspektiv), precis som inga industrier heller räddades den vägen. Det är främst konkurrenskraften som talar, och det är detta faktum vi har att ta ställning till.

Det blir samtidigt ambivalent när ett land aktivt verkar för att underlätta handeln inom den gemensamma marknaden, men parallellt inte väljer att konkurrensanpassa spelreglerna internt, utan snarare rör sig i motsatt riktning.

 

Debattartikel: Svensk Handels vd: ”Låt svenska handlare bli vinnare”

I samband med de senaste rapporterna om att 30 000 jobb är på väg bort från svensk handel lobbas det nu för att b.la ta bort kemikalieskatten.

De lyfter även fram att handeln flyttar utomlands.

Det går rimligtvis inte att möta detta på annat vis än att erbjuda lika villkor med övriga EU-länder.