Diskussion: Onödigt kriterium att kinaluren ska stöjda alla svenska 4G-frekvenser?

Tycker det är dags att diskutera den här frågan då jag tror att många avstår från att köpa prisvärda kinalurar med argumentet "den stödjer inte LTE-band X", ibland är detta argument tungt ibland är det svagt. Trots att det rimligtvis är en fråga om individuell smak och behov brukar detta argument framföras som ett "absolut" kriterium snarare än som en personlig preferens. Det är t.ex. sällan en telefon kategoriskt avfärdas för att batteriets kapacitet är mindre än 4000mAh trots att batteritiden för många rimligtvis är nog så viktig som vilket hastighet man har när man nyttjar mobilnätet. När man ska välja mellan olika modeller tycker jag det är vettigt att göra en samlad bedömning och väga in en rad faktorer istället för att blint haka upp sig enskild faktor som en "dealbreaker".

Det finns flera problem med att haka upp sig för mycket på vilka LTE-band som stöds. Först och främst bor en stor andel personer i större städer där den LTE-täckning som finns på i princip alla kinlurar (band 7) räcker. Jag bor själv i Umeå och har alltid god täckning på 4G i vardagen. Visst händer det att jag blir begränsad till 3G ibland när jag reser men det är en så försvinnande liten del av tiden att det inte spelar någon roll. Att kräva fullt LTE-stöd för att man någon enstaka gång besöker landsbygden känns rätt onödigt (en helt annan sak blir det förstås om man är bosatt på landsbygden).
För det andra så använder de flesta gissningsvis wifi oftare än mobilnätet för datatrafik vilket reducerar betydelsen av 4G i vardagen (använder du nästan uteslutande mobilnätet för datatrafik blir ju såklart LTE-stödet viktigare). För det tredje är de hastigheter man kan komma upp i genom 3G-nätet ofta bra nog för de saker som folk huvudsakligen använder sin smartphone till, att surfa på nätet, streama musik etc.


@AVR4000 beskriver även fenomenet väldigt bra i den här inlägget: https://swedroid.se/forum/threads/q...s-tillverkade-av-coolpad.139672/#post-2032260

 

Håller med om nu en Kinalur av valfritt märke inte stödjer exempelvis T-Mobiles frekvenser i USA så är det rätt ointressant för den här regionen. För min del räcker det att jag har stöd av Telia som är min operatör.

Det är ju rätt lätt att kolla vilka frekvenser man behöver också.

 

Jag anser att man ska sikta på att ha alla band som stöds i Sverige, det är en bra utgångspunkt. Men givetvis är det bara en av sakerna som man ska kolla på och andra saker kan väga över.

Personligen så har jag aldrig köpt en mobil som inte stödjer alla svenska band och om jag kan undvika det så gör jag det helst. Någon kanske säger "jag har Telia så jag behöver inte band 8".. Men låt säga att du vill byta ifrån Telia av någon anledning senare? Varför begränsa sig när man inte behöver, det förstår jag inte.

 

Problemet är att ubudet blir så otroligt skralt om man har fullt LTE-stöd som utgångspunkt. Nästan inga lurar från Xiaomi, Leeco, Meizu, Nubia etc stödjer alla band som används i Sverige. Jag tänker tvärtom, varför begränsa utbudet så mycket när man i regel klarar sig bra utan fullt LTE-stöd.

 

LeEco har inte ens 3,5 mm uttag. Xiaomi bygger mobiler som inte tål ens grundläggande hållbarhetskrav (lågprismodellerna). Jag tycker att det är få tillverkare som är intressanta överhuvudtaget, men jag är säker på att de kommer att bli allt bättre och allt mer intressanta.

I dagsläget är det två Kinatillverkare som intresserar mig, OnePlus och DOOGEE. Jag hoppas det blir fler snart.

Jag är alltid och ständigt ute efter en ny Kinamobil..

 

Fast det är värt att påpeka några saker:

1. Alternativet till 4G på landsbygden kommer på många ställen vara 2G och inte 3G.
2. I Stockholm använder Telia numera band 20 för att få fullgod täckning i tunnelbanenätet (sen används band 7 på flera (eller alla?) stationer också men inte så roligt att tappa täckningen så fort tåget lämnar stationen). Detta 4G-nät är mycket mer användbart än vad 3G var i rusningstid på större stationer. Vad N4M använder har jag inte kollat så noga på men vet att i alla fall band 8 användes när jag tittade.
3. På många ställen i större städer använder Telia band 7+3+20 och att inte ha band 20 kommer ge sämre täckning, så är det bara (där jag bor har Telia av någon okänd anledning bara byggt ut 7+3 och det ger klart sämre täckning än på andra ställen eller med andra operatörer). Längst in i det lokala köpcentrumet så är det EDGE som gäller med Telia oavsett mobil. Med N4M får man 4G på band 20.

 

Ok. Inget jag har märkt med Halebop. Kan aldrig någonsin minnas att jag bara haft 2G på de kinalurar jag använt. Åt andra sidan rör jag mig bara utanför städer några gånger per år.

 

Xiaomi har ju många riktigt prisvärda lurar. Redmi 4 Prime, Redmi Note 3 Pro, Redmi Note 4 (SD), Mi Max, Mi 5, Mi 5S och Mi 5S Plus för att nämna några (bara två av dessa går att få med band 20). Leeco har ju också en handfull grymt prisvärda lurar där bara Le Max 2 har fullt LTE-stöd för Sverige. Har svårt att se hur Doogee ska kunna konkurrera där förutom bättre LTE-stöd. One Plus 3T är bra men dyr.

 

Xiaomi gör (lågpris)mobiler av väldigt låg byggkvalitet, inget jag skulle överväga att köpa. LeEco har inte ens vett att stoppa in ett 3,5 mm uttag. OnePlus 3T är väldigt billig i förhållande till vad man får.

 

Vad är det för grundläggande hållbarhetskrav som inte Xiaomi uppfyller? Förlåt för OT-fråga men jag är nyfiken.

För min egen del spelar det ingen roll vilka LTE-band enheten stödjer av det enkla skälet att jag finner det orealistiskt att begära 40-50 olika band. LTE har blivit en enda röra med en massa band, rekordet innehas av Freedom Mobile (fd Wind) i Kanada där bandet är så udda att endast LG V20 stödjer det.

Med 3G är man i hamn med en pentabandare (quadbandare kan också fungera) medan LTE i "universell" mening för internationellt bruk, framförallt om man vill kunna köra "fullt stöd" i Europa, USA och Kanada (vilket man har med en pentabandare på 3G) i princip har noll valmöjligheter. Detta då ett antal "nya band" tillkommit.

Med denna situation som bakgrund har jag helt enkelt konstaterat att LTE begränsar enhetsvalet i så hög grad att det blir ett irritationsmoment. Jag skulle inte acceptera att endast kunna köpa "lokala enheter" från operatörsdistribuerade märken bara för att få band X.

Hittills har jag inte upplevt att kombon 2G/3G och "partiellt" LTE-stöd svikit mig, d.v.s att jag antingen har noll täckning eller endast 2G. Å andra sidan har jag hellre en Xiaomi och 2G/EDGE än en [operatörsdistribuerad enhet]. Exempelvis skulle jag inte byta ut min Mi Max mot valfri Huawei, HTC, LG eller Samsung ÄVEN om jag skulle sitta i obygden med 2G p.g.a avsaknad av en del LTE-band.

Jag kör alltid min datoranalogi då jag använder enheten som en dator (pratandet gör jag via IP-tjänster och större delen av samtalen ringer jag faktiskt via laptopen snarare än den mobila enheten som jag gör annat med): Hellre en kraftfull burk med snabb processor, kraftfullt grafikkort och hela köret och en 10 Mbit/s Internetlina än en sak med rejält långsam hårdvara och 100 Mbit/s lina.

Kraftfull hårdvara och bra utvecklarstöd hos XDA väger ungefär 258 gånger tyngre i urvalsprocessen än stöd för LTE-band X. Detta då jag vet att hårdvara och mjukvara som ej är enligt kraven (t.ex lite RAM, brist på lagring, låst bootloader, Knox etc) är frustrerande i så hög grad att den teoretiska fördelen med snabbare uppkoppling försvinner.

Att avfärda en utmärkt bra enhet med argumentet "den saknar LTE-band X" är för mig lika tveksamt som att hävda att en dator med Celeron, 2 GB RAM, 64 GB hårddisk och 15-tumsskärm med 1024 x 768 men med 100 Mbit/s-lina är "bättre" än en med i7, 16 GB RAM, 2 TB hårddisk och 24-tums-4K-skärm men där linan är 10 Mbit/s.

Sedan kan jag delvis förstå LTE-resonemanget om det står mellan band X och ingen täckning alls inom fem kilometers radie och liknande.

I mitt fall skulle jag dock inte acceptera att valet begränsades ens i en sådan situation utan helt enkelt skaffa en MiFi eller någon halvskruttig modell med "rätt band" och köra tethering till den intressanta enheten.

Kan jag få "alla band" i en iövrigt bra enhet som uppfyller kraven är det självfallet trevligt.

Jag finner inget direkt intressant hos några av de operatörsdistribuerade "populära märkena" utan är helt inne på Kinamobiler baserat på dagens utveckling av pris/prestanda/kvalitetsförhållandet. Undantaget är Sony men de föll bort när de misslyckades med att ersätta XZU med en ny modell. LTE-band X är inget som t.ex gör att jag blir mer sugen på en LG eller Samsung exempelvis.

För mig är de datormässiga egenskaperna hos en smartphone det primära. Konventionell telefoni har jag lämnat bakom mig till förmån för IP-tjänster.

Sedan känner jag inte till någon enhet med "LTE-band X" som har 6,44-8-tumsskärm och bra hårdvara (alltså Snapdragon 6xx som minimum, 4 GB RAM eller mer, 128 GB internlagring eller mer plus minneskort). Varenda enhet som är intressant i det segmentet saknar "band X". Att sitta med "förstoringsglas" (pun intended) på den lilla 5,5-tumsskärmen och ha en trevlig tid med zoomen bara för band X är en kompromiss jag finner totalt ointressant och skulle enbart leda till en ofantlig frustration.

 

View: https://www.youtube.com/watch?v=0oChYfB96lo&t=51s

 

40-50 band är ju fullständigt irrelevant. Det relevanta är om mobilen stödjer de relativt få band som finns i Sverige.

 

Jaha, på så vis. Maxen jag kör med håller dock ihop utmärkt bra och jag har inget att klaga på i det fallet. Enda smartphonen jag haft som spruckit är Xperia X1, där var ett av hörnen i batterifacket en rejält öm punkt och då talar vi bladtunn plast.

Sedan vet jag vissa som dödade sina Ultror genom att lägga dem i bakfickan och sätta sig ned.

 

Leeco Cool1 och syskonet Cool Changer 1C har bra byggkvalitet och 3.5mm uttag, grym batteritid och en bra kamera. Så det är ett klockrent köp om man vill ha bra allroundlur. Håller med om att byggkvaliteten på Xiaomi kan vara lite sådär men 5S Plus är acceptabel. Meizu har annars grym byggkvalitet på deras Note-serie.

 

Inte riktigt, jag är inte intresserad av en mobil som endast fungerar i ett land. Skall man ha samma framkomlighet och nätkompatibilitet som man har med en pentabandare på 3G kan man säga att det börjar lika något vid ungefär 20 band fast helst bör man ha mer. Typfall är t.ex att man (jag) vill kunna använda svenska, amerikanska och kanadensiska operatörer. En pentabandare klarar detta (quadbandare kan fungera men med vissa begränsningar på andra sidan pölen när det gäller operatörsval) inom 3G. Motsvarande kompatibilitet kräver en rejäl LTE-radio.

Sedan kan jag göra det riktigt svårt och lägga till att jag vill kunna köra Tele2, T-Mobile och Freedom Mobile i enheten. Då är det bara att hoppas att LG V20 "Freedom Edition brandad och klar" stödjer övriga operatörer.

 

Ja, men det verkar som om LeEco helt slutat med 3,5 mm uttag, det kommer troligen inte att finnas på några nya modeller ifrån företaget.

 

Givetvis, ska man använda sin mobil i flera länder så kommer andra krav. Jag åker dock bara på kortare semestrar i andra länder och då har jag helt andra krav. Jag vill inte använda utlandsresan till att surfa.