Swedroid recenserar "kinalurar"

Angående YouTube så gillar jag Android Authority C4ETech TechAltar och FoneArena

Har ni inte lyssnat på TechAltar så tycker jag absolut att ni ska göra det. Störtskön kille som har många vettiga saker att säga.

 

Jag har följt Kina ett bra tag och skulle vilja säga att situationen på allvar började ändras 2012 och 2013 när Huawei Ascend P1, Xiaomi Mi 3, Oppo Find 5 etc lanserades. Det var då industrin på allvar klev upp och började konkurrera på egna meriter.

Tidigare bestod den typiska Kinamobilen av en designmässig kopia av ett "västmärke" (t.ex Sony Ericsson Xperia X1 som fick en släkting kallad A8000i) - detta skedde 2008/2009. Sedan har vissa operatörer (hej på er!) bidragit till att ställa till skada genom att köpa in diverse undermåliga enheter man fått billigt som man sedan prånglat ut med kontantkort etc - huvudsakligen i syfte att styra kunderna mot högmarginalenheter med 24-månadersabonnemang. Det fanns t.ex en tid i USA då det såldes en stor del antikviteter av ODM-typ med prepaid (samtidigt som det normalt inte gick att köpa ett flaggskepp utan abonnemang) vilket bidragit till ryktet om Kinamobilen som en "Dollar Tree-produkt".

Nu är det dock andra tider och alla fördomar som är baserade på att "ja, Kinamobilerna var si år 2010" inte håller. Den intressanta utvecklingen sker numera bland kinesiska märken och det är där man hittar konceptet value for money. Alltså inte denna tämligen sorgliga marknadssituation där MSRP höjs för att styra kunderna mot att teckna 24-månaders abb "för då betalar du ingenting här i butiken". Eller, "ja, $1000 kostar den här Galaxyn men tecknar du vår fina avbetalningsplan här betalar du BARA $27,50 i 30 månader när du tecknar det här fina abbet som kostar $60 per månad plus line access fee $20".

För min egen del är "västerländska operatörsdistribuerade modeller" fullständigt ointressanta - det spelar helt enkelt ingen roll om kameran kommer från [känt kameramärke] eller att Espressokokare är standard för $995 (prishöjt från förra årets modell) och där man måste förstå att mjukvaran är si och så "för operatörerna måste certifiera". Jag tar en $150-Doogee eller Xiaomi alla veckans dagar före en "västmobil som BARA kostar 549 kronor med det här fina abbet".

Avslutningsvis säger jag såhär: Alla som tänker i banorna "jag kan bara köpa det som min operatör säljer" - sök upp tidskriften My Mobile och titta i deras mobilguide och jämför sedan utbudet med er operatör. Eller ta en sväng in på t.ex GeekBuying, iBuygou etc och titta runt.

Har ni fördomen "men den kan inte vara bra när det kostar $200" föreslår jag att denna tes omvärderas och att man utmanar den.

 

Okej!! Jag ber om ursäkt redan ifrån början, jag vet att detta har typ ingenting med tråden att göra. Men det finns ingen på YouTube med mer charm så jag kände mig tvungen att dela med mig om någon missat denna pärla:

Krystal Key

Störtskön tjej som dessutom kan en hel del.. vad mer kan man önska..? Jag följer allt hon lägger upp.. Krystal är en av mina absoluta favoriter, så nu vet ni det.

 

Jag håller med er tidigare skribenter. Jag personligen har gett upp flaggskeppsmodeller här i Europa, de har helt enkelt för hög prislapp gentemot mitt användande.
Jag köpte min första Kinaproducerade telefon för första gången för ca 1,5år sedan och innan dess har jag provat allt ifrån budget-mellanskick-flaggskepp sålda här i Europa. Jag kan säga att med den kvalitén man får sett till priset och den utveckling som sker, finns det för mig personligen ingen anledning att gå tillbaka till europeiskt sålda flaggskeppsmodeller. Min budgettelefon jag köpte som slit och släng, en Alcatel för runt 1500kr på Ica Maxi är ljusår gånger sämre än Doogee'n för 1000kr. Inte ens mellanskikts telefonen jag hade lever upp till den standarden. Jämfört med vanliga flaggskepp och övre mellanskiktet så ja, det skiljer, men det skiljer i pris också.
Man får uppdateringar på de etablerade märkena? kanske nuförtiden, men absolut inte säkert förut. Inte många uppdateringar i vilket fall och inte heller var det hållbarare skärmar eller bättre byggkvalité.
Förstå mig inte fel, folk får köpa och äga vad de vill och behagar. Vill man ha senaste flaggskeppet som säljs här, så ja, köp den om ni har råd. Men för min användning så är det inte värt sett till priset.

Jag ser fram emot både fler recensioner från Swedroid men även fler recensioner från er användare. Jag har läst många utav era recensioner och jag tycker de är välgjorda. Extra plus till er som även tar med kostnaden utav telefonen i recensionen. Man kan helt enkelt inte mäta/jämföra en telefon som kostar 1000-2000kr med en telefon i 9000kr klassen.

Mvh Alternative

 

Numera är det bara kinalurar som gäller för min familj. Håller bra och fungerar bra. Håller mig i prisklassen 150-200$, köper från Aliexpress. Xiaomi, Vivo, I-mobile och Oukitel är de tillverkare som används just nu.

 

7000 -9000 kr för en "premiumlur" är väldigt mkt pengar. Det blir kinalur eller köpa en ny eller mint condition två gammal värsting i fortsättningen. Är väldigt nöjd med vad 1500 kr gav för en Z3C i nyskick med 18 mån garanti kvar tex. Frågan är om inte just detta köp slår en kinalur ( för just mig) ? Spelar inga tunga spel osv

 

Har inte Xiaomi dragit sig ur MWC eller har de fortfarande personal på plats för att representera? Undrar också hur du ställer dig till de förslag som lanserats i tråden de senaste dagarna?

 

Jag måste säga att jag inte på något sätt upplever att västerländska "premumlurar" är bättre än en bra Kinamobil. Min Mi Max känns på alla vis som ett flaggskepp (jag jämför då med t.ex Xperia Z Ultra som låg i dubbla prisklassen när den kom ut) och materialkänsla etc är utmärkta. Ingen "budgetkänsla" där inte - även SIM/minneskortsläden är i metall och ger ett solitt intryck.

Då skall jag säga att jag inte upplever Samsungs senare Galaxy-enheter som särskilt "lyxiga" - då har jag alltid uppfattat t.ex Xperia Z Ultra eller Z2 och en enhet som HTC One M7 som mer exklusiva i känslan.

Man bör inte försöka intala sig att västerländska prislappar på $900-1000 beror på "bättre teknologi" eller "mer exklusiva material" jämfört med Kinamobilerna. Den tiden är helt enkelt förbi.

Det fanns en tid när en top-of-the-line-smartphone helt enkelt kostade $1000 och det var då t.ex Nokia 9210 och 9210i och E90 anlände. Även Sony Ericsson P800 är ett utmärkt exempel på en enhet proppad med det som var top-of-the-line-teknik och där man faktiskt fick mycket extra för pengarna.

Det går utmärkt bra att skapa en ny enhet för $1000 som är prisvärd men då gäller det att den pushar gränserna och utvecklingen, alltså innehåller teknologi som inte återfinns i andra produkter. Enda tillverkaren jag känner till som försöker sig på det är Turing Phone med sin Chaconne även om det verkar vara vaporware för närvarande.

De höga priserna på västmodellerna och undermåliga "budget-" och "mellanklassenheter" beror helt och hållet på operatörsupplägget. Modellerna tas fram helt och hållet för att köpas med abonnemang och prissätts därefter. MSRP är helt enkelt inte ett pris som egentligen är avsett att betalas utan är en renodlad styrmekanism för att kunderna skall teckna sina abb. Detta är också uppenbart när butiker i ett antal fall helt enkelt vägrar sälja enheter utan abbet.

Operatörerna köper in "$1000-enheterna" i bulk och betalar avsevärt mindre men skickar upp priserna (MSRP/Full Retail) i skyn. Lägg också till en längre distributionskedja och att vissa operatörer modifierar mjukvaran (branding etc).

Det är detta som gör enheterna dyra. Inte att man får "högre kvalitet" eller "bättre teknologi" alternativt "bättre komponenter".

Kinamobilerna har oftast kortare, mer direkta vägar till kunden och säljs utan operatörsinblandning vilket pressar priset.

Det måste också påpekas att västerländska s.k budget/mellanklassenheter är medvetet begränsade för att styra kunderna mot flaggskeppen. Därav det som kan kallas "retrohårdvara". Det är inte meningen att någon skall tycka att "ja, den här för $250 är helt OK, jag behöver inte mer" utan en artificiell, uppförstorad skillnad krävs. D.v.s att alla som vill ha en "bra enhet" köper flaggskeppet eftersom allt är väsentligt sämre på övriga modeller (t.ex 720P på skärmen medan toppen har 2K) samtidigt som de som inte kan få abb öppnat etc "ändå köper resten" eftersom de inte har något direkt val.

Det är alltså inte på något vis meningen att en $250-modell skall "stjäla" kunder från flaggskeppet. Man behöver ha något att köra enkelt upsell på - alltså att "ja, visst har vi den LGn där men tar du den här Galaxyn får du fingeravtrycksläsare, mycket snabbare processor, skarpare och klarare skärm... och så betalar du bara 75 kronor mer per månad".

De som försöker hitta "tekniska" orsaker till västmodellernas priser tenderar att lura sig själv. Priserna beror som sagt på försäljningsmodellen där mobilen är ett verktyg för att låsa in kunderna i abbonemang.

 

Tar man in Kinamobiler i butik, säljer med moms och allt landar priset fortfarande avsevärt lägre än en Galaxy. Vi utgår enkelt ifrån att GeekBuying m.fl har ett påslag på inköpspriset (det är ingen välgörenhetsinrättning) når vi slutsatsen att rimliga påslag för att sälja i Sverige blir någonting i stil med:

Inköpspris (tillverkaren/kinesisk distributör) + frakt + påslag + moms

Detta är en logisk kedja för en mobil som inte genomgått operatörskedjan. En prisberäkning skulle kunna ge (uttryck i USD):

$100 + $15 + $23 (butikspåslag 20% - kan varieras) + $25% moms 34,5 = $172.5

Man kan öka butikspåslaget per såld enhet och kör vi t.ex dubbelt upp (40%) blir beräkningen:

$100 + $15 + $46 + $40.25 = $201.25

Hur man än vrider och vänder på det (kör extremfall såsom köpa in från GeekBuying och sälja vidare, alltså dubbla butikspåslag och moms på det) kommer vi inte upp till operatörsprissättning.

Operatörerna köper inte in enheter för $800 och säljer för $995 eller betalar $500 och säljer för $600 (plus moms eller sales tax). Däremot finns det extra kostnader i den modellen:

1. Kostnaden att modifiera och "certifiera" mjukvaran (lägga till value added applications - även kallat bloatware), hantera OTA etc).
2. Supportkostnader (kunderna ringer inte tillverkaren med frågor eller reklamationer utan går via operatören).
3. Distribution (operatörerna sköter distributionen - antingen direkt eller via kanaler avtalade med tillverkaren).
4. Brick and mortar - d.v.s kostnaderna för butikerna.
5. Marknadsföring - Operatörerna marknadsför och gör det tunga jobbet istället för tillverkaren (detta inbegriper alltifrån reklam till internutbildningar etc).

Allt detta läggs på priset och de tillverkare som samarbetar med operatörerna hjälper också till genom ett "avtalat" MSRP.

MSRP är dock inte i första hand tänkt att användas utan är medvetet satt högt eftersom den egentliga affären är att sälja abonnemang. Mobilen i sig är inte det primära eftersom operatörerna egentligen inte säljer "mobiler" - de säljer tjänster. Det är oerhört mycket sämre om kunden betalar $995 en gång, lämnar butiken och stoppar i ett kontantkort än om denne tecknar 24-månadersabb.

De tillverkare vars distribution går via operatörer - d.v.s kunden är operatören (slutkonsumenten är kund hos operatören) har allt detta inberäknat eftersom hela kedjan går ut på att göra rätt part nöjd och assistera denna i tjänsteförsäljningen.

Så fort du skalar bort operatören och istället öppnar en direkt kanal till kunden (tillverkare-distributör-butik-kund) eller säljer direkt (tillverkare-distributör-kund) går priset på den mobila enheten ner.

Utveckling och tillverkning av mobiler är också enklare idag än tidigare. Idag består standardmobilen av HPD - processorn köps in från extern part, minnen, diskar, skärmar, mjukvaran, radion - allt plockas in från extern part. Vissa tillverkare tar fram egna chipset och mjukvaror men majoriteten köper in de stora, tunga sakerna från hyllan. Det är inte som när t.ex Ericsson och Nokia satt och utvecklade det mesta på egen hand (vilket är kostnadsdrivande).

Sedan har vi volymerna - stora serier pressar priset. Även om t.ex Samsung utvecklar Exynos själva har de stora serier, priset per CPU hålls nere även om utvecklingskostnaderna läggs på.

Så nej, det är inte p.g.a sales tax eller moms som västerländska modeller kostar avsevärt mer. Inte heller är det patent och licensavgifter som gör att enheten kostar $995.

Det som gör att priserna stiger är.... operatörerna. Det är inte dyrare att utveckla och tillverka en mobil 2017 än det var 2014 eller 2015. Alltså att alla komponenter plötsligt stigit i pris, löneökningarna i konstruktionsavdelningarna har varit kraftiga eller att butikerna bestämt sig för att marginalerna på varje såld enhet måste upp rejält.

Det är inte heller så att Arima, Foxconn, Quanta, Wistron etc som tillverkar mobiler åt olika märken plötsligt trimmat upp priserna och att detta "endast" drabbar vissa märken.

Det genomgående temat är att märken vars kunder är operatörerna höjt MSRP. Eller rättare sagt: Operatörerna har höjt sina "Full Retail-priser" - delvis för att styra in kunderna mot avbetalningsplaner som i vissa fall löper på 30 månader.

Naturligtvis har dessa prishöjningar inspirerat vissa Kinatillverkare som ser att det går att ta extra betalt på västmarknaderna och självfallet gör så. Dock ändrar det inte på faktumet att det är operatörerna som är orsaken till höga flaggskeppspriser och lågt värde när man räknar MSRP (alltså modellstyrning i form av undermåliga budget/mellanklassare i syfte att styra in så många kunder som det bara går till flaggskeppen).

Sedan kan man jämföra mobilpriserna med datorer eller TV-apparater. Dessa produkter säljs normalt helt obundlade (avbetalning finns men kreditinstituten har ingen koppling med tillverkarna - det är butikens sak). Där har prisnivån gradvis sjunkit - inte minst när vi talar om tekniknivån. Inte säljs det heller 480-576P-apparater idag för $299 med argumentet att "vi når ett lägre prissegment". Däremot förekommer det "retromobiler" hos operatörerna med antik hårdvara (hårdvara som är lika modern som en plasma-TV med 480P-panel).

Edit:
Huawei och Lenovo har dessvärre trillat i operatörsfällan förövrigt vilket är en viktig förklaring till ökande MSRP.

Det är standard att priset på en mobil ökar när den plockas upp av operatörerna. En annan intressant sak är att en del av dessa företag aldrig ändrar MSRP - deras definition av prissänkning är "FREE on contract". Således $699 "Full Retail" även om mobilen är två år gammal och senaste modellen kostar... $699. Skillnaden är att den äldre saken är FREE och den nya ligger på $199-299 (en annan variant är att avbetalningssumman är lägre men bindningstiden etc är intakt).

 

Lenovo P2 kostar motsvarande 2500 kr i Kina och har 64GB lagring jämfört med 32GB på den västerländska modellen. En Honor 8 4GB/32GB kostar ca 2900 kr nu.

Lite lustigt är att det finns två motsatta trender på kinesiska modeller av flaggskepp från Samsung och Huawei. Dels släpper Samsung modeller med större internt minne i Kina (128GB) och dels släpper Huawei modeller med mindre lagring än på de västerländska modellerna men till ett lägre pris (32GB).

Du är nog ganska ensam om att inte se någon skillnad på en Galaxy S7 och en "kinamobil" för 1500 kr.

De flesta har inte heller med en kompaktkamera i fickan när de vill ta foto heller och även om de har det är det mycket omständligare att fiska upp den istället för att använda mobilen.

Sen håller jag med om att den importerade 1500kr-mobilen kan vara mycket bra och säkert "räcker" till många och att det är ett mycket bättre köp än en budgetmobil i Sverige för samma pris.

 

Det finns avsevärt fler Kinamobiler än de för 1500 kronor. Även om vi "lyxar" till det med Snapdragon 820/821-baserade modeller landar vi lägre än en Galaxy, framförallt när vi tittar på introduktionspriset.

Sedan har naturligtvis Samsung sänkt priset på S 7/Edge men det har ju den naturliga förklaringen att ersättaren är på G. När S 8 kommer är priserna tillbaka på den "vanliga" nivån.

I valet mellan en Kinamobil för $399-499 och en Samsung för $995 (med Snapdragon 835 vilket självfallet kommer att sitta i kommande Mi6 etc senare i år) kan inte argumentet "bättre kamera" väga upp. Tycker man att man får "dåliga" bilder med t.ex OP3T, Mi5 etc (samt deras efterföljare) och då är redo att slanta några hundra $$$$ extra gör man sig själv en tjänst om man tar kompaktkameran.

För min egen del är det uteslutet att betala "extra" för mobilkameran om prislappen på den landar över $100. I en mobil är det övrig hårdvara, mjukvara (utvecklarvänlighet) etc som är det primära. Dubbla priset på i princip samma hårdvara mot "bättre" kamera är ingen bra deal.

 

Fast problemet med OP3T är att priset börjar närma sig flaggskeppen (låt vara att det delvis är för att det snart kommer nya modeller) medan hårdvaran inte matchar nämnda flaggskeppen.

För de flesta är kompaktkameran aldrig ett alternativ oavsett hur billig den är. Visst om man är hemma fungerar det men annars gör det inte det.

Det finns en hel del problem med 820/821-mobilerna, oftast långsammare lagring, alla har sämre kamera, sämre skärm/digitizer, dåligt frekvensstöd utanför Kina, etc. Bara för att du nöjer dig med 3G och att man kan tyda vad som finns på fotona om man tar bilder i solljus så betyder det inte att alla andra nöjer sig med det och oavsett vad man tycker är viktigt så är det en reell skillnad.

Även när det är "samma hårdvara" så behöver mobilerna inte fungera lika bra för det, jämför t.ex. fototester i dåligt ljus mellan Mi5S och Pixel. Sen om det är "dyra drivrutiner" som du kallade det spelar mindre roll för användaren, sämre foton är sämre oavsett vad det beror på.

 

Dock är Honor 8 lite konstig att jämföra med, delvis för att Tele2 slumpat ut den jättebilligt men man har sänkt priset i Kina för att det är en gammal modell nu och man har lanserat flera modeller sedan dess (Honor Note 8, Honor V8, Honor V9) vilket man inte gjort i Sverige.

 

Dock ingår 17% moms på kinesiska priser (på sånt som säljs inom landet då förstås).

 

Om Kinaenheten kostar $399 ut till kund med butikspåslag inräknat och man vill komma fram till pris i Sverige får man ju kolla priset till butik (distributörspris).

Ofta brukar man räkna med ett påslag på 10-20% för butiken plus skatt (moms, sales tax) ovanpå det. D.v.s butiken köper in varan för X kronor (inkluderat frakt - alltså kostnaden att få varan till butiken), lägger på t.ex 20% av X (täcka kostnader, ge vinst etc) och slutligen skatten (momsen t.ex) ovanpå priset X plus butikspåslag. Alltså som jag skrev tidigare.

Om en butik säljer en mobil för $399 har de sannolikt själva betalat runt $320 eller så till deras distributör och sedan gör ett pålägg på det (för att täcka kostnaderna och ge vinst på varan). Köper man in till Sverige är den optimala vägen att gå via distributör, betala frakt och ev tullavgift och sedan göra pålägg och lägga på momsen.

När man momsar $399-enheten (då har jag lagt på $15 frakt och momsat på hela summan) landar man på $517,50. Skulle man köra import i t.ex NYC (sales tax 8,75% ungefär) hade priset blivit ungefär $450. Detta vid ett privatimportsexempel (kunden får betala expeditionsavgift i tillägg till ovan).

Hur man än räknar blir Kinamobilen klart mer prisvärd - sedan måste det påpekas att västerländska märken med "direkt-till-dig" istället för vägen via operatörsdistribution också skulle kunna trimma priserna. Den riktigt kostnadsdrivande processen när det gäller att sätta mobilen i kundens hand är.... operatörerna som sagt. Med det ledet borta till förmån för en kortare kedja liknande TV-apparater och datorer går priset ned eller värdet upp (d.v.s priset är oförändrat men produkten innehåller mer värde och value for money ökar).

Man kan även jämföra med tablets (WiFi-modeller) som ofta säljs via liknande distributionskedjor som datorer och TV-apparater.

Det är helt enkelt så att tar mobilen vägen via operatören blir den dyrare än om den säljs som vilken annan elektronikprodukt som helst, alltså till det pris som står på prislappen utan abonnemang eller annat kopplat (och utan att några extra "certifieringar" kommer till utöver de som tillverkaren har för att legalt saluföra produkten).

Edit: Om priset $399 skulle inkludera sales tax eller lokal moms måste denna dras bort och svensk moms läggas på (alltså inte att man betalar dubbelt - moms/sales tax plus moms). Är varan redan skattad med t.ex 17% blir skillnaden då 8% rent momsmässigt (25% i Sverige och Danmark).

Export/import utanför handelsområden är ju baserat på principen att varan köps in utan avsändarmoms/skatt och sedan läggs detta på hos mottagaren.

 

Problemet med vinst på mobila enheter är att dagens marknad i hög grad handlar om ekosystem - hårdvaran är bara en väg till detta mål. När då ekosystemet är kontrollerat av Google blir det inget över till tillverkarna (som har alla kostnader för att ta fram enheter, testa, certifiera etc).

Det som t.ex gör Apple framgångsrika är att de får in pengar på ekosystemet i.o.m att kunderna köper appar och tillbehör som direkt ger intäkter. När man köper Androidappar är det ju Google som får pengarna, inte enhetstillverkaren.

Sedan måste det påpekas att operatörerna pressar ned priserna i.o.m att de köper enheter i bulk till specialpriser som är avsevärt lägre än det MSRP/Full Retail som enheten har (d.v.s styrningen mot abonnemang jag förklarat tidigare). Så bara för att det t.ex står $995 på en prislapp är det inte vad tillverkaren faktiskt får in, majoriteten av produkterna ger avsevärt lägre intäkt per styck.

Ett annat problem som drar ned vinsten är omfattande modellutbud och konstanta lanseringar av liknande enheter (vissa tillverkare vräker ju ut anonyma enheter i budget/mellansegmentet snarare än att koncentrera sig på ett mindre antal modeller). Rationell produktion kräver stora serier, omfattande standardisering (varje speciallösning kostar) och att modellfloran hålls nere och på en fokuserad nivå.

Apple t.ex hade en enorm modellflora en gång i tiden med olika hårdvaror (helt olika moderkort etc beroende på modell). Detta var rejält kostnadsdrivande och ändrades till en palett med Bärbart - Konsument, Proffs, Stationärt - Konsument Proffs och så iPod etc. Samtidigt standardiserades moderkort och annat i hög grad.

Apples omläggning där förbättrade resultatet och jag vågar påstå att många mobiltillverkare skulle må bra av färre men tydligt fokuserade modeller som sedan får en längre livscykel (12-14 månader).

Sedan är det bra om man skapar värde istället för att t.ex "manipulera" produkterna på det vis som görs hos en del märken (alltså när man erbjuder antik hårdvara i budget/mellansegmentet för att sälja fler flaggskepp).

Edit: Lösningen på ekosystemsproblemet är intäktsdelning, d.v.s att en viss procent av det innehåll som köps till Android går till tillverkaren av enheten.

Jag skulle även våga påstå att många OEM skulle titta på en ny plattform om det skulle dyka upp ett alternativ med den lösningen, alltså att de kan ta del av alla intäkter som innehållet ger (via plattformens officiella butiker).