Recension:Test av Samsung Galaxy Nexus

Postat:
23:15 - 2011-12-06
Skribent:
| Swedroid-redaktionen
Kommentarer:
189
Tillverkare: Samsung i samarbete med Google Modell: Galaxy Nexus I9250 Operativsystem: Android 4.0/Ice Cream Sandwich med "Pure Google Experience" Tillgänglighet: I butiker Pris: Från cirka 5 500 kronor inklusive moms Hemsida/specifikationer: Google, GSMArena

Introduktion
Google Nexus. Bara namnet får det att kittla i magen på många androidfanatiker i vårt avlånga land. En telefon som under ett eller ett par års tid inte bara garanterar att man ligger i absolut framkant vad gäller de senaste androidversionerna utan som även ger användaren den absolut renaste androidupplevelsen som via normala kanaler står att finna.

Även om Google, i samarbete med HTC med Nexus One och sedan Samsung med Nexus S, traditionellt sett inte har sett till att ligga i absolut framkant vad gäller hårdvaran så har telefonerna ändå varit kompetenta enheter med mer än tillräcklig prestanda för att klassas som ”flaggskepp”. När Google och Samsung nu släpper den tredje telefonen i Nexus-serien, Galaxy Nexus, så ser vi återigen att Google på pappret har valt en hårdvaruplattform som är mer än dugligt kompetent, men som inte riktigt ligger i den allra yttersta framkanten på alla punkter.

Under den 4.65 tum stora Super AMOLED HD-skärmen med 720p-upplösning (720×1280 pixlar, i så kallat PenTile-mönster) finner vi Texas Instruments OMAP4460-plattform bestående av en dubbelkärning processor i 2×1.2GHz, dubbla RAM-moduler på totalt 1 GB, samt dubbla minneskanaler. Texas Instruments kallar den här lösningen med dubbla processorkärnor, dubbla minnesmoduler och dubbla minneskanaler för ”Tri-Dual”, vilket enligt TI skall öka prestandan.

Texas Instrumets OMAP4460 består vidare av en grafikkrets från Imagination Technologies PowerVR-serie kallad SGX540 och är kanske den enskilda komponenten som det har muttrats mest om. PowerVR SGX540 är samma grafikkrets som sitter i bland annat Samsung Galaxy S som vid det här laget är ett och ett halvt år gammal, men i Galaxy Nexus har den klockats upp från 200MHz (Galaxy S) till 384MHz, något som Google och Samsung alltså anser vara nog för att ge telefonen den råa kraften som behövs för att skyffla runt hela 921600 pixlar i 60 FPS.

Varje gång Google lanserar en ny Nexus så sker det i samband med en stor Android-uppdatering och Galaxy Nexus är inget undantag. I det här testet kommer vi således inte bara utvärdera själva telefonen och dess hårdvara utan även ta en titt på de nyheter som Google introducerar i och med lanseringen av Android 4.0/Ice Cream Sandwich.

SpecifikationerGalaxy Nexus
Mått (H x B x D)135,5 x 67,94 x 8,94 mm
Vikt135 gram (138,5 gram enligt vår våg)
Skärm och upplösning4,65",1280x720 pixlar (720p), 16 miljoner färger med kurvat och härdat displayglas (Contour Display)
PaneltypHD Super AMOLED, 0,01ms responstid
Digitizer80Hz, 10 simultana pekpunkter, Melfas MCS-8000 Series
System-on-a-chipTexas instruments OMAP 4460
CPU2x1,2GHz Cortex A9 45nm
GPUPowerVR SGX 540 (överklockad från 200MHz till 384Mhz)
RAM1024MB (631MB tillgängligt för OS)
Inbyggt minne (NAND)16GB eller 32GB beroende på modell
Batteri / batteritid1 750 mAh (Li-Ion, löstagbart, 1 700 mAh enligt vår mätning)
Taltid: 17h 40min (2G) / 8h 20min (3G)
Standby: 290h (2G) / 270h (3G)
Bakre kamera5MP (2580x2048 pixlar) med autofokus, pekfokus, LED-blixt, zero shutter lag + fast shoot2shoot, videoinspelning i 1080p (1920x1080 @ 30 FPS)
Främre kamera1,3 MP (1280x1024), videoinspelning i 720p (1280x720 @ 30 FPS), autofokus, pekfokus
AnslutningarMicro-USB A-kontakt, 3,5mm stereoutgång
KnapparStrömknapp samt volymknapp (+/-)
Nätverk/kommunikationHSDPA+, 21 Mbit/s ; HSUPA, 5,76 Mbit/s, Wi-Fi 802.11 b/g/n, Bluetooth 3.0+HS+A2DP+AVRCP, Wi-Fi hotspot, FM-radio, NFC
SensorerAccelerometer, kompass, närhetssensor, ljussensor, gyro, barometer
OS / GränssittAndroid 4.0 (Ice Cream Sandwich) med Pure Google Experience
Codec-stödMP3/AAC/AAC+/eAAC+, MPEG4,h.263/h.2641080p@30FPS
Butikspremiär~2011-11
Övrigt-

I kartongen


Samsung Galaxy Nexus levereras i en vit, väldigt avlång och tunn kartong av hygglig kvalité och känsla. Kartongens mått är med tanke på telefonens storlek ganska små vilket förstås är bra ur transportsynpunkt och därmed även ur ett miljöperspektiv. Ju mindre ”luft” som transporteras desto bättre.

Då vi lyfter av kartongens lock så möts vi så klart av Galaxy Nexus, inslagen i skyddsplast och med fronten vänd uppåt i ett fack för sig allra högst upp. Under detta fack finner vi övrigt kartonginnehåll välpaketerat i sina egna små fack.

Innehållet i vår kartong är som följer:

* Samsung Galaxy Nexus (”Titanium Silver” 16 GB)
* Laddadapter med USB-utgång (5V, 1A – brittisk kontakt, då våra exemplar är importerade)
* Batteri (Li-Ion 1750 mAh – inbyggd NFC-antenn)
* Trådburet stereoheadset av in ear-typ (svart, med svarsknapp – ej mediakontroller)
* USB -> microUSB-kabel (ca 1 meter)
* Dokumentation

Vi kan i vanlig ordning inte garantera att innehållet i vår kartong exakt motsvarar innehållet i kartonger från andra återförsäljare och operatörer, så om kartongens innehåll är av stor vikt så råder vi er att kontrollera med återförsäljaren innan köp.

httpvh://youtu.be/aCkolH71tV0

Utseende, byggkvalité och konstruktion


Utseende är som alltid en smaksak och det är därför svårt att skriva något definitivt om det här avsnittet, men vi på redaktionen anser att telefonen är ganska behaglig att se på och att den gör sig bättre i verkligheten än på bild. Då vi visar upp telefonen för vår omgivning så är omdömet i regel positivt, med ett fåtal undantag som menar att telefonens front och mjukt rundade linjer gör att den saknar karaktär.

Då vi ber samma människor bedöma material och kvalitetskänsla så är det full pott för Galaxy Nexus – ingen har något alls att invända och nästan alla ger telefonen toppbetyg. Vårt eget intryck är precis detsamma; Galaxy Nexus är vad gäller material, passform och byggkvalité en mycket gedigen telefon som dessutom ligger mycket bra i handen, storleken till trots. Då vi klämmer och bänder tämligen kraftfullt på telefonen så förblir den fullkomligt ljudlös – inte minsta knäpp eller knarr. Mycket bra, kort sagt.

Telefonens front består av ett enda stycke svagt svängt härdat glas vilket omges av en ram av okänt material. Oavsett om det är någon form av kompositmaterial med plastbas eller metall så är ramen/chassit oerhört styvt och matchar nästan telefoner med unibodychassin i metall, som HTC Desire HD och HTC Legend.

Bakstycket består av ett nästintill heltäckande stycke texturerad plast som snyggt och med hög passform är försänkt i den tidigare nämnda ramen. När bakstycket är avlägsnat är det ganska tunt och mjukt, men väl på plats så sitter det tack vare ett stort antal fästpunkter bra och vare sig flexar eller knarrar. Textureringen på bakstycket känns väldigt mjuk under fingertopparna och erbjuder ett hyggligt grepp, men vi saknar en gummibehandling av ytan för ytterligare lite bättre grepp.


Knappsats, styrdon, anslutningar och sensorer



Fronten domineras förstås av den 4.65 tum stora Super AMOLED HD-skärmen och saknar till skillnad från tidigare androidtelefoner helt och hållet knappar på fronten. I och med Android 4.0/Ice Cream Sandwich så har istället knapparna för Hem, Tillbaka, Meny och Sök flyttats till androidgränssnittet, och har i likhet med Android 3.x/Honeycomb fått sällskap av en ny knapp/funktion för att smidigt växla mellan tidigare använda program – ungefär som långtryck på Hem-knappen i Android 2.3 och äldre, fast bättre.

På telefonens släta och lätt svängda vänstersida finner vi blott en volymknapp (+/-) som erbjuder lagom motstånd och en behaglig klickkänsla. På högersidan finner vi till vårt förtret i överkant och nästan parallellt mot volymknappen telefonens strömknapp vilken förstås även agerar låsknapp för skärmen. Lyckligtvis erbjuder strömknappen ganska mycket motstånd, vilket innebär att antalet tryck av misstag sker lite mer sällan än på exempelvis Galaxy Note. Både volymknappen och strömknappen sitter ordentligt utan att skallra och båda sticker ut ordentligt från chassit för att man lätt skall kunna känna sig fram i blindo.

Den ovan nämnda placeringen av strömknappen retar oss flera gånger dagligen då vi om och om igen lyckas komma åt knappen och tända skärmen då vi tar tag om telefonen för att ta upp den ur fickan. Detsamma gäller då man tar spjärn på rakt motsatt sida av telefonen då man höjer eller sänker volymen. Vi föredrar, som de flesta av er, att låsknappen sitter placerad i telefonens huvudände. På högersidan en bit längre ner finner vi tre små kopparbleck för dockning av enheten.


Enhetens huvudände är för ovanlighetens skull helt slät och saknar såväl portar som knappar och vi finner istället microUSB-porten (MHL-kompatibel – det vill säga en utgång för HD-ljud och -bild för uppkoppling mot TV, projektor eller datorskärm) samt 3.5mm-uttaget i fotänden, en lite ovanlig placering av den senare. Vad man föredrar vad gäller 3.5mm-portens placering är helt en fråga om tycke och smak – och om hur man stopper ner telefonen i fickan. Vi på Swedroid-redaktionen stoppar i regel ner telefonen som vi håller den varför fotänden hamnar vänd uppåt, vilket innebär att en placering av 3.5mm-porten i fotänden passar oss utmärkt.

På telefonens front, ovan skärmen, finner vi förstås högtalaren för telefonsamtal, en frontriktad kameralins samt en närhetssensor vilken stänger av telefonens skärm och pekskärm då vi håller den mot örat vid telefonsamtal, samt en ljussensor för automatisk reglering av skärmens ljusstyrka för den som så önskar. Under skalet sitter de vanliga sensorerna för bland annat kompass och accelerometer, samt en gyrosensor.

Nedanför skärmen, på fronten, finner vi en när den inte blinkar mer eller mindre helt osynlig notifieringsdiod. Dioden pulserar långsamt (lite för långsamt, enligt vår mening) då vi har fått ett nytt meddelande exempelvis, men vi gissar att i takt med att fler tredjepartsappar uppdateras för Android 4.0 så kommer den kunna användas på betydligt fler vis. Inte minst då antalet färger med vilka dioden kan lysa under våra test med appen ”LED Tester” har visat sig vara stort, då dioden i sig består av en röd, en grön och en blå lampa.

På baksidan finner vi centrerat i nederkant i telefonens ram den externa högtalaren, vilket inte är en helt optimal placering då man vid videotittande ideligen lyckat täcka högtalaren med fingrarna. Under bakstycket finner vi förstås batteriet på 1 750 mAh som dessutom agerar NFC-antenn samt en SIM-kortsplats som för ovanlighetens skull kan nås utan att batteriet först avlägsnas. Galaxy Nexus saknar till mångas förtret precis som Nexus S en plats för minnesexpandering, ett problem som dessutom görs värre av att endast 16 GB-versionen av Galaxy Nexus finns tillgänglig i Europa för närvarande. 16 GB (13 GB tillgängligt) räcker sannolikt för de flesta, men långt ifrån alla. Den sekundära mikrofonen sitter monterad i ett litet hål i överkanten av bakstycket.

EnhetSkärm (tum)Bredd (mm)Höjd (mm)Minsta djup (mm)Största djup (mm) Vikt (gram)Batteri (mAh)
Google Galaxy Nexus4.6567.94135.58.949.911351750
Samsung Galaxy Note5.382.95146.859.6510.051782500
Motorola RAZR4.368.9130.77.110.551271780
Samsung Galaxy S Plus464.2122.49.9121191650
Samsung Galaxy S464.2122.49.9121181500
Samsung Galaxy S II4.366.1125.38.4910.41161650
SE xperia arc4.2631258.710.71171500
HTC Sensation4.365.4126.111.311.31481520
Google Nexus S463123.910.8814.61291500
HTC Sensation XL4.770.7132.59.911.16162.51600

Mottagning och datahastigheter
Mottagningen via 3G/HSxPA har varit god och till och med aningen bättre än konkurrerande telefoner som Motorola RAZR och Samsung Galaxy S II. Där vi med dessa konkurrerande telefoner har haft god mottagning så har vi med Galaxy Nexus haft samma mottagning eller aningen bättre, och detta gäller även det motsatta. På platser där vi vet att mottagningen är svag så har Galaxy Nexus ofta lyckats etablera en aningen bättre signal än RAZR och Galaxy S II. Mottagningen via Wi-Fi uppvisar ungefär samma mönster, men vi noterar att känsligheten för det så kallade dödsgreppet är ganska påtaglig. Håller man telefonen på fel vis så kan både en och två ”staplar” försvinna efter blott ett par sekunder.

Datahastigheterna via vårt ”Turbo 3G”-abonnemang, vilket har en maxhastighet på cirka 5.5-6 Mbit/s ner och 2.5 Mbit/s upp, har varit precis som förväntat. Galaxy Nexus har inga problem alls att få ut dessa maxhastigheter – när 3G-nätet tillåter det, vill säga.

Via Wi-Fi (8082.11n) mäter vi med undantag av en kort stund i början av överföringen precis som med RAZR upp förvånansvärt låga genomsnittliga maxhastigheter på cirka 20 Mbit/s, både vid ner- och uppladdning. Dessa två enheter har OMAP44x0-plattformen gemensamt vilket lockar oss att dra slutsatsen att det är en begränsning i just den plattformen, men då även LG:s Optimus 3D – som mäktar med hela 50% snabbare dataflöden – använder OMAP44x0 så vi vet inte riktigt vad Galaxy Nexus och RAZRs låga maxhastigheter beror på. Olyckligtvis innebär de bristande hastigheterna att behovet av USB-kabeln blir större – något som vi ogillar starkt här på swedroidredaktionen.

EnhetPlacering3G dB (-dBm) asuWiFi 802.11g (-dBm)
Google Galaxy NexusSkrivbord (spånskiva)811664
Motorola RAZRSkrivbord (spånskiva)712177
Google Galaxy NexusDiskbänk (aluminium)811680
Motorola RAZRDiskbänk (aluminium)732081
Google Galaxy NexusMarmorplatta652465
Motorola RAZRMarmorplatta592772

I tabellen ovan har vi placerat de tu telefonerna på en rad olika underlag och platser för att se om mottagningen skiljer sig något åt dem emellan. Galaxy Nexus rapporterar i stort sett i samtliga av delmomenten en högre känslighet än RAZR. Skillnaden är förvisso något mindre vad gäller WiFi, men talar fortfarande till Nexus fördel.

Ljudegenskaper
Vid telefonsamtal gör Galaxy Nexus ett hyggligt jobb. Samtalshögtalaren producerar godkänd ljudvolym, om än något lägre än vad exempelvis RAZR presterar, utan några missljud eller dylikt trots att vi kör på full ljudstyrka. Vad berör mikrofonen hör vi inga klagomål från vår motpart i lugnare miljöer. I stökigare miljöer är det däremot en viss skillnad till fördel för Motorola RAZR, som liksom Galaxy Nexus är utrustad med ANC (Active noise control).

Google Galaxay Nexus — inspelning från samtalshögtalaren på fronten med 100% ljudvolym

Motorola RAZR — inspelning från samtalshögtalaren på fronten med 100% ljudvolym

I ljudexemplet ovan kan vi konstatera att RAZR presterar en något högre ljudvolym än vad Galaxy Nexus är kapabel till.

Google Galaxay Nexus — inspelning från högtalaren på telefonens bakstycke med 100% ljudvolym

Motorola RAZR — inspelning från högtalaren på telefonens bakstycke med 100% ljudvolym

Högtalaren på bakstycket av telefonen är däremot inte den bästa vad berör ljudvolymen. RAZR presterar ett markant högre ljud, men ger å andra sidan upphov till en viss mängd missljud, vilket alltså inte är fallet för Galaxy Nexus. Sänker vi dock volymen på RAZR med ett snäpp försvinner missljuden praktiskt taget helt och hållet med en fortsatt markant högre ljudvolym än Galaxy Nexus.

Hörlursutgången presterar bra och vi finner inget att klaga på här annat än bristen på tillräckligt hög ljudvolym vid anslutning av tungdrivna hörlurar. Ljudet är i vårt tycke snudd på jämförbart med vad Galaxy Note presterar, som i sin tur tillhör en av de bättre telefoner vi anser oss ha testat med anledning av hörlursutgången.

I detta moment ansluter vi telefonen till en 3,5mm stereo-y-adapter som vi in sin tur ansluter till dels line-in-ingången på ett Audigy XiFi-ljudkort i en dator bakom en UPS samt till ett parAKG 420-hörlurar (32 ohm, 125 dB/mW). Vi spelar därefter upp ett ljudklipp som vi i sin tur spelar in och analyserar med hjälp av mjukvaran RightMark Audio Analyzer.

I grafen ovan illustreras frekvensomfånget som anger med vilken exakthet ljudfrekvenserna återges – speciellt intressant är intervallet mellan 20Hz till 20KHz eftersom människan hörsel sträcker sig mellan dessa frekvensband. Idealkurvan är i det här fallet helt plan och ligger på +0dB. Galaxy Nexus presterar ett resultat som i mångt och mycket påminner om Galaxy S upp till 10Khz innan kurvan däremot skarpt faller. I jämförelse med Samsung Galaxy S II är resultatet vassare.

RMAA (complete test)Galaxy NexusGalaxy NoteNexus SSandisk Sansa+
Frequency response
(40 Hz -15 kHz), dB:
+0.59, -0.72+0.23, -0.37+0.55, -0.26+0.02, -0.14
Noise level, dB (A):-89.8-89.0-85.3-86.3
Dynamic range, dB (A):84.383.385.086.3
THD, %:0.0480.00850.0830.034
IMD + Noise, %:0.0500.1360.5010.053
Stereo crosstalk, dB:-51.8-55.6-58.6-56.0

GPS och positionering
Galaxy Nexus – Röd. Galaxy Note – Blå. Motorola RAZR – Grön.

View Galaxy Nexus in a larger map

Samsung Galaxy Nexus har till skillnad från de två övriga telefonerna i det här positioneringstestet inte stöd för GLONASS, det ryska alternativet till det amerikanska GPS-systemet. Både Galaxy Note och RAZR har stöd för både GPS och GLONASS vilket åtminstone i teorin skall ge en bättre och mer exakt positionering då antalet satelliter enheten kan låsa mot i regel blir mellan 50 och 100% fler.

Vad vi efter vår Galaxy Note-recension kunde konstatera var att Note, gissningsvis tack vare kombinationen GPS och GLONASS har mycket imponerande positioneringsegenskaper, något som vi kunde se exempel på i såväl vår med My Tracks inspelade rutt som i appen GPS Test, där Note lyckades låsa mot långt fler satelliter än våra referensenheter Sony Ericsson Xperia neo och HTC Desire HD vilka blott har ”vanlig” GPS.

Vad vi snabbt kan se i den inspelade rutten här ovan, som utfördes i ett mycket stormigt Sverige och under riktigt dåliga väderförhållanden, är att Note som väntat och precis som i förra testrundan genererar en närmast felfri rutt som följer vår verkliga färd med mycket hög precision. Galaxy Nexus, som saknar GLONASS, visar upp en med tanke på väderförhållandena godkänd rutt men kan inte matcha suveränen Note.


Motorola RAZR, som på pappret skall ha både GPS och GLONASS, förvånar genom att vara sämst i vårt test. Vi ser inga som helst tendenser till att GLONASS är aktiverat i RAZR och då vi radar upp telefonerna bredvid varandra för att jämföra antalet satelliter de lyckas låsa mot så bekräftas våra misstankar. RAZR låser mot färre satelliter än både Note och Galaxy Nexus, vilket demonstreras i bilden ovan (från vänster till höger; RAZR, Note, Nexus).

Några av er kanske noterar att GPS Test rapporterar in en bättre precision (”Accuracy”) för både RAZR och Nexus än för suveränen Note, men dessa siffror pendlar upp och ner konstant och är vidare inget som återspeglas vid faktiskt användande (till skillnad från vår My Tracks-rutt), varför GPS Tests uppskattning bör tas med flera nypor salt.


Visa RAZR vs Galaxy Nexus på en större karta
I vårt andra test, vilket utfördes i en bil istället för till fots, har vi ställt Galaxy Nexus mot Motorola RAZR. Då man färdas i betydligt högre hastigheter än till fots så får en bristande precision betydligt mindre betydelse än om man färdas långsamt. Hopp på blott fem meter i sidled varannan sekund skapar en väldigt skakig rutt om man färdas långsamt, men om man istället färdas i en bil så rätas sicksackmönstret ut och får betydligt mindre betydelse.

Vi kan i kartan ovan se exempel på att både Galaxy Nexus och Motorola RAZR presterar väl och följer vår verkliga rutt med riktigt fin precision. Att den blå linjen i övre vänstra hörnet ser ut att sluta betydligt tidigare än den röda beror på en begränsning i Google Maps och skall inte tolkas som ett fel på GPS:ens precision.

Sammanfattningsvis så konstaterar vi att Galaxy Nexus har utrustats med en bra GPS som både låser mot satelliterna mycket snabbt och levererar en relativt hög precision, men att den inte kan mäta sig med den regerande positioneringskungen Galaxy Note.

Bildskärmen och digitizern

Galaxy Nexus har utrustats med en 4.65 tum stor Super AMOLED Advanced-skärm på 720×1280 pixlar (”720p”) och ett färgdjup på 16 miljoner nyanser. Samsungs Super AMOLED HD bygger precis som Super AMOLED och Super AMOLED Advanced på en skärmteknik där subpixlarna har arrangerats i ett mönster som kallas PenTile Matrix. PenTile-matrisen används framför allt för att det innebär en lägre tillverkningskostnad, men som i de allra flesta fallen när man tar en genväg så har PenTile-matrisen sina svagheter.

Framför allt innebär det hör subpixelmönstret att den verkliga upplösningen blir lägre än skärmar det mer traditionella RGB-mönstret. Detta är något som många ondgjorde sig över i tidigare generationer telefoner med AMOLED-skärmar, som exempelvis första generationen Nexus One, Nexus S samt Samsung Galaxy S, där framför allt text och ikoner kunde upplevas som tämligen oskarpa och pixliga. Dessa skärmar hade dock med 480×800 pixlar (”WVGA”) en betydligt lägre upplösning än Galaxy Nexus och frågan är om PenTile i kombination med den mycket höga pixeldensiteten i Galaxy Nexus är ett problem vid verkligt användande.

Det står efter blott några minuters användande klart att skärpan på Galaxy Nexus skärm är något utöver det vanliga. Bristerna som PenTile för med sig är förvisso inte 100% bortblåsta – man kan fortfarande förnimma PenTile-effekten (oskärpan/pixligheten) om man medvetet och med god vilja letar efter det och därtill håller telefonen betydligt närmare ögonen än vad som är brukligt – men för de 99 procenten av er som inte har hökögon och inte håller skärmen blott en decimeter eller två från nästippen så är skärpan inget annat än fantastisk.

Vad gäller färgåtergivningen så visar Galaxy Nexus återigen framfötterna, även om storebror Galaxy Note är strået vassare. Färgerna levereras med styrka, men utan det mesta av den överdrivna mättnaden som var så vanlig i förra generationens AMOLED-skärmar. Här är färgåtergivningen mer nyanserad och realistisk, möjligen med undantag för rödnyanser som vi anser sticker ut för mycket. Tack vare den fina kontrasten och en becksvart svärta så kommer skärmen till liv. Då skärmens ljusstyrka dras ner till 25% eller lägre så upplever vi dock att färgerna tappar sin lyster samt att kontrasten blir sämre än vid motsvarande ljusstyrka på storebror Note.

Betraktningsvinklarna är goda och färgerna behåller sin nyans nästan oavsett vinkel. Enda undantaget är helvita bakgrunder som tappar ljusstyrka och ser mer ljusgråa ut ur kraftiga vinklar. Detta är dock ett problem som varenda skärm vi har sett till dags dato dras med, och de flesta lider av detta betydligt mer än vad Galaxy Nexus gör – inte minst skärmar av LCD/TFT-typ.


Skall vi hitta något att klaga på vad gäller bildkvalitén så är det att vi mot vissa bakgrunder/färger kan se en svag tendens till vertikala linjer (se bild ovan) med små nyansskillnader. De vertikala nyansskillnaderna är så svaga att de flesta vi har bett om ett utlåtande inte har sett dem hur mycket de än har ansträngt sig, så problemet är således inte särskilt stort.

Ovan har vi placerat Galaxy Nexus till vänster bredvid Samsung Galaxy S II till höger. I första bilden är ljusintensiteten inställd på 0% på bägge enheter och därefter 50% respektive 100%. Vi upplever att Samsung Galaxy S II ger en markant ljusare bild vid både 0% och 50%. Vid 100% krymper skillnaden en aning, men det är fortfarande påtagligt att Galaxy S II är mer ljusstark än Galaxy Nexus. Vid 0% är Galaxy Nexus likaså betydligt mörkare än Galaxy Note medan skillnaden jämnas ut vid 50%, även om vi anar att Note lyser något starkare, för att vid 100% bli snudd på identisk.

Då vi jämför skärmen som helhet med Galaxy Note som har en smått fantastisk skärm så kan vi bara konstatera att Galaxy Nexus vad gäller färgåtergivning inte är riktigt lika livfull, men att skärpan tack vare den högre pixeldensiteten är vassare.


Digitizern, från Melfas 8000-serie, är förstås av kapacitiv typ och har stöd för upp till 10 samtidiga tryckpunkter, även kallat multitouch. Vi mäter med appen Input Benchmark upp en uppdateringshastighet på 80 Hz, vilket innebär att pekskärmens mäter upp våra tryck och rörelser hela 80 gånger per sekund.

Vi har under testperioden upplevt att pekskärmen har fungerat mycket väl och mycket sällan tvingas vi trycka mer än en gång för att skärmen skall reagera, något som av naturliga skäl alltså även gäller ”androidknapparna” som i och med Android 4.0/Ice Cream Sandwich har flyttats från att vara separerade från telefonens skärm till att nu vara en del av Android-gränssnittet.

Allt som allt så är det här vid sidan av Galaxy Note den kvalitetsmässigt bästa skärmen (bildskärm + pekskärm) vi har haft nöjet att testa här på Swedroid, men ett litet minus för de vaga vertikala linjerna/färgskiftningarna som vi beskriver några stycken längre upp, samt ett stort minus för en batterihunger som vi får anledning att återkomma till längre ner i recensionen.

Mjukvaran
Ice Cream Sandwich/Android 4.0 innebär en mängd nyheter och är egentligen värd en lika lång artikel som hela det här testet i sig. Vi har därför valt att hålla detta avsnitt relativt kort.

I och med att det handlar om en Nexus-telefon levereras den också vad med vad Google kallar för ”The Pure Google Experience” samt androidvärldens bästa garanti för gott om framtida uppdateringar. Antalet medföljande applikationer sträcker sig inte långt utanför Googles sfär och telefonen kan i det närmaste betraktas som ”bloatware-fri”. Vidare är enheten mycket enkel att låsa upp och har redan idag ett brett stöd bland trejdepartsutvecklare för de som vill flasha om telefonen med tredjepartsmjukvara, och därmed in i minsta detalj skapa en individuell användarupplevelse.

[Ice Cream Sandwich 4.0 Platform Highlights]

Hemskärm/Launcher


Telefonappen

Inte mycket har ändrats i telefonappen sedan Android 2.1, utöver de grafiska skillnaderna, och Android 4.0/Ice Cream Sandwich är inget undantag. Här är det mesta sig likt och det innebär att det är tämligen spartanskt, men funktionellt.

Kalendern

E-post

GMail-klienten fick i och med Ice Cream Sandwich en rejäl och mycket trevlig uppdatering. Även om grunden är ungefär densamma så har gränssnittet med åtkomst till Labels, sökning, menyer och liknande gjorts betydligt mer lättåtkomligt och snabbarbetat och vissa av knapparna har flyttats till skärmens nederkant, vilket förstås underlättar vid enhandsanvändning. Vidare har Google sett till att hårdvaruaccelerera GMail-gränssnittet, vilket ger ett markant bättre flyt.

Vi hoppas och tror att den här uppdateringen kommer även till telefoner med Android 2.3 eller äldre inom kort.


Vi har inte haft möjlighet att testa Exchange-stödet fullt ut i den medföljande e-postklienten, men inställningsmöjligheterna är enligt ovan.

Webbläsaren

I och med Android 4.0 så kan webbläsaren nu nyttja såväl båda processorkärnorna som grafikkretsen och detta har gjort flytet och renderingstiden noterbart bättre. Det handlar dom om tämligen små skillnader och är ingalunda revolutionerande, men förbättringen finns där, och man behöver inte anstränga sig för att se den.

httpvh://www.youtube.com/watch?v=XUCWXbp7H00

I videon ovan syns Galaxy Nexus bredvid Samsung Galaxy S II. Överlag finner vi att Galaxy Nexus laddar sidor fortare, om än inte med så bred marginal som vi hade hoppats på, och bjuder på en något mjukare upplevelse. Nytt i Ice Cream Sandwich är renderingsmetoden för webbläsaren som numera påminner om den som finns i webbläsaren för exempelvis Samsung Galaxy S II, varför vi också tydligt ser en motsvarighet till det schackrutemönster som drabbar sagda telefon vid snabba utzoomningar. Mer om renderingsmetoden för webbläsaren i Ice Cream Sandwich står att läsa här.

Märk väl att Galaxy S II laddar Flash-element i videon medan Galaxy Nexus inte gör det. Trots detta står sig Galaxy S II mycket väl gentemot Galaxy Nexus som i ett par delmoment får se sig slagen.

Galleri och mediaspelare


Galleriappen har i och med Android 4.0 fått sig en knuff och är klart bättre än förut, inte minst vad gäller hastighet/prestanda. Där den gamla galleriappen ofta tog olidligt lång tid på sig att rendera tumnaglar (”thumbnails”, eller förhandsgranskningar/miniatyrer) så är renderingen av tumnaglar och bilder i den nya appen näst intill omedelbar. Appen bjuder dessutom på en rad smidiga funktioner för att exempelvis dela med sig av bilder, där ditt mest förekommande ”Dela”-alternativ presenteras som en knapp för sig, helt utan att man behöver ge sig in i undermenyer och rota.

Att ta screenshots, eller skärmdumpar, är i och med 4.0 dessutom inbyggt som en standardfunktion i Android och man tar en skärmdump genom att trycka och hålla inne strömknappen och volym ner samtidigt. Skärmskottet renderas efter en dryg sekund på ett snyggt vis som ett foto som glider upp och lägger sig som en ikon i statusfältet, varifrån bilden sedan kan öppnas i galleriappen där man bland annat kan redigera bilden, skicka den vidare eller radera den.

Den inbyggda videospelaren har stöd för divx-, xvid- och MKV/h.264-klipp upp till 1080p i ~40Mbit/s. Tyvärr fungerar vare sig undertexter eller AC3- samt DTS-ljud. Precis som vi närmare förklarar en bit längre ned går det utmärkt att lagra och spela upp filmklipp/filer som är större än 4GB.

ClipResolutionCodec / Profile / ContainerBitrateAudioResults (MX Video Player)
#1640x352XviD / Simple@L5 / AVI1 Mbit/sMP3 2.0OK
#2576x320XviD / Simple@L5 / AVI1,4 Mbit/sMP3 2.0OK
#3720ph.264 / [email protected] / MKV3 Mbit/sAC-3 5.1OK
#4720ph.264 / [email protected] / MKV9 Mbit/sAC3 5.1OK
#51080ph.264 / [email protected] / MKV14 Mbit/sDTS 5.1OK
#61080ph.264 / [email protected] / MKV19,2 Mbit/sAC3 5.1OK
#71080ph.264 / [email protected] / MKV22,8 Mbit/sDTS 5.1Doesn't play
#81080ph.264 / [email protected] / MKV25 Mbit/s DTS 5.1OK
#91080ph.264 / [email protected] / MKV30 Mbit/sAC3 5.1OK
#101080ph.264 / [email protected] / MKV42 Mbit/sAC3 5.1Bit choppy - otherwise OK

I tredjepartsspelaren MX Video Player är det däremot en helt annan historia och Galaxy Nexus klarar i stort sett allt vi slänger på den – först vid över 40Mbit/s stöter på vi ett fåtal hack i uppspelningen – hack som verkar bero mer på att Android kör processer i bakgrunden snarare än att hårdvaran inte orkar med. Vi noterar dock att ett av våra testklipp inte går att spela upp alls. Den enda skillnaden med detta klipp från övriga är att det blivit genererat med mkvmerge 4.4.0, kontra 4.3.0 för övriga klipp. I övrigt har vi inte stött på några problem.

Avsaknaden av en microHDMI-utgång finner vi riktigt trist. Det går förvisso att komma runt genom att använda Samsungs MHL-adapter, men denna lösning är i vårt tycke ytterst osmidig – åtminstone tills dess att fler TV-apparater får stöd för MHL och kan mata enheten med ström och därmed ladda medan man ser på film. Som det ser ut nu så behöver MHL-enheten förses med ström från en extern AC-adapter och därutöver är vi osäkra på om den är kapabel till att verkligen mata ut 1080p/full HD med annat än stereoljud. Vidare är den officiella MHL-adaptern från Samsung relativt dyr och inte helt enkel att få tag på.

Inställningar

Galaxy Nexus har NFC-stöd och under inställningarna för trådlösa nätverk kan vi slå på/slå av denna funktion. Stöd för Wi-Fi-direct finns också på plats, men det förutsätter förstås att motparten också har stöd för funktionaliteten.

I inställningarna för WiFi kan vi välja att växla mellan 2,4Ghz eller 5GHz-bandet. Vidare kan vi konfigurera telefonen till att undvika Wi-Fi-nätverk med dålig signalstyrka.

För Bluetooth-enheter går det att konfigurera om den anslutna enheten endast skall spela upp medialjud eller också telefonsamtal.

Vi finner vidare ett fullt stöd för att skicka och ta emot filer till parade enheter genom Bluetooth. Hastigheten vid filöverföringar, åt båda hållen, kretsar kring 60 kB/s mellan Galaxy Nexus och Galaxy Note och vi har inga problem att skicka filer med bibehållen hastighet även med telefonerna åtta meter och två tjocka väggar ifrån varandra.

Google har bakat in en dataräknare i Ice Cream Sandwich med möjlighet att ställa in kvoter baserat på tid och förbrukning.

Fler nyheter som vi känner igen från Honeycomb; Android 4.0 ger stöd för kryptering av innehållet på telefonen. Det går även att mata in ägarinformation som sedan syns på låsskärmen, vilket förstås är användbart om enheten skulle tappas bort och råka hamna i en god samarits händer.

Ice Cream Sandwich har stöd för UMS (USB Mass Storage), men av flera skäl har Google valt bort detta för specifikt Galaxy Nexus. Dels kräver UMS en dedikerad FAT32-partition och detta ställer till det för Google som vill att både appar och användardata skall kunna samsas om ett och samma utrymme/en och samma partition. Precis som den första bilden i serien ovan illustrerar finner vi på Galaxy Nexus endast en partition – vad Google kallar ”unified storage model”.

I stället för UMS har Google därför satsat på uteslutande MTP (Media Transfer Protocol) och PTP-stöd (Picture Transfer Protocol) vilket dels möjliggör användning av ett annat filsystem, närmare bestämt ext3 med stöd för filer på mer än 4GB stycket, samt tillåter Android att läsa/skriva från/till minnet parallellt med en PC eller för den delen andra anslutna enheter. Till en av nackdelarna hör dock sämre kompatibilitet med både Linux och OSX.

Läs mer om Galaxy Nexus och MTP-stödet i diskussionen med Android-utvecklaren Dan Morril på reddit.

Det finns massor av nya leksaker i utvecklingsavdelningen. Till ett par av dessa hör möjligheten att visa CPU-belastningen ovanpå applikationer/spel, tvinga hårdvaruacceleration av 2D-applikationer, touchscreenindikator samt begränsa antalet bakgrundsprocesser till 4 eller helt stänga av dem.

Vårt exemplar saknar svensk ordlista eftersom det är importerat. Svenskt tangentbord och svenskspråkiga androidmenyer ingår dock. Till skillnad från tidigare går det numera att uppdatera ordlistorna och vi hoppas även på att i framtiden kunna ladda hem ordlistor genom standardapplikationen. Det är inte heller omöjligt att en svensk ordlista kan dyka upp här framöver.

Övriga applikationer


Google Movie Studio innebär en smidig, om än något begränsad, möjlighet till att redigera videoklipp. Vi kan klippa, justera längden på filmer, lägga till/ta bort ljudspår och stillbilder. Det finns ett par olika effekter att välja på som gradient, sepia och negative samt en rad olika övergångar. Verktyget är på sätt och vis jämförbart med exempelvis Windows Movie Maker.

Kameran



Exempelbilder: Högerklicka och öppna i ny flik/nytt fönster för att se bilderna i fullstorlek. Vänligen installera en EXIF-plugin för info om bländare etc: Chrome, Firefox, IE 9

Google Galaxy Nexus Samsung Galaxy S II

Xperia arc ger till synes både Galaxy Nexus och Galaxy S II på fingrarna i mörkare miljöer

Google Galaxy Nexus 1080p MPEG-4 AVC 9,7 Mbps @ 24 FPS, [email protected], 96kbps 48 KHz stereo

httpvh://www.youtube.com/watch?v=btV89HJRfrg
Klipp #2 (Inomhus)
Klipp #3
Samsung Galaxy S II 1080p MPEG-4 3GPP 16,5 Mbps @ 29,175 FPS, [email protected], 64kbps 44,1 KHz stereo

httpvh://www.youtube.com/watch?v=_CjypcmeJLQ

Google Galaxy Nexus – fler bilder

Buggar och problem
Då Googles Nexus-telefoner alltid levereras med en alldeles ny version av Android så brukar de dras med en del barnsjukdomar och buggar. En bugg som med all rätt har fått väldigt stor uppmärksamhet i media är den så kallade ljudbuggen som ibland uppstår då telefonen går in i 2G-läge i 900MHz-bandet, där telefonens ljudstyrka plötsligt skruvas ner till noll. Detta är en bugg som vi på Swedroid trots ihärdiga försök inte har lyckats återskapa, men att det drabbar många råder det ingen tvekan om.

Google har låtit meddela att problemet är lokaliserat och att en mjukvaruuppdatering inom kort kommer lösa problemet.


Uppdatering: Den andra december anlände uppdateringen till swedroidredaktionens exemplar och den omskrivna buggen skall därmed vara ett minne blott – om Google har gjort det de skall.

En bugg som har drabbat oss är däremot att telefonen vid två tillfällen har hängt sig, båda gångerna då vi har svept i sidled mellan olika Google Talk-sessioner. Talk slutar plötsligt att svara, varpå skärmen slocknar och inte kan tändas igen. Enda lösningen är i det läget att bryta strömmen genom att avlägsna batteriet – inte ens långtryck (15+ sekunder) på strömknappen hjälper. Vi funderar lite kort över hur man löser det här problemet med en telefon utan löstagbart batteri.

httpvh://www.youtube.com/watch?v=mINmRt3YiDE
En tredje bugg, som ni kan se i videoklippet ovan, har uppstått i Market-appen vid ett par tillfällen då vi har växlat från granskning av en applikations egna sida till att se ”Mina appar” och tar sig uttryck i en oändlig loop där skärmen flimrar/blinkar utan paus. Lyckligtvis är det inte svårare än att trycka på Tillbaka-knappen för att telefonen skall komma ur det här beteendet.

Batteritiden

Batteritiden har under vår tid med våra två Galaxy Nexus visat sig vara enhetens stora akilleshäl. Till en början så lade vi ingen större vikt vid den dåliga batteritiden då de allra flesta batterier behöver laddas i och ur under någon veckas tid innan de kommer till sin fulla rätt, men med båda våra lurar så blev det aldrig speciellt mycket bättre hur mycket vi än laddade.

I testet ovan så har vi startat ett lågupplöst videoklipp (Sintel.mp4 AVC/baseline 2.0) i den svenskutvecklade videospelaren mVideoPlayer, vilken är inställd på att repetera klippet om och om igen. Ljus- och ljudstyrkan är ställda på 50% och telefonen är ställd i flygplansläge. Vi låter sedan klippen spela om och om igen till dess att telefonen stänger ner sig själv då batteriet är nästintill helt dränerat.

Resultatet i grafen här ovan talar sitt tydliga språk och Galaxy Nexus visar vad vi har upplevt även vid normalt användande – batteritiden är dålig. Vi upprepade för säkerhets skull testet en gång till på samma enhet och sedan en gång på redaktionens andra Galaxy Nexus och sedan ytterligare en gång på en tredje telefon via en bekant – alla med hart när identiska resultat.

Det är svårt att på ett 100% rättvist vis jämföra batteritiden vid så kallat ”real world”-användande flera enheter emellan, men vi har på grund av den upplevt dåliga batteriprestandan lagt betydligt mer tid än normalt på att försöka utröna hur batteriprestandan står sig, i det här fallet mot syskonen Galaxy S II och Galaxy Note som för rättvisans skull även de har AMOLED-skärmar.

Vi har med dessa tre enheter bredvid varandra och uppkopplade mot samma Wi-Fi-nätverk och med samma ljusstyrka på skärmen i tur och ordning utfört samma operationer. Lika lång tid har spenderats med att lyssna på samma musikfiler, se på videoklipp, surfa på samma webbsajter (utan Adobe Flash Player), lika mycket tid har spenderats och samma meddelanden har skickats i Talk- och GMail-klienterna, och vi har via 3G ringt upp samma telefonnummer under lika långa perioder (med fronten täckt så att skärmen är släckt). Då pauser har gjorts har skärmen på samtliga enheter stängts av manuellt och sedan startats igen samtidigt.

Efter exakt två mycket enformiga timmar av ovan beskrivna användningsmönster, utförda två gånger för att utesluta att den senaste patchen för Android påverkade resultatet, så ser det ut som följer:

Galaxy Note: 84% (uppskattad total batteritid: ca 12h)
Galaxy S II: 78% (uppskattad total batteritid: ca 9h)
Galaxy Nexus: 67% (uppskattad total batteritid: 6h)

Att Galaxy Note trots sin stora skärm presterar bäst förvånar oss inte. Med ett batteri på hela 2500 mAh så kompenserar Note mer än väl för den stora skärmen och förutsatt att batteriförbrukningen är näst intill linjär i förhållande till batteriprocenten (vilket den i våra videotest har visat sig vara) så uppskattar vi den totala batteritiden med ovan beskrivna användningsmönster till lite över 12 timmar.

Galaxy S II med sitt mindre batteri på 1650 mAh presterar i sin tur även den bra och efter två timmars testande uppskattar vi den totala oavbrutna batteritiden med aktuellt användningsmönster till cirka 9 timmar.

Galaxy Nexus är däremot långt efter redan efter två timmars användande och några snabba knapptryck på miniräknaren visar att vi kan förvänta oss en total batteritid på 6 timmar – vilket för övrigt väl matchar batteritiden i vårt videotest i grafen längst upp i batterikapitlet, samt resultatet i testmomentet nedan, där vi strömmar ljud via Sveriges Radio Play.

Enligt Androids egna batteristatistik så är det skärmen som är den stora boven i det här dramat och som med vårt användningsmönster i regel ensam står för runt 60% av den totala förbrukningen – betydligt mer än skärmen i Galaxy Note som i samma händer och med ett mer eller mindre identiskt användningsmönster ligger runt 45%.

0% ljusstyrka på bägge enheter - Galaxy S II lyser tydligt starkare än Galaxy Nexus – men förbrukar mindre ström

Vi provade också att strömma ljud genom ”Sveriges Radio Play” i 192 kbps med skärmen, Bluetooth, WiFi samt 3G aktivt. Displayen satte vi på 0% ljusstyrka på respektive enhet.

Galaxy Nexus efter 4h: 31% (uppskattad total batteritid: strax under 6h)
Galaxy S II efter 4h: 50% (uppskattad total batteritid: 8h)

Resultatet talar än en gång för sig själv. Galaxy Nexus presterar ett väsentligt sämre resultat än konkurrenten.

Vi har för att kunna utesluta fel på batteriet eller skärmen testat två olika Galaxy Nexus, med snudd på identiska resultat, och vi har även med ”Computerized Battery Analyzer III” mätt upp våra batteriers verkliga kapacitet (se grafen nedan) och vi kan konstatera att dessa med cirka 1 700 mAh levererar ungefär det de skall. Problemet med standbytiden ligger alltså någon annanstans, gissningsvis hos skärmen.

Våra batterier är det inget fel på - kapaciten är omkring 1 700 mAh, vilket är väldigt nära de utlovade 1 750 mAh.

För att verkligen gå till djupet med detta så lät vi dessutom en bekant i UK, som har köpt sin egen Galaxy Nexus via en brittisk mobiloperatör, köra vårt videotest med samma videoklipp, samma videospelare och samma inställningar. Resultatet av detta blev precis detsamma som vårt – lite drygt sex timmar.

Slutligen har vi, för att kunna utesluta kompatibilitetsproblem mellan Galaxy Nexus och mVideoPlayer, testat både den medföljande videospelaren och VPlayer – med identiska resultat. Detta var väntat då alla dessa spelare nyttjar hårdvaruavkodning där det är möjligt, vilket är fallet med Sintel-klippet.

Vi har läst i en del andra recensioner om att batteriet är bra, men med tanke på våra testresultat så undrar vi nästan om de inte bara har kikat på specifikationsbladet då de drog sina slutsatser. Batteriet har trots allt på pappret en kapacitet på hela 1750 mAh, klart över genomsnittet, och skall mäkta med över 18 timmars telefonsamtal i 2G och över 8 timmar i 3G.

Antingen är batteritiden precis så dålig som vi upplever att den är eller så har vissa partier som skickas från fabrik stora problem med att skärmen är vansinnigt hungrig. Att vi med maximal otur skulle ha lyckats testa tre telefoner ur samma dåliga parti medan andra recensenter har lyckats få tag på exemplar ur en annan batch är osannolikt – men naturligtvis fullt möjligt.

Hursomhelst så kan vi efter att ha testat tre olika exemplar inte göra annat än att konstatera att batteritiden i alla tre fall har varit snudd på bedrövlig och att den flitiga användaren gör klokt i att se till att alltid ha laddkabeln med sig – eller ett fulladdat extrabatteri om laddmöjligheter saknas (tex för tåg- eller flygpendlare).

Kanske är det ingen slump att den koreanska versionen av Galaxy Nexus får ett extrabatteri på hela 2000 mAh medskickat i kartongen, utöver standardbatteriet på 1750 mAh.

Systeminformation


Samsung har i Galaxy Nexus använt sig av en processorplattform från amerikanska Texas Instruments, kallad OMAP4460. OMAP4460 marknadsförs av Texas Instruments som ”Tri-Dual”, vilket anspelar på faktumet att det är en trio dubbletter i plattformen; dubbelkärnig processor, dubbla minneskanaler och dubbla minnesmoduler. Processorn bygger förstås på ARM:s Cortex A9-arkitektur och snurrar på i 2×1.2GHz.

Grafikkretsen tillverkas av Imagination Technologies och har beteckningen SGX540 – en grafikkrets som har varit med i ett och ett halvt år på androidmarknaden. I Galaxy Nexus har kretsen dock överklockats till 384 MHz (från 200 MHz i exempelvis Nexus S), vilket ökar prestandan en del – men inte på långa vägar nog för att kunna konkurrera på allvar med exempelvis Mali-400-kretsen i Galaxy S II. Frågan är bara – spelar det någon praktisk roll? Svaret är att nej, just nu spelar det mycket liten roll, men med en kraftfullare krets vore Galaxy Nexus tvivelsutan mer framtidssäkrad, framför allt vad gäller spel.


Galaxy Nexus har som de flesta andra topplurar just nu utrustats med 1 GB RAM, men till skillnad från de flesta konkurrenterna så har Galaxy Nexus blott 631 MB kvar att leka med efter att systemkomponenter som grafikkrets och radiodel har tagit sitt.

Vi har inte lyckats få detta bekräftat, men bland folk med spetskunskaper i ämnet spekuleras det i att det krävs en betydande mängd reserverat grafikminne för att på allvar ge stöd åt hårdvaruaccelerering av gränssnittet. Enligt Dianne Hackborn på Googles androidteam så kräver varje process som nyttjar hårdvaruaccelerering en overhead på hela 8 MB arbetsminne, att jämföra med blott 2 MB per process vid mjukvarurendering. Dessa 6 MB extra per process bygger snabbt på och kan förklara varför Google Nexus ”bara” har 631 MB kvar efter att systemet har reserverat sitt. Kanske kommer vi få se andra telefoner, som Galaxy S II och Motorola RAZR, gå samma väg då de uppdateras till Ice Cream Sandwich.


I och med lanseringen av Android 3.0/Honeycomb så implementerades en ny variant vad gäller fördelningen av det interna lagringsminnet, där användaren själv tillåts fördela appinstallationer och lagringutrymmet som han eller hon bäst behagar. Detta gäller så klart även Android 4.0/Ice Cream Sandwich och Galaxy Nexus och vi kan i grafen ovan se att av 16 GB totalt så finns strax under 13 GB kvar för användaren att utnyttja för appinstallationer och lagring av bilder, musik och video exempelvis.

Spel, prestanda och grafer


Som spelmaskin så är Galaxy Nexus mycket duglig och vi har prestandamässigt kunnat spela alla ”HD-spel” som vi har testat hittills, som väldigt underhållande och snygga Air Attack HD samt Gamelofts GT HD.

Andra spel, som Gamelofts Asphalt 5 HD, dras med en del grafikbuggar då spelet dessvärre inte verkar kunna hantera den högupplösta skärmen ordentligt, vilket ni kan se i skärmdumparna här ovan. Vita fält skapas ovan/runt själva bilden och knapparnas placering och tryckpunkter på skärmen hamnar i osynk. Spelet i sig flyter dock finfint och grafikkretsen har inga som helst problem med att leverera en riktigt hög FPS.


Svenska Polarbits Raging Thunder 2 flyter som smör, men något annat är heller inte att förvänta då upplösningen är tämligen låg, något som tyvärr förtar spelglädjen en del.


Benchmark Pi mäter upp enhetens beräkningskapacitet, vilket ger ett mått på processorns prestanda. Lägre är bättre.


Linpack mäter upp processorns flyttalsprestanda och resultatet presenteras i MFLOPS. Högre är bättre.


CF-Bench mäter upp telefonens CPU- och minnesprestanda och presenterar resultaten i en totalpoäng. Högre är bättre.

NameSequential read (MB/s)Sequential write (MB/s)Random read (MB/s)Random write (MB/s)IOPS/s read (4K)IOPS/s write (4K)
Samsung Galaxy Note43.045.263.430.288152.5
Samsung Galaxy S II (2.3.5)45.65.17
4.54
0.24
1164
64
Samsung Galaxy S Plus (2.3.5)30.575.69
4.87
0.17
1250
44
Samsung Galaxy Gio (2.3.5)6.194.032.181.65560424
SE xperia arc (2.3.4)7.95.484.365.7111171462
LG Optimus 3D (2.2)18.592.120.470.112127
HTC Evo 3D (2.3.4)24.411.562.660.1868148
Motorola RAZR (2.3.5)34.036.564.34 0.37111395.39
Google Galaxy Nexus26.715.080096656

Med Androbench 3.0 mäter vi upp hastigheten på det inbyggda flashminnet. Ett högre resultat är bättre, såväl för read/läs och write/skriv.

Galaxy Nexus presterar ett godkänt resultat, men konkurrerar inte med vare sig Samsung Galaxy S II eller Motorola vad berör sekventiell läsning. I momentet som mäter sekventiell skrivhastighet ser det däremot bättre ut och här slåss Nexus med toppskiktet.

Tyvärr är Androbench inte helt kompatibelt med ICS varför vi inte fått fram något resultat för slumpartad läsning respektive skrivning. Däremot redovisade programmet antalet IOPS (Input/Output Operations Per Second) och här kan vi konstatera att telefonen hamnar bredvid både RAZR och SGSII, men får se sig slagen av exempelvis Arc som presterar exceptionellt bra i detta delmoment.


Sunspider mäter upp processorns och standardwebbläsarens kombinerade javascriptprestanda. Lägre tid i ms (“millieskunder”) är bättre.


Vellamo mäter precis som Sunspider upp javascriptprestandan som telefonens processor och standardwebbläsare mäktar med, men till skillnad från Sunspider så består Vellamo av flertalet olika javascripttest, vilka sedan läggs samman för en totalpoäng där högre är bättre. Noteras bör att Vellamo är utformat på ett sådant vis att skärmens upplösning är av stor betydelse, vilket förklarar varför exempelvis den högupplösta Galaxy Note trots en aningen snabbare hårdvara än Samsung Galaxy S II får en klart lägre poäng.


Rightwares BrowserMark är ett plattformsoberoende test som utförs i telefonens webbläsare. I testet utförs en mängd olika delmoment och resultatet presenteras som en totalpoäng där högre är bättre. Då detta är ett plattformsoberoende test så har vi som kuriosa valt att även lägga in testresultat från andra plattformar än Android.


Electopia är ett 3D-test baserat på OpenGL ES 1.1 avsett att testa grafikprocessorn. Resultatet är i FPS (“Frames Per Second”- “Bilder Per Sekund”) och högre är bättre. Notera att telefoner med lägre skärmupplösning än WVGA (800×480 pixlar) gynnas kraftigt eftersom belastningen på grafikkretsen med färre pixlar att flytta blir betydligt lägre.


Nenamark 2 är ett 3D-test baserat på ramverket OpenGL ES 2.0 och sätter grafikprocessorn på ett tufft prov i en 3D-värld med stort antal polygoner. Resultatet presenteras i FPS och högre är bättre.


Monjori Shader Benchmark mäter som namnet antyder upp grafikprocessorns kapacitet vad gäller rendering av så kallad “Fragment Shader”. Resultatet presenteras i FPS (“Frames per Second”, eller “Bilder per Sekund”) och högre är bättre. Notera att skärmens upplösning är av betydelse, vilket innebär att högupplösta enheter presterar ett betydligt sämre resultat än andra telefoner med likvärdig hårdvara men med lägre skärmupplösning.

Värmeutveckling


Galaxy Nexus blir tämligen varm – bakstycket närmar sig temperaturer på 50 grader Celsius efter en längre tids belastning.

Slutsats
Samsung har med Galaxy Nexus, i samarbete med Google, plockat fram ytterligare en bra telefon. Hårdvarumässigt är telefonen bland de mest välbyggda vi har stött på, HTC:s unibodytelefoner av metall undantaget, och telefonen ligger dessutom tack vare ett mjukt rundat chassi och texturerat bakstycke trots sin storlek mycket bra i handen.
Mjukvarumässigt är det mer av det goda – även om detta är en recension av Galaxy Nexus och inte Android 4.0 så är det inte möjligt att undvika det faktumet att telefonen är den första som levereras med Ice Cream Sandwich och en av få som kommer få en närmast helt ren androidinstallation. Android 4.0 är i sig med god marginal den bästa androidversionen till dags dato, och förmodligen det största klivet som har tagits sedan hoppet från 1.1 till 1.5 (Cupcake). Flytet i gränssnittet är utan tvekan bättre än förut, men det finns fortfarande mycket att jobba på och det kan hacka betänkligt i många applikationer – även Googles egna.

I och med Android 4.0 så har videostödet vidare blivit mångfalt bättre, även om stöd för flertalet populära ljudcodecs (t ex AC3 och DTS) saknas. Detta kan dock lösas med videospelare som MX Video Player som finns att hämta gratis på Android Market.

Som vanligt med en helt ny androidversion så har en del buggar dykt upp. Ett exempel är förstås den numera åtgärdade berömda ljudbuggen, som vi dock aldrig stötte på. I några fall har telefonen vid användande av Talk-klienten låst sig totalt och tvingat oss att avlägsna batteriet, men buggarna har vanligen mest handlat om en och annan app som kraschar eller inte är kompatibel med 4.0. Överlag så har Galaxy Nexus trots en helt färsk androidversion varit förvånansvärt stabil.

Det allra största problemet med Galaxy Nexus, utöver avsaknad av stöd för minnesexpansion, är batteritiden. Som androidsajt vill vi förstås inte såga den heliga gralen som en telefon ur Nexus-serien onekligen är, men efter att ha spenderat närmare halva testperioden med att testa batteritiden i en rad olika testmetoder/-scenarion, på inte mindre än tre olika Galaxy Nexus-enheter, så kan vi inte göra annat än att konstatera att batteritiden inte är i nivå med konkurrenter som Galaxy S II, Motorola RAZR eller Galaxy Note. Inte ens nästan, och detta grämer oss.

Den allmänna prestandan är mycket god och då man gör saker som att installera och starta appar, rendera webbsajter i webbläsaren eller att spela spel så visar Galaxy Nexus att den utan tvekan förtjänar epitetet ”flaggskepp”. Mycket kritik har kommit att handla om valet av grafikprocessor, den åldriga PowerVR SGX540, men vi kan bara konstatera att med dagens spel så är det inga som helst problem, även om skärmens höga upplösning kan vara ett problem för vissa spel som inte är ordentligt anpassade. Ett visst frågetecken för framtida spel som kanske kan komma att bli för mycket för Galaxy Nexus – vi vet helt enkelt inte.

Kameran är dessvärre inte riktigt lika bra som telefonen i övrigt och känns mer som något vi finner i fjolårsflaggskeppen, även om den på intet sätt är dålig. Antalet megapixlar, fem till antalet, är inte lika talande som bildernas kvalité i sig men dessvärre kan varken bildkvalité, kameramjukvara eller megapixlar riktigt mäta sig med konkurrenter som Galaxy Note, Sony Ericsson Xperia arc S eller Galaxy S II.

Efter en testperiod som har dragit ut på tiden och har kommit att handla om batteritiden mer än något annat så kan vi konstatera att Galaxy Nexus i mångt och mycket är den bästa telefonen på marknaden, men den dras med en del begränsningar, som avsaknad av en kortplats för minnesexpansion och en rejält bristande batteritid.

Om du inte har några invändningar mot batteritiden, eller om du i regel befinner dig på platser där laddning är möjligt – och om du inte ”hamstrar” exempelvis musik och film – så är Galaxy Nexus den just nu bästa telefonen som går att köpa. Marginalen ner till Galaxy S II, HTC Sensation, Motorola RAZR och Galaxy Note är dock inte stor, och alla dessa telefoner kommer i sinom tid uppdateras till Ice Cream Sandwich.

Att välja telefon är i slutet av 2011 svårare än någonsin.

Google Galaxy Nexus är lämplig för dig som:
* Vill ha ”The Pure Google Experience” med garanti för framtida uppdateringar
* Vill ha en mycket god generell OS-prestanda
* Vill ha androidmarknadens just nu bästa skärm – vid sidan av Galaxy Note
* Vill ha byggkvalité och hög kvalitetskänsla
* Vill ha ett fantastiskt fint videostöd – 1080p i upp till 43 Mbit/s

Google Galaxy Nexus är inte lämplig för dig som:
* Är priskänslig eller söker bästa prestanda/krona
* Behöver expansionsplats för SD-kort eller en ”riktig” microHDMI-utgång
* Behöver en telefon med god batteritid
* Vill ha en kamera av absolut toppklass

Andra telefoner med liknande prestanda och/eller utrustningsnivå:

Lägsta pris på Samsung Galaxy S II på Prisjakt just nu:
Lägsta pris på Samsung Galaxy Note på Prisjakt just nu:
Lägsta pris på Motorola RAZR på Prisjakt just nu: