HTC är aktuellt i Sverige med nya telefonen One A9. Ungefär som Motorola gjorde när första Moto X lanserades hösten 2013 har HTC undvikit specifikationsracet den här gången – i alla fall gällande RAM och chipp. Fokus ligger istället på konstruktionen, mjukvaran och användarupplevelsen.

Telefonen erbjuder åttakärniga 64-bitarschippet Snapdragon 617, 2GB RAM, 16GB lagring, minneskortsplats, en 13MP-kamera, en främre 4MP-kamera, NFC, FM-radio, Bluetooth 4.1, ett 2150mAh-batteri och en fingeravtrycksläsare.

Skärmen är fem tum stor med 1920 x 1080 pixlar som i vårens flaggskepp One M9, men den här gången använder HTC en AMOLED-panel istället för LCD. Komponenterna ryms i en unibodykonstruktion i metall som mäter 145,8 x 70,8 x 7,3 millimeter med en vikt på 143 gram.

Enligt Prisjakt kostar HTC One A9 som billigast 4990 kronor i Sverige just nu – häng med när vi tar reda på om mobilen är värd sitt pris.

I kartongen

Testexemplar av HTC-telefoner levereras i regel i oansenliga helvita pappkartonger och så även denna gång. Utöver gråa modellen av One A9 fanns även en USB-kabel och laddare i förpackningen. Innehållet och framförallt kartongens design kan variera ute i handeln.

Utseende, byggkvalitet och konstruktion

Första gången vi plockade upp HTC One A9 blev vi förtjusta och betuttade. Telefonen var behagligt sval och dess sidor kändes som lena stenar i handen. Känslan av att använda skärmen imponerade då den påminner en del om gamla LG Nexus 4.

Glaset över panelen går ända ut i kanterna med en minimal och knappt märkbar skarv, vilket exempelvis gör svepningar från skärmens ytterkanter trevligare att utföra. Även One M9 från i våras har en gedigen och påkostad konstruktion. Skillnaden är att A9 är mer ergonomisk. De skarpa kanterna och listerna från M9 är borta och A9 är betydligt mer behaglig att hålla i.

HTC har samtidigt minskat yttermåtten en smula jämfört med M9 – någon millimeter på höjden och bredden och drygt två millimeter på djupet. Vikten har sänkts med 14 gram. En annan punkt som förbättrats är utformningen av volym- och strömknapparna. I M9 är dessa knappar placerade på ett sätt som gör att det ibland är svårt att pricka rätt även med muskelminne. A9 har knapparna mer separerade längs högerkanten och det finns inte längre någon förvirring kring vad som är vad. Strömknappen är räfflad för att särskilja den ytterligare.

Upptill längs vänstersidan sitter luckor för SIM- och minneskort. Ovansidan är slät medan undersidan rymmer högtalare, 3,5mm-jack och micro-USB-port. Under skärmen sitter en fingeravtrycksläsare och kameran är centrerad högst upp i mitten på bakstycket.

En smärre designmiss som är värd att ta upp är att högtalaren på undersidan är placerad på ett vis som gör att den lätt täpps till av ett finger. Det beror på hur du håller telefoner men om du ofta låter mobiler vila mot lillfingret kan högtalaren nästan tystas helt emellanåt. A9 har alltså inga främre stereohögtalare (BoomSound) som tidigare One-modeller.

Kontentan är dock att One A9 har en av de trevligaste konstruktioner undertecknad stött på under 2015. Det har skrivits en del på nätet om att A9 liknar en Iphone. HTC var tidigt ute med unibodykonstruktioner i metall och listerna på bakstycket som släpper igenom signaler, men likheterna måste nästan ha varit medvetna. Vi undviker emellertid helst den debatten då vi anser att det inte spelar någon praktisk roll.

Skärmen

HTC har använt både AMOLED- och LCD-teknik sedan Androids barndom, men LCD-modellerna har varit betydligt fler. One A9 är en av taiwanesiska tillverkarens satsningar på just AMOLED. Panelen är fem tum stor med 1920 x 1080 pixlar, vilket ger 441PPI i pixeldensitet.

Såtillvida ljusstyrkan inte skruvas upp till max är svärtan så djup för svarta partier att det ser ut som skärmen är avstängd. Färger är även snäppet mer livfulla än i de flesta LCD-skärmar men därmed i vår mening inte överdrivna eller övermättade. Skärmen har två färgprofiler som går att växla mellan i inställningarna: AMOLED och sRGB. AMOLED-profilen rekommenderas av HTC och erbjuder ”optimerad färgskala och färgmättnad för den här telefonen”, medan sRGB-läget får skärmen att mer efterlikna LCD.

Vi har inga invändningar mot betraktningsvinklar, skärpa eller högsta ljusnivå. Det är helt enkelt en bra 1080p-skärm med en nackdel som kan vara ganska stor beroende på när och var du använder telefoner. Lägsta ljusstyrkan är nämligen alldeles för hög. Om du hör till skaran som använder mobiler i sängen, trots råd och rön om att skärmar och blått ljus har negativ inverkan på sömnen, så sticker ljuset i ögonen – särskilt utan annan ljuskälla närvarande.

Problemet kan kringgås genom appar som Twilight men det är märkligt att HTC inte tillhandahåller en betydligt lägre lägsta ljusstyrka. Detta kan dock eventuellt åtgärdas genom en framtida uppdatering av mjukvaran.

Ljud och samtalskvalitet

Med tanke på att HTC är ett företag som på senare år nischat sig genom att erbjuda bra högtalare, framåtriktade och i stereo, är högtalarna i One A9 en besvikelse. Ljudet är burkigare, lägre och har sämre frekvensomfång än i One M9. Det kommer därtill från enhetens undersida i mono och ljudet kan lätt dämpas av exempelvis ett lillfinger om du inte är noga med hur du håller enheten.

Högtalaren är medelmåttiga – den utmärker sig varken genom att vara ovanligt bra eller särdeles dålig. Trots att BoomSound-högtalarna saknas den här gången finns HTC:s så kallade BoomSound istället vid uppspelning av ljud via hörlurar.

One A9 stödjer uppspelning av ”högupplöst” (24-bit, 192KHz) ljud och kan hantera Dolby Audio Surround. En dedikerad hörlursförstärkare ger enligt tillverkaren dubbelt så hög ljudvolym som i ”konkurrerande smartphones”. Med tanke på att väldigt höga ljud rakt in i öronen är direkt skadligt är det inget vi velat undersöka själva.

I favoritlurarna har ljudet var utmärkt och likaså ljudet under samtal. Vi har inte stött på några problem med täckning under testperioden.

Fingeravtrycksläsaren

Vad vore en ny smartphone utan fingeravtrycksläsare idag? Tekniken har blivit riktigt populär och HTC har placerat sin läsare i en oval knapp under skärmen. Knapp är egentligen en felaktig beskrivning då den inte går att trycka ned och inte ger ifrån sig någon fysisk feedback. Läsaren kan också agera precis som en vanlig hemknapp när skärmen är tänd.

Upp till fem fingeravtryck kan lagras och läsaren fungerar utmärkt, som sig bör. Hemskärmen visas nästan ögonblickligen när ett finger vilas mot skannern. Precisionen är god och vi har bara behövt upprepa trycket vid ett fåtal tillfällen. Om det kommer en vattendroppe på läsaren blir den dock förvirrad.

Enda invändningen är egentligen att låsskärmen blixtrar förbi innan hemskärmen, eller vad du nu hade framme när du släckte skärmen, visas. Vi hade föredragit om låsskärmen inte ens syntes under en bråkdel av en sekund, men det är endast en estetisk detalj.

Mjukvaran

HTC ska ha stort beröm för att ha släppt One A9 med Android 6.0 Marshmallow, när de flesta andra tillverkare fortfarande lanserar nya enheter med någon variant av Lollipop. Version 7.0 av HTC:s egna gränssnitt Sense innebär ett lyft och företaget har genomfört några smärre men viktiga förbättringar, utöver de fördelar Marshmallow för med sig som standard.

Framförallt ser nu aviseringsfältet ut som i original-Android bortsett från några egna inställningar. Att justera ljusstyrkan är inte längre onödigt krångligt och HTC använder originalikonerna. Vi hade dock velat kunna plocka bort de inställningar vi inte använder, men något sådant alternativ har vi inte hittat. HTC tycks även ha inaktiverat System UI Tuner som annars är inbyggt i Android 6.0.

HTC har samtidigt passat på att göra vissa andra inslag i gränssnittet renare och mer i linje med ”Material Design”, som exempelvis avstängningsmenyn.

Temastödet från Sense 6.0 är intakt vilket bland annat innebär att användare kan ändra fonter och gränssnittets färger. För de som använder HTC:s hemskärmsapp kan temapaketen även innehålla nya ikoner och layouter för de inbyggda widgetarna. Temapaketen kan därtill ändra punkter som aviseringsljud och bakgrundsbilder.

Som anhängare av original-Android hade vi föredragit ett rent Marshmallow men Sense 7.0 har inte varit i vägen och det är i vår mening ett av de bästa och snyggaste gränssnitten från tillverkare. Flytet i gränssnittet och vid användandet av vanliga appar har med få undantag varit bra. Efter första uppstarten när Play Store började installera en lång rad appar bjöds vi in till laggfest 2015 men annars har vi inte märkt någon större skillnad mellan Snapdragon 810-enheter.

One A9 är krypterad som standard vilket innebär att enheten måste dekrypteras efter att att den varit avstängd. Du får då ange ditt lösenord vid kallstart innan låsskärmen visas. Som fotnot kan vi tillägga att översättningsmissen från i våras är intakt – systemet skriver ”on” och ”off” för switchar fastän svenska är aktiverat.

Kameran

One A9 erbjuder en 13MP-kamera med optisk bildstabilisering och dubbel LED-blixt. Kamera-appen har finslipats en smula från One M9 och mjukvaran är något smidigare och enklare att använda.

Det går att växla mellan de olika kameralägena genom att svepa över sökaren. Lägena består av det vanliga automatiska läget, den främre kameran, panorama, slow motion, hyperlapse och ett pro-läge med ökad manuell kontroll över punkter som vitbalans, fokus och exponering.

Appen har även stöd för att fånga fotografier i RAW-formatet vilket sparar nästan all originaldata från sensorn och öppnar upp för ökad efterbearbetning. Slowmotionläget är självbeskrivande och resulterar i slowmotionvideo medan hyperlapse-läget spelar in ett förlopp som sedan komprimeras genom att spelas upp i högre hastighet. Exempelbilderna nedan har tagits med enheternas standardinställningar.

Kameraexempel

One A9 — Sony Xperia Z3+

Något som genast blir uppenbart då vi ställer One A9 mot Sony Xperia Z3+, även då vi betraktar bilderna i miniatyrstorlek, är att Sony-telefonen producerar betydligt ljusare bilder. I våra ögon är bilderna i regel för ljusa och upplevs ofta som lite urvattnade. I vissa scenarion tjänar detta dock tydligt till Z3 Plus fördel, exempelvis för att lyfta fram fler och mer synliga detaljer i mörka partier såsom i skugga eller vid motljusfoto (se det andra och tredje bildparet för exempel).

HTC One A9 producerar en naturligare färgåtergiving, och bilderna upplevs ha mer djup och mer dynamik, men HTC:n uppvisar en hel del problem med mörka partier vilka särskilt vid motljus ofta blir så mörka att nästan alla detaljer faller bort. Som kompensation ser vi dock att One A9 i regel plockar fram mer detalj i de ljusa partierna i motjusfoto, där Z3+ ofta skapar kraftigt överexponerade ljusa partier (se exempelvis himlen i det fjärde bildparet).

Skärpan är en ganska tuff kamp dessa tu kameror emellan, men vi vill ändå ge segern, om än en knapp sådan, till HTC One A9. Vi kan helt enkelt se mer detalj då vi förstorar bilderna till fullstorlek, Ett exempel på detta är det första bildparet där HTC:n har en snäppet bättre skärpa i trädets bark samt dess grenar och kvistar likväl som i gräset runtom trädet.

I samma bild (första bildparet) ser vi även prov på Z3 Plus tendens att överexponera ljusa bildpartier, där detalj går förlorad i helvita partier. One A9 lyckas därtill bibehålla en bättre skärpa utmed bildens kanter, även om vi även på A9:s bilder ser prov på en hel del skärpeförlust.

Vid mörkerfoto blir det en enkel seger för HTC One A9 som inte bara producerar de mer realistiska bilderna utan även bjuder på en överlägsen skärpa överlag. Sonyn lyckas i regel bara hitta skärpa på en mycket begränsad del, och ju längre från den punkten vi kommer desto sämre blir skärpan. Inte minst ser vi en total utskåpningsseger för One A9 vad gäller skärpan på grenarna i träden i bakgrunden. Sonyn lyckas dock som väntat plocka fram mer ljus och detalj vid mörkerfoto, men det är inte en naturlig återgivning av vad våra egna ögon såg vid fototillfället.

Då vi försöker sammanfatta den här kameraduellen ställs vi inför en rad väldigt varierande bildresultat att analysera. I vissa bilder/scenarion är den en lätt seger för HTC:n, medan det i andra bilder är en lätt seger för Sonys telefon. Vid motljusfoto anser vi att Xperia Z3 Plus, trots en bitvis kraftig överexponering, tar hem segern, men vid ett mer normalt dagsljusfoto drar HTC:n det längsta strået och producerar bättre skärpa samt färger.

Färgåtergivningen resulterar som helhet i en seger för One A9, även om det går lite för mycket åt det varma hållet, medan Xperia Z3 Plus å sin sida producerar färger som är för kalla (se gräset i det femte bildparet). Vi ser dock även prov på totala misslyckanden vad gäller färgåtergivningen från HTC:n, som det tredje bildparet nedifrån där det nästan ser ut som att man har lagt ett slags gulbrunt vintage-filter över bilden.

Sammanfattningsvis anser vi att den här kameraduellen slutar i ett dött lopp. Även om vi anser att One A9 producerar de bästa bilderna då allt stämmer, då alla bitar faller på plats, så ser vi samtidigt stora problem med exempelvis motljusfoto som resulterar i alldeles för mycket mörker. Sonyn hanterar detta bättre, men på bekostnad av mer överexponering i ljusa partier.

Vi har i år sett en handfull telefoner ta enorma kliv framåt vad gäller kameraprestandan: Samsung med Galaxy S6(-familjen), sedan LG G4 som lyckades matcha och bitvis (inte minst vad gäller kameramjukvaran) slå suveräne Galaxy S6, och sedan mot slutet av året de tu Nexus-telefonerna 5X och 6P som vi på Swedroid anser har de bästa kamerorna på Android-marknaden.

Dessvärre lyckas inte HTC, i One A9, haka på den här trenden. Kameran gör ett skapligt jobb och är ungefär på samma nivå som Sony Xperia Z3+, vilket inte är ett dåligt betyg, men den är samtidigt inte ens i närheten av de bästa. Vi hoppas att HTC inför nästa års flaggskepp One M10 lyckas bättre med just kameran, då konkurrenterna annars riskerar att springa ifrån HTC mer.

Batteritid

Det faktum att One A9 utrustats med ett 2150mAh-batteri kan med all rätt väcka oro för batteritiden. Telefonen har dock hållit igång en dag utan problem. De som har precis allt aktiverat, tar mycket bilder och har många timmars skärmtid kan eventuellt behöva mellanlanda genom att koppla in laddaren men batteritiden har inte utgjort något bekymmer för oss under testperioden.

Vi upplever att batteritiden är bättre än i både Nexus 4 och Nexus 5 – två mobiler som förvisso har ökänt dålig uthållighet. Snapdragon 617 i kombination med 1080p-skärm och optimeringar i mjukvaran, inte minst Doze i Android 6.0, tycks krama ut det allra mesta av milliamperetimmarna. AMOLED-panelen kan även bidra lite för de som använder ett mörkt tema och en mörk bakgrundsbild.

De som är ute efter riktigt bra batteritid får välja en annan telefon men om du tycker att det räcker att kunna ta sig igenom dagen på en laddning bör One A9 leva upp till förväntningarna med få undantag. Enheten stödjer snabbladdning vilket ökar laddningstiden markant, men en snabbladdare ingår ej.

I PCMarks batteritest, som simulerar vanlig blandad användning, kom A9 upp i sex timmar och 32 minuter. Det är i nivå med Motorola Nexus 6 och LG G4 och strax över vad Motorola Moto X Style presterade, men samtidigt en bra bit under enheter som Sony Xperia Z3+, Xperia Z5 Compact och Huawei Honor 7.

Prestanda

Prestandan har blivit allt mindre viktig i smartphones, helt enkelt för att lägstanivån numera är så pass hög. Förr om åren behövdes det allra senaste för att få en dräglig användarupplevelse. Idag har även budgetmodeller tillräckligt snabbt flyt i system och appar.

One A9 har inte det kraftfullaste chippet på marknaden eller ens det näst snabbaste men åttakärniga 64-bitarschippet Qualcomm Snapdragon 617, med grafikdelen Adreno 405, ger adekvat prestanda vid användandet av vanliga appar och själva Android.

Vi märker av en viss hastighetsskillnad vid multikörning, växling mellan appar och appstarter gentemot enheter med Snapdragon 810 och 3GB RAM men inte tillräckligt för att frustrera eller störa. I Geekbench 3 fick A9 ett multi-core-resultat på 3035 poäng, vilket är ungefär i nivå med Nexus 6 (3184) och One M8 (2904) men långt under toppresultatet från Galaxy S6 (5116).

Slutsats

One A9 är en kompetent smartphone med den fysiska designen, byggkvaliteten och känslan i handen som främsta förtjänster. HTC har lyckats skapa en av årets trevligaste telefonkonstruktioner. AMOLED-panelen erbjuder i regel utmärkt svärta och lagom livfulla färger.

Trots 2GB RAM och avsaknad av toppchipp är flytet vid vardagligt användande av gränssnitt och appar bra. Det relativt klena batteriet med blott 2150mAh har även presterat över förväntan. Vi har med få undantag kunnat ta oss igenom en dag på en laddning utan svårigheter.

Optimeringar av hård- och mjukvara räcker en bra bit på vägen men det finns ingen magi som kan göra en mobil med 2150mAh till en sann långdistanslöpare –- priset för en tunn och smärt konstruktion. Vi har överlag kommit upp i 3-4,5 timmars skärmtid.

A9 stödjer snabbladdning (Quick Charge 2.0) men snabbladdare behöver köpas till om sådan inte redan finns i arsenalen. De som prioriterar utmärkt batteritid, vill spela riktigt tungrodda spel med hög FPS och ha bästa prestandan får dock välja en annan telefon.

Om kameran med sina 13MP och optiska bildstabilisering kan vi kort säga att den är bra, men inte bäst — den kan inte knäcka kameraledarna. Till telefonens nackdelar hör att lägsta ljusstyrkan är alldeles för hög, vilket är ett problem vid exempelvis sängläsning. Högtalaren på undersidan är klen och burkig jämfört med One M9 och kan dessutom lätt råkas täppas till av ett finger. Ljudet vid samtal och uppspelning via hörlurar har dock varit utmärkt.

HTC har haft det tufft på senare år åtnjuter inte längre samma position som under Androids första år. Med One A9 har tillverkaren bevisat att de fortfarande kan både hård- och mjukvara men i dagens lågprisklimat, med en rad tillverkare som erbjuder mycket hårdvara för pengarna, ställer vi oss frågande till prissättningen. Tillverkare som Apple och Samsung kan fortfarande komma undan med höga priser men vi undrar om HTC kan göra det – särskilt när chipp och arbetsminne inte ligger i topp.

Det som gör att vi drar oss en smula för att rekommendera One A9 är just priset, i alla fall till de som är ute efter så kraftfulla komponenter för slantarna som möjligt. Komplett säljer telefonen för 4990 kronor just nu men i regel kretsar priset kring 5500 – 6000 kronor, vilket i vår mening är för högt.

När eller om priset blir mer konkurrenskraftigt anser vi att One A9 är ett utmärkt val för de som vill ha en tunn, smidig och snygg smartphone och inte kräver den bästa batteritiden eller högsta beräkningskraften.

[P_REVIEW post_id=130577 visual=’full’]