Recension:Vi testar Samsung Galaxy Note 7

Postat:
20:33 - 2016-08-30
Skribent:
| Swedroid-redaktionen
Kommentarer:
76

Trots många ”experters” på förhand bättre vetande blev Samsungs satsning på en telefonserie med större skärm en formidabel succé, då de i oktober 2011 lanserade den dåtida 5,3-tumsbjässen Galaxy Note. Skeptikerna var många och hånen haglade, men det stod snabbt klart att det fanns en kundgrupp av inte obetydlig storlek som ville ha en telefon med rejält tilltagen skärm.

När dammet hade lagt sig hade bamsetelefonen, trots domedagsprofetiorna, sålts i strax över 10 miljoner exemplar, och tack vare den stora succén hade Samsung skapat en helt ny smartphoneklass: phableten var född.

Samsung följde i augusti året därpå upp med Note II som både höll för och överträffade förväntningarna och sålde hela 30 miljoner exemplar. Sedan följde Note 3 och Note 4, vilka Samsung aldrig redovisade några totala försäljningssiffror för – något somliga tolkar som att försäljningen gick ner jämfört med storsuccén Note II.

Note 5 lanserades i augusti förra året, men till mångas förtret valde Samsung att skippa den europeiska marknaden som istället fick nöja sig med systermodellen Samsung Galaxy S6 Edge+. Samsung har inte heller för Note 5 släppt några officiella totala försäljningssiffror, men då de valde bort en av de största marknaderna är misstanken att Note 5 aldrig kom upp i samma betydande volymer som tidigare modeller.

I år har turen kommit till Samsung Galaxy Note 7. Många undrar säkerligen vad som hände med Galaxy Note 6, och den enkla förklaringen är att Samsung helt enkelt valde att hoppa över nummer 6 för att Galaxy S-familjen och Galaxy Note-familjen skulle hamna i fas.

I den här recensionen kommer vi som alltid låta telefonen genomgå en lång rad hårda prövningar, av såväl syntetisk art i form av så kallade benchmarks och i form av en verkliga världen-betonad testfas där vi kort sagt använder telefonen som vi alltid använder telefoner – men högst medvetet mer intensivt.

Efter vår tid med Note 7 hoppas vi kunna svara på om den är värd sin väl tilltagna prislapp om (i skrivande stund) cirka 8 500 kronor och uppåt.

Specifikationer

Specifikationer Samsung Galaxy Note 7
ReleasedatumHösten 2016
Processor2,3GHz octa-core
PlattformExynos 8890 Octa 64-bit
GrafikkretsMali-T880 MP12
RAM-minne4GB
Inbyggt minne64GB / plats för minneskort
Skärm5,7" / WQHD - 1440x2560 pixlar / 515PPI
SkärmtypSuper AMOLED / 16:9 / 89,57 cm² / ~79% av fronten
Kamera12MP
Främre kamera5MP
Vikt169g
Höjd, bredd, djup153,5 x 73,9 x 7,9mm
Batteri3500mAh
KommunikationUSB Type-C, Bluetooth 4.2, Wi-Fi 802.11/a/b/g/n/ac, dual-band, Wi-Fi Direct
SensorerGPS+GLONASS+BDS, accelerometer, gyro, magnetometer, närhetssensor, barometer, pulsmätare, SpO2, ögonscanner, fingeravtrycksläsare
FM-radio / NFCNej / Ja
NätverkFyrbands GSM / HSDPA / LTE
IP-klassningIP68
Övrig info3,5mm-jack. Har ögonscanner och tillhörande pekpenna. Stödjer trådlös laddning. OBS! Efter omfattande batteriproblem beslöt Samsung att lägga ned Galaxy Note 7. Telefonen har tagits bort från marknaden.
Mer infoMer info om Samsung Galaxy Note 7 på Androidenheter.se

Samsung har utrustat Note 7 med en 5,7 tum stor Super AMOLED-skärm med en upplösning om 1 440 x 2 560 pixlar, även kallat WQHD. I år har en Note-telefon dessutom, fått en skärm som likt Samsungs Edge-familj har svängda skärmkanter längs med de tu långsidorna. Vi såg prov på en Note med Edge-skärm redan 2014 då Samsung lanserade Galaxy Note Edge, som dock aldrig blev en större succé.

Under skalet finner vi Samsungs egenproducerade chipp Exynos 8890 Octa – ett åttakärnigt chipp av big.LITTLE-arkitektur med fyra huvudkärnor av Mongoose-typ som arbetar i upp till 2,3 GHz per kärna, och fyra stycken mer strömsnåla kärnor av Cortex-A53-typ som arbetar i upp till 1,6 GHz vardera.

Många rykten gjorde gällande att Samsung skulle ge Note 7 hela 6 GB RAM, men precis som för syskonmodellerna Galays S7 och S7 Edge, samt fjolårsmodellerna Note 5 och S6 Edge+, ser vi att Samsung har valt att stanna på 4 GB.

Kameran är identisk med kameran i syskonen S7 och S7 Edge: en 12-megapixelsensor med stort ljusinsläpp (1,4 µm) och en lins med ett bländarvärde på f/1.7. Den frontriktade ”selfiekameran” är på 5 megapixlar och har även den en bländaröppning på f/1.7.

Bland sensorerna finner vi den vanliga uppsättningen, med bland annat ljussensor, gyro, närhetssensor, barometer, accelerometer och fingeravtrycksläsare. Som en trevlig bonus finner vi även en iris-skanner, som alltså (om funktionen aktiveras) läser av och identifierar ägarens ögon, en säkerhetsfunktion som fungerar på ungefär samma vis som fingeravtrycksläsaren: om användarens iris inte matchar den inprogrammerade irisen så nekas tillgång till telefonens gränssnitt och innehåll.

Lagringsminnet är på 64 GB – Note 7 säljs (för närvarande?) endast med 64 GB internt lagringsminne – och till vår glädje har Note 7 fått en plats för lagringsminnesexpansion med upp till 256 GB via ett microSD-kort. Batteriet är på 3 500 mAh och är dessvärre ej utbytbart, men precis som syskonen S7 och S7 Edge har Note 7 stöd för trådlös laddning.

En mycket trevlig bonus är att Note 7 med en IP68-certifiering är såväl vattentålig (ned till 1,5 meters djup i upp till 30 minuter) samt dammresistent, samt att Samsung har tagit steget in i framtiden, med en USB Type C-kontakt istället för den mer sedvanliga och gammalmodiga MicroUSB-kontakten som har varit rådande standard sedan 2010 eller däromkring.

Måtten anges vara 153,5 x 73,9 x 7,9 millimeter och vikten uppges vara 169 gram, men vår brevvåg säger 172 gram.

I kartongen

samsung-galaxy-note-7-kartongen
Galaxy Note 7 levereras i en robust och smålyxig svart kartong med ”Samsung Galaxy Note 7” inpräglat på kartonglockets ovansida, i silver och blått. Då locket, eller kanske snarare det yttre höljet, skjuts av möts vi av telefonen i sig i ett fack högst upp. Nedan telefonen återfinner vi ett utrymme där kartongens övriga innehåll, vilket med dagens mått är tämligen omfattande, återfinns.

Vår kartong, ett mediaexemplar och därmed kanske inte helt representativt för butiksexemplaren som går ut till de svenska kunderna, innehöll följande:

* Samsung Galaxy Note 7 (svart)
* Laddadapter (vit, 12V 2,1A + 9V 1,67A + 5V 2,0A)
* USB-kabel (vit, cirka en meter, USB -> USB Type C)
* Trådburet in ear-headset (vitt, med volym- och svarsknapp och ett par extra gummimusslor)
* Metallstift för SIM-kortsläden
* Utbytbara stylusspetsar + verktyg för spetsbyte
* Adapter för USB Type C -> MicroUSB (vit)
* Adapter för USB Type C -> USB Type A (vit)
* Dokumentation (garantiinformation, snabbstartguide)

I vanlig ordning kan vi inte garantera att alla kartonger har samma innehåll som vår: olika återförsäljare och operatörer kan ha olika innehåll, exempelvis beroende på särskilda kampanjer. Om kartongens innehåll är viktigt för just er rekommenderar vi som alltid att ni kontaktar återförsäljaren innan ett eventuellt köp.

Konstruktion, knappar, sensorer, anslutningar och trådlöst


Galaxy Note 7 är en ytterst väldesignad pjäs där en solid lättmetallram omges av heltäckande glasstycken på både front och baksida. Designmässigt är Note 7 till förväxling lik det mindre syskonet Galaxy S7 Edge som släpptes tidigare under året. Grunddesignen är i sig ytterst snarlik, och de svängda skärmkanterna bidrar ytterligare till tvillingfenomenet. Vid en närmare inspektion ser vi dock att S7 Edge har lite rundare hörn och en skärm med lite påtagligare böj utmed långsidorna.

Materialval och byggkvalité är av toppklass, men vi noterar att glasbakstycket inte har en 100 % prefekt passform emot metallramen. På den högra sidan (betraktat bakifrån) finner vi en småvass kant där glasstycket möter ramen. På den vänstra sidan är däremot passformen perfekt och ingen vass kant står att finna. Vi vill poängtera att vi är väldigt petiga då vi ens nämner detta. Enda anledningen att vi ens noterar det är för att telefonen i övrigt håller en exemplarisk kvalité och passform. Den vassa kanten sticker ut på samma vis som minsta repa på en spegelblank yta sticker ut som en hipster på en grisfarm.

Vi vet att åsikterna går isär, och ofta skapar heta diskussioner, vad gäller telefoner med bakstycken av glas. Vi på Swedroid är inte helt övertygade om att det är speciellt praktiskt. Glas (även Gorilla Glass 5, som Note 7 använder) är skörare än både plast och metall, och det är därtill mycket halkigare att hålla i handen – inte minst när det blir lite kallare och man bär exempelvis fingervantar.

Även om glasbakstycket kan ifrågasättas rent praktiskt så kan vi inte göra annat än att njuta av lyxkänslan som Note 7 förmedlar. Precis som Galaxy S6-familjen, Galaxy Note 5 och nu senast Galaxy S7-familjen är Note 7 oerhört välbyggd och rigid. Inte det minsta flex, knarr eller knak kan framkallas ens då vi tämligen bryskt bänder och klämmer på telefonen. Den är solid som vore den tillverkad av ett enda stycke 8 millimeter tjockt glas.

Knapparna för volym och ström, till synes tillverkade i lättmetall, håller toppkvalité på alla sätt och vis. Bra motstånd, tydlig klickkänsla och sticker ut lagom mycket från chassit för att vara lätta att finna i blindo. Volymknapparna är placerade på telefonens vänstra långsida, i överkant, och strömknappen på den högra långsidans övre halva.

På fronten finner vi ovan skärmen samtalshögtalaren centralt placerad, omgiven av den frontriktade kameran, ljussensorn, närhetssensorn och den nya ögonskannern. Nedan skärmen finner vi den fysiska, taktila, hemknappen, som även agerar fingeravtrycksläsare, i mitten omgiven av appväxlingsknappen till vänster och tillbakaknappen till höger. Båda dessa knappar är kapacitiva, det vill säga touchknappar, och går inte att trycka ned rent fysiskt.

Fingeravtrycksläsaren håller precis så hög kvalité som vi har kommit att förvänta oss det senaste året. Ytterst sällan missar läsaren att identifiera våra fingeravtryck, men när så sker är det i regel på grund av vårt eget slarv eller på grund av våta fingertoppar. Inprogrammeringen av fingeravtrycken är dock fortfarande en lite väl utdragen process där det krävs minst 15 inläsningar, vanligen närmare 20, per fingeravtryck. Detta kan jämföras med de blott sex inläsningar som Nexus-telefonerna 5X ch 6P klarar sig med och som trots detta håller lika höga säkerhet och inläsningsprecision.

På telefonens huvudände sitter släden för SIM-kort och SD-kort prydligt infälld, till vänster, och längst ut till höger ser vi en perforering för den sekundära mikrofonen. I fotänden ser vi från vänster till höger 3,5 mm-porten för anslutning av externa ljudenheter såsom hörlurar, USB Type C-porten centralt placerad, en perforering för den primära mikrofonen, en gallerperforering för telefonens interna högtalare och slutligen den i chassit snyggt infällda Stylus-pennan som är Note-familjens signum.

Stylusen är prydligt infälld i metallramen och nås genom att man trycker in den lätt varpå man känner ett tydligt fjäderbelastat klick och pennan matas ut en halvcentimeter. Pennan i sig är tämligen tunn och är till skillnad från telefonen i övrigt tillverkad av plast, och är väldigt lätt. Premiumkänslan går här lite förlorad, pennan känns tyvärr ”billig”, men vi är då ytterst petiga i vår kritik.

Baksidan består som vi nämner i början av det här kapitlet av ett enda stycke helglas som är mjukt rundat emot metallramen framför allt längs med långsidorna, men även i fot- och huvudänden. På den övre halvan återfinner vi kameralinsen, centralt placerad, och LED-blixten samt laserfokuslinsen till höger om denne. Strax nedan kameran sitter den kromade Samsung-logotypen, bakom glasstycket.

TillverkareSkärm (tum)Bredd (mm)Höjd (mm)Djup (mm)Vikt (gram) Batteri (mAh)
Huawei Mate 8680.6157.17.91854000
Huawei Nexus 6P5.777.8159.37.31783450
Samsung Galaxy Note 75.773.9153.57.91693500
Samsung Galaxy Note 55.776.1153.27.61713000
Samsung Galaxy Note 45.778.6153.58.51763220
iPhone 6s plus5.577.9158.27.31922915
Sony Xperia Z5 Premium5.575.8154.47.81803430
OnePlus 25.574.9151.89.91753300
OnePlus 35.574.7152.77.41583000
Samsung Galaxy S7 Edge5.572.6150.97.71573600
Samsung Galaxy S75.169.6142.47.91523000

Yttermåtten anges av Samsung till 153,5 x 73,9 x 7,9 millimeter och detta stämmer på någon tiondels millimeter när överens med vad vårt skjutmått säger. Vikten är enligt vår brevvåg 172 gram, att jämföra med 169 gram enligt specifikationsbladet.

Telefonen ligger oerhört bra i handen, bättre än någon annan telefon med en skärm på 5,7 tum som vi har testat. Därtill är Note 7 klart mindre än konkurrerande telefoner med samma skärmstorlek, exempelvis Huawei Nexus 6P, tack vare en minimal ram utmed skärmens långsidor. Note 7 känns som en 5,5-tumstelefon i handen, men med bonusen av att ha 0,2 tum extra skärmyta.

De trådlösa mobila standarderna är av allra senaste snitt (LTE, LTE Advanced) och omfattar utöver fullt stöd för 2G och 3G även hela 20 LTE-band, vilket gör att den europeiska versionen av Galaxy Note 7 (N930F) kan hantera LTE-uppkopplingar på en rad andra marknader, i en rad olika icke-europeiska länder och på en rad olika LTE-nätverk.

Vi finner stöd för följande LTE-band: Band 1, 2, 3, 4, 5, 7, 8, 12, 13, 17, 18, 19, 20, 25, 26, 28, 38, 39, 40 och 41.

Utöver ett mycket imponerande LTE-stöd finner vi förstås även stöd för Wi-Fi 802.11 a/b/g/n/ac Dual Band, närfältskommunikation (NFC), Bluetooth v4.2 (ADP, EDR, LE) och positioneringsstöd i form av (A-)GPS, GLONASS, Baidu och Galileo.

Bildskärm och digitizer

samsung-galaxy-note-7-produktbild-17
Galaxy Note 7 har som alla Note sedan Note 3 utrustats med en 5,7 tum stor AMOLED-skärm, och har samma upplösning som på alla Note sedan Note 4: 1 440 x 2 560 pixlar, även kallat WQHD. Skärmstorleken parat med skärmupplösningen ger en pixeldensitet om 518 PPI. Samsung, som är världsledande vad gäller AMOLED-skärmar har genom åren putsat vidare på sin skärmteknik, och Note 7 har onekligen en av de allra bästa skärmarna vi någonsin har skådat.

En inte alltför vågad gissning är att det är precis samma AMOLED-generation i Note 7 som i syskontelefonerna Galaxy S7 och S7 Edge. Då vi jämför Note 7-skärmen bredvid en S7 Edge kan vi inte se någon som helst skillnad vad gäller färgåtergivning, nyanser, betraktningsvinklar och svärta. Den enda skillnaden vi kan se är att S7 Edge upplevs vara något snäpp ljusstarkare, har kraftigare böjning av skärmen utmed långsidorna samt att den förstås är något mindre.

Färgåtergivningen är fantastisk, men kan av somliga uppfattas som lite för färgstark, onaturligt färgstark. Som alltid bjuder dock Samsung i telefonens skärminställningar på möjligheten att justera färgernas intensitet och mättnad. De tre tillgängliga färglägena torde vara till belåtenhet för de allra flesta.

Galaxy Note 7 har vidare stöd för HDR-video, men att hitta filmer och serier med HDR är i dagsläget ganska svårt. Netflix har ett mindre antal titlar med HDR-stöd, exempelvis serien Marco Polo. Samsung Galaxy Note 7 finns inte med på Netflix lista över kompatibla enheter, men enligt vår kontaktperson på Samsung Sverige skall Note 7 vara kompatibel med Netflix HDR.

Vi kunde då vi spelade upp Marco Polo på telefonen tyvärr inte se någon HDR-effekt då vi jämförde Note 7 jämte Nexus 6P. Visst var bilden lite bättre på Note 7 än på Nexus 6P, men det har mer att göra med att bildskärmen är bättre. Inte heller kunde vi se HDR-effekten då vi spelade upp ett antal HDR-klipp från YouTube. Tekniken som sådan är väldigt färsk, så vi ser anledning att återkomma med ett HDR-test om något halvår istället.

Skärpan är magnifik och även om pixeldensiteten i Note 7 är aningen lägre än syskonet S7 Edge, på grund av Note 7:s aningen större skärm, så kan vi med blotta ögat inte se någon som helst skillnad. Vi kan urskilja enstaka pixlar på både Note 7 och S7 Edge, men detta endast på avstånd betydligt mindre än 2 decimeter.

Svärtan är i vanlig AMOLED-ordning av toppklass: svart är verkligen becksvart. Betraktningsvinklarna är ypperliga och endast mindre färgskiftningar uppstår då skärmen vinklas kraftigt. Vid ytterst kraftiga vinklar uppstår en del distorsion och udda lila nyanser, men det är ur så pass kraftiga vinklar att det inte spelar någon betydande roll – det går ändå inte att vare sig läsa text eller urskilja skärmens innehåll ur sådana vinklar, vare sig med eller utan distorsion och färgskiftningar.

De svängda långsidorna av telefonens skärm påminner mycket om vad vi de senaste åren har sett från Edge-familjen. En viss nytta kan den svängda skärmen för all del bjuda på, men vi anser fortfarande, precis som då Samsung först introducerade en Edge-telefon, att det i huvudsak är en läcker designgimmick som tydligt särskiljer Samsungs telefon från konkurrenterna.

Att det ser läckert ut råder det alltså ingen som helst tvekan om, men vi ställer oss aningen tveksamma till om det verkligen tillför någon reell nytta utöver, möjligen, lite tydligare aviseringar och en behagligare känsla för fingertopparna. Vi låter er läsare dra era egna slutsatser – kanske ser vissa av er till skillnad från oss en betydande nytta i det.

En bonus som det svängda skärmen dock bjuder på är att det är ytterst behagligt att svepa fingrarna längs med skärmens ytterkanter. Många telefoner, såsom Nexus 6P, har en hård och vass kant samt en liten plastram längs med skärmens ytterkanter. Detta hjälper till att skydda skärmglaset om telefonen placeras med skärmen nedåt på en plan yta, samt skyddar vid ett eventuellt fall, men det resulterar också i att det är en lite vass och obekväm känsla att röra fingret utemot skärmens högra eller vänstra långsidor, exempelvis om man spelar spel eller flyttar ikoner på hemskärmarna.

Pekskärmen i sig är som nästan alla pekskärmar sedan 2012 eller däromkring av toppenkvalitet. Skärmen reagerar snabbt och precist på våra pek och svep, och har den där härliga oleofobiskt (fettavstötande) behandlade ytan.

Dessvärre är inte mjukvaran alltid riktigt lika snabb som pekskärmen. Vi trodde först att det var pekskärmen som ”laggade” men vi insåg snart att det är mjukvaran som sporadiskt mikrofryser då och då, vilket ibland resulterar i tråkiga fördröjningar. Mer om detta i mjukvarukapitlet här nedan.

Mjukvaran


Samsung levererar Galaxy Note 7 med version 6.0.1 av Android, även känd som Android Marshmallow. Vi vet att somliga hade hoppats på att Samsung skulle ligga i framkant och ha Android 7.0 Nougat redo för Note 7 vid lansering, men det var tyvärr aldrig realistiskt.

Ovanpå Android har Samsung förstås lagt in sitt egenutvecklade gränssnitt TouchWiz UX. Den senaste versionen av TouchWiz kallas ”Grace”, versionsnummer okänt, att jämföra med TouchWiz Nature 6.0 som vi återfann i syskontelefonerna S7 och S7 Edge som lanserades tidigare i år.

Skillnaderna dessa tu gränssnittsversioner emellan är på det stora hela ganska små, men Samsung har putsat här och var, samt utökat funktionaliteten en del. TouchWiz Grace är funktionsmässigt och designmässigt är ett steg i rätt riktning, även om skillnaderna är små. Dessvärre dras Grace med precis samma typ av sporadiskt mikrolagg, mikrofrysningar och korta perioder av tröghet som TouchWiz har dragits med sedan Hedenhös gick i blöjor.

Vi funderade länge på om det bara är vi som är petiga, överkritiska, men experterna på XDA Developers testade nyligen inte mindre än fyra exemplar av Samsung Galaxy Note 7 (dock Snapdragonversionen, inte Exynosversionen som vi får här i Europa) och de upplever precis samma sak som vi upplever: Note 7 presterar fantastiskt bra i de flesta benchmarkprogrammen, det vill syntetiska testapplikationer, men kan inte matcha samtida toppkonkurrenter som OnePlus 3 vid ett rent verkliga världen-baserat användande.

Läs med fördel XDA Developers artikel i sin helhet, men håll i minnet att de som sagt testade den nordamerikanska versionen med Qualcomm Snapdragon 820 under huven.

Som vi nämner ovan har Samsung putsat sitt TouchWiz-gränssnitt en del i Grace UX. Många ändringar är ytterst subtila, som aningen omdesignade ikoner, men andra är mer påtagliga som exempelvis bakgrunden då applikationslistan öppnas.

I äldre versioner av TouchWiz var bakgrunden i applikationslistan helt transparent och bakgrundsbilden från hemskärmen var således i full vy. Detta kunde, beroende på bakgrundsbilden, upplevas som tämligen distraherande. I Grace UX kan man förvisso också se hemskärmens bakgrundsbild då applikationslistan öppnas, men Samsung har lagt till en kraftig ”blur-effekt” som gör att våra ögon naturligt fokuserar på ikonerna i applikationslistan istället för på eventuella störande element i bakgrunden.

Även funktionsmässigt har Samsung putsat TouchWiz en aning. Ett bra exempel på detta är det neddragbara statusfältet, där vi istället för att tvingas sidskrolla en lång ikonlista som i äldre versioner av TouchWiz för alla snabbfunktioner helt enkelt kan expandera hela snabbfunktionsmenyn genom att svepa ned med fingret en gång till. Detta är dock något som även senare versioner av TouchWiz Nature bjöd på.

Vi ser här, då ovanstående meny expanderas, även en funktion som är ny för TouchWiz Grace UX: ett inbyggt blåljusfilter som effektivt hjälper till att motarbeta överansträngda och trötta ögon, inte minst i mörker. Man kan även med stor frihet ställa in hur aggressivt blåljusfiltret skall vara. Mycket trevligt.

En annan stor förändring i Grace är layouten i telefonens inställningar. Samsung har till vår glädje kasserat den i vårt tycke lätt röriga inställningsmenyn med gigantiska ikoner för vad Samsung anser vara, där de mest använda funktionerna listas i form av stora ikoner längst upp och sedan övriga menyalternativ (som en mer traditionell listmeny) nedan denne.


I Grace UX ser vi nu istället en återgång till en mer traditionell listmeny, utan flikar eller ikoner för de mest använda funktionerna – lite som Android i sitt grundutförande. Men, Samsung har ändå stuvat om rejält och ändrat namn och plats på mängder av inställningar och menyer. Ibland får vi intrycket att Samsung inte ändrar saker och ting för att göra dem bättre, utan bara för ändringens skull, för att särskilja sig från alla andra.

Resultatet blir dessvärre, när en tillverkare ständigt stuvar om i menyerna, att det kan vara svårt att hitta inställningarna och informationen man söker trots att man har många års erfarenhet av inte bara Android och Android-telefoner utan specifikt även Samsung-telefoner.

Exempelvis har Samsung stuvat om vad gäller ”Om Enheten”, som numera kallas ”Telefonhantering” och omfattar betydligt mer än bara enhetsinformation. Vår första tid med inställningarna i Galaxy Note 7 bestod främst i att öppna de olika undermenyerna för att försöka lära oss var allt ligger. Trots att vi har stor vana av att arbeta med olika versioner av TouchWiz genom åren krävdes det en god stund att lära sig vad allting ligger.

Uppdatering: Mot slutet av testfasen skickade Samsung ut en cirka 343 MB stor uppdatering till vår Note 7. Efter att uppdateringen hade installerats såg vi att Samsung har stuvat om i inställningsmenyn igen, och telefoninställningarna ser nu mer ut i stil med vad vi hade förväntat oss, mer anpassat till Android i dess grundutförande.

Exempelvis har Samsung nu återgått till att kalla ”Telefonhantering” för ”Om Enheten”, på ett mer Android-typiskt vis. Vi tycker bättre om den senaste ändringen, även om de inte har ändrat massor av saker.

Allt som allt anser vi att gränssnittet i Grace UX är ett steg framåt jämfört med Nature UX, men förvänta er inga revolutioner. Skillnaderna är subtila och putsningarna i regel små.

Ögonskannern
samsung-galaxy-note-7-irisskanner
Den stora nyheten i Galaxy Note 7 anses av många vara ögonskannern, som likt fingeravtrycksläsaren fungerar som en säkerhetsfunktion, en åtkomstkontroll. Till skillnad från fingeravtrycksläsaren som kan läsa in ett flertal fingeravtryck kan irisskannern endast läsa in en uppsättning ögon, och vi har under testfasen inte direkt imponerats över hur väl det hela fungerar.

Två av tre gånger fungerar avläsningen klanderfritt, och snabbt: inom en sekund tas vi från låsskärmen till hemskärmen, det vill lika snabbt som fingeravtrycksläsaren. Men, en gång av tre, uppskattningsvis, fungerar det inte alls.

samsung-galaxy-note-7-granssnitt-01
Mjukvaran säger då åt oss att hålla telefonen närmare, sedan längre ifrån, sedan ”Öppna ögonen helt” och slutligen ger den upp och säger ”Det gick inte att identifiera irisar”. Vi trycker då ”Tryck här för att aktivera irisupplåsning” och då fungerar det omedelbart, trots att alla förhållanden i princip är identiska som vid det tidigare försöket fem sekunder innan.

Ett annat problem uppstår om man använder glasögon, då framgångsprocenten sjunker kraftigt. Vi uppskattar att om man använder glasögon med klarglas (ingen toning, inga spegelglas, inga solglasögon etc) når vi en framgångsrik upplåsning i cirka ett fall av fyra – trots att glasögonen användes då inläsningen skedde.

Ett sista problem är att iris-upplåsning kräver ett småirriterande extrasteg jämfört med fingeravtrycksläsaren. Där man med fingeravtrycksläsaren kan lägga fingret på fingeravtrycksknappen (tillika hemknappen), trycka in knappen och hålla fingret kvar en halv sekund och omedelbart vara inne på hemskärmen, måste man med ögonskannern trycka på antingen hemknappen eller strömknappen, svepa på låsskärmen med fingret och sedan positionera telefonen rakt framför ansiktet, på cirka 30 centimeters avstånd.

Parar man ovanstående extramoment med att man i slutänden når en tämligen låg framgångsprocent, särskilt om man bär glasögon, så är helt enkelt ögonskannern inte särskilt praktisk. Vi slutade använda funktionen, annat än för att demonstrera den för nyfikna människor, redan efter ett par dagar.

Om Samsung låter oss programmera mer än bara ett par ögon (så att vi kan läsa in våra ögon både med och utan glasögon), om de gör proceduren smidigare (exempelvis skippar svepet på låsskärmen) och slutligen ökar precisionen så kan det dock mycket väl komma att bli en funktion som kan konkurrera med fingeravtrycksläsaren, rent praktiskt. I dagsläget är det inte mycket mer en rolig gimmick, något att imponera kompisarna med.

Uppdatering: Den senaste telefonuppdateringen från Samsung, som skickades ut under vår testperiods sista dagar, tycks ha snabbat upp ögonskannern litegrann, men vi upplever fortfarande ungefär lika stor andel felinläsningar som förut. Känslighet för ljusförhållanden samt telefonens vinkel mot och avstånd från ansiktet påverkar fortfarande framgångsprocenten kraftigt. Därtill krävs fortfarande ett extrasvep på låsskärmen för att aktivera skannern.

S-Pen


Note-seriens S-Pen, och dess tillhörande mjukvara, är mer än något annat vad som särskiljer Note-telefoner från vilken annan telefon som helst med en stor skärm. I Note 7, och TouchWiz Grace UX, har S-Pen fått sig en trevlig knuff i rätt riktning.

Vi på redaktionen har sällan använt pennan speciellt mycket, även om Samsung ger den allt fler och utökade funktioner, men i Note 7 har de verkligen tagit ett stort steg framåt. Stylus-pennan har förutom att fått betydligt bättre tryckkänslighet även fått en rad utbytbara pennspetsar, har gjorts vattenresistent precis som telefonen i övrigt – pennan fungerar faktiskt utmärkt även då både pennan och skärmen är våt.

Vi ser som den kanske mest spektakulära funktionen en finess som med hjälp av pennan låter användaren skapa en animerad GIF-bild av exempelvis sekvens ur en YouTube-video, en GIF-snutt som man sedan kan redigera och lägga till text. Man kan rita/måla med pennan och flertonsfärger i Samsungs ritprogram, något som tack vare pennans utökade tryckkänslighet är klart bättre än förut, man kan använda pennan för att förstora skärmelement, likt ett förstorningsglas, och direktöversätta text genom Google Translate. Och mycket annat.

Samsung har kort sagt utökat funktionaliteten för S-Pen mer än någon tidigare generation, och det gör att vi faktiskt, för första gången med en Note-telefon, använder pennan mer än ytterst sporadiskt. Vi börjar äntligen se nyttan, och nöjet, med pennan. Tiden får utvisa om vi fortfarande använder den när nyhetens behag har lagt sig.

Kameran

samsung-galaxy-note-7-kamera
Galaxy Note 7 har fått exakt samma kamerasensor, lins, kameramjukvara, fasdetekterande fokus och LED-blixt som syskonen S7 och S7 Edge: kort sagt, alltså, exakt samma kamera som dessa tu telefoner. Detta är en bra sak, då S7 och S7 Edge har mycket bra kameror – kanske de bästa mobilkamerorna på marknaden just nu.

TelefonPixelstorlekSensorUpplösningBländareBrännviddISOAF
Huawei Nexus 6P1.55μmIMX37712MPf2.027mm3762Laser
HTC 101.55µmIMX37712MPf1.826mm3200PDAF+laser
Galaxy Note 71.4µmExmorRS12MPf1.726mm800PDAF
Huawei P9/P9 Plus1.25µmIMX28612MPf2.227mm3200-
Apple iPhone 6s1.22μmExmorRS12MPf2.229mm2500PDAF
Sony Xperia X/X Performance1.12μmExmorRS23MPf2.024mm3200PDAF
OnePlus 31.12μmIMX29816MPf2.025mm3200PDAF
LG G51.12μmIMX23416MPf1.828mm800Laser

Kamerasensorn, av Exmor RS-typ, är tillverkad av Sony och är på 12 megapixlar. Likt Huaweis Nexus 6P och LG:s Nexus 5X har Samsung satsat på en sensor med osedvanligt stora pixlar (1,4 µm i samsungens fall) istället för maximal upplösning vilket ger varje pixel en snudd på dubbelt så stor yta som de mer traditionella kamerasensorerna med 1,12 µm pixelstorlek. Detta resulterar, åtminstone i teorin, i ett betydligt bättre ljusinsläpp, vilket främjar mörkerprestandan. Linsen har ett bländarvärde om imponerande f/1,7 vilket resulterar i ett stort ljusinsläpp som ytterligare bidrar till den teoretiska mörkerprestandan.

Frontkameran är på 5 megapixlar och har även den en lins med ett bländarvärde om f/1,7. Bra ljusinsläpp och skaplig bildkvalité för att vara en frontkamera.

Exempelbilder
Samsung Galaxy note 7 vs Huawei Nexus 6P (till höger)

I vårt kameratest har vi i båda telefonerna lämnat alla kamerainställningar i dess grundkonfiguration, med undantag av att vi manuellt har valt högsta tillgängliga 16:9-upplösning för respektive telefon. Vi har tagit mellan 2 och 5 bilder per motiv och telefon, och sedan valt ut de bästa bilderna vad gäller saker som skärpa och vitbalans, samt försökt få så identiska inramningar och vinklar som möjligt för respektive kamera.

Vi ser genast, i det första bildparet, att Note 7 och Nexus 6P har vitt skilda färgbalansinställningar. Inte minst gröna nyanser, som gräsmattor, trädkronor och annan grönska, får i bilder tagna med samsungen ett ljust och hårt grönstick. Nexus 6P producerar ett resultat som ligger aningen närmare verkligheten, men inte heller 6P lyckas fånga en perfekt färgbalans, utan producerar en lite för mörk grönnyans.

Samsung-telefoner har traditionellt sett en kameramjukvara som kompenserar hårt för mörka partier i bilder, vilket bidrar till att lyfta fram bilddetaljer som annars ofta går förlorade i en mörk soppa. Ett utmärkt exempel på detta är det tredje bildparet uppifrån, på motorcykeln, som i bilden tagen med Note 7 bjuder på mycket bättre detaljrikedom än bilden tagen med Nexus 6P.

Samsungs förtjusning i att öka ljusbalansen på artificiell väg kan alltså ge ett utmärkt resultat i vissa scenarion (motorcykeln), men det kan samtidigt skapa stora problem i andra. I det femte bildparet, på trädstammen mot den ljusa himlen, ser vi exempel på hur den överdrivna ljusbalansen i princip förstör bildens ljusa bakgrund. Himlen, telefonledningen och hustaken försvinner i en näst intill helvit gegga, och trädstammens mörkgrå bark ser nästan askvit ut.

Skärpan är en enkel seger för Note 7, i de allra flesta fallen. Det är för det första enklare att lägga skärpan där man vill ha den, och skärpan blir helt enkelt bara bättre. Detta sker dock på artificiell väg, kameramjukvaran skapar skärpa som inte nödvändigtvis finns där, men resultatet är oavsett vilket klart skarpare bilder än vad Nexus 6P ger oss. Se bildpar fyra (bromsoket) och åtta (stenen) som exempel.

Skärpedjupet kan dock, kanske delvis på grund av den imponerande skärpan på punkten där fokus läggs, bli lidande. Vi ser ofta en kraftig oskärpa utmed Note 7-bildernas utkanter, som exempelvis närbilden på barken (bildpar sex) eller för- och bakgrund i bilden på stenen (bildpar åtta). Det låga skärpedjupet ser ofta tjusigt ut, inte minst i bilden på stenen, men i bilden på barken ser det istället bara märkligt ut med extrem skärpa i bildens mittpunkt och sedan kraftig oskärpa i bildens överkant och nederkant.

En punkt där Note 7 briljerar, särskilt i jämförelse med Nexus 6P, är den utmärkta närgränsen. Det vill säga hur nära man kan komma motivet man fotograferar, med bibehållen fokus. Där Nexus 6P har stora problem att komma närmare än 20 centimeter kan vi med Note 7 i runda slängar halvera avståndet vilket ger betydligt bättre, närmare, närbilder.

Note 7 har precis som sina syskon S7 och S7 Edge en fantastisk kamera, även om det finns ett och annat problem. Problemen handlar främst om en för påtaglig ljuskompensation (som resulterar i ”överexponering”), lite orealistisk och överdriven färgbalans och bristande skärpedjup.

Trots detta, trots en och annan brist, är Note 7 vår segrare i den här duellen. Den numera årsgamla Nexus 6P skämmer ingalunda ut sig, vi vet att 6P har en mycket bra kamera, men Samsung har i Note 7 (och S7 samt S7 Edge) tagit ett tydligt evolutionellt steg framåt jämfört med fjolårets kamerasuveräner.

Att kameran därtill är blixtsnabb vid bildtagning gör förstås inte saken sämre. Med lite putsning av kameramjukvaran, för att åtgärda den kraftiga överexponeringen i vissa scenarion och kanske tona ned färgbalansen ett par snäpp, kan den bli ännu bättre.

Uppdatering: Den senaste mjukvaruuppdateringen, som anlände till vår testtelefon i slutet av vår testfas, tycks inte ha påverkat bildresultatet i kameran. Det fåtalet problem/svagheter Note 7-kameran har är fortfarande närvarande. Exempelvis lite för hög färgmättnad i fullt dagsljus och motsatt för låg färgmättad i mörker, samt problem med överexponering i svåra ljus- och kontrastförhållanden.

Mörkerbilder
Samsung Galaxy note 7 vs Huawei Nexus 6P (till höger)

I mörker ser vi ännu en seger för Samsung Galaxy Note 7, något som inte är en lätt match mot den erkänt utmärkta kameran i Nexus 6P som hanterar mörker ytterst väl. Även om resultatet varierar, med en knapp seger för Note 7 i det första bildparet och en utskåpningsseger i det sista bildparet, så är det överlag tydligt att Samsungs kämpe är den bättre av de tu.

Pluspoäng, dock, för färgåtergivningen i Nexus 6P, som är betydligt frodigare och livligare och närmare verkligheten än de lätt urvattnade gråaktiga bilderna samsungen levererar. Även om grönsticket är överdrivet i det andra bildparet i bilden tagen med Nexus 6P så är det ändå vår klara favorit vad färgåtergivningen berör, både i mörker och dagsljus.

Skärpan och detaljen i bilder tagna med Samsung Galaxy Note 7 är flera nivåer bättre, inte minst i det sista bildparet, och även om samsungen levererar rätt trista färger så är det ändå ingen tvekan om att Samsungs Note 7, jämte Galaxy S7 och S7 Edge, är herren på täppan vad gäller mörkerprestanda just nu.

Buggar och problem

Vi hart inte råkar ut för några buggar med Galaxy Note 7 under vår testfas. Även om vi i prestandakapitlet nedan klagar en hel del på mikrolagg och korta spontana gränssnittsfrysningar så är det inte något vi betraktar som buggar: telefonen fungerar helt och fullt trots detta, man måste bara uppvisa ett visst mått av tålamod då lagget inträffar.

Vi har läst om en del problem med Wi-Fi-uppkopplingar, att stylus-pennan har fastnat i några fall och att den inbyggda högtalaren inte fungerar ordentligt (väldigt låg volym), men vi har under vår testfas inte haft några problem alls med detta.

Vi tvivlar inte på att problem existerar, men under vår testperiod har Samsung Galaxy Note 7 varit stabil som en granitklippa.

Uppdatering: Den senaste mjukvaruuppdateringen, som anlände under testfasens sista dagar, har inte påverkat det ovan och nedan beskrivna sporadiska gränssnittslaget och mikrofrysningarna.

Batteritiden

samsung-galaxy-note-7-batteritid
Batteritiden har under vår testfas varit väl godkänd, men inte fantastisk. Vi har ytterst sällan några problem att klara en hel arbetsdag, med tämligen tung telefonanvändning, på en och samma batteriladdning. Vanligtvis räcker batteriladdningen även till dess att vi nattar kudden, men allt som oftast är batterinivån då nere på under 15 %. Lätta till medelhårda användare lär inte ha några problem alls att klara en hel dag.

[bench]17battery|galaxy note 7[/bench]
I vårt batteritest, utfört via testet ”Work Life” i Futuremarks PCMark, presterar Note 7 ett resultat helt i linje med vad vi har förväntat oss efter att vi har sneglat på resultatet för syskonmodellen Galaxy S7 Edge. S7 Edge har samma batteristorlek, i grunden samma mjukvara (Android 6.0.1 och TouchWiz) och är utrustad med samma chipp (Exynos 8890 Octa). Men den har samtidigt en lite mindre skärm, vilket på pappret innebär en lägre energiförbrukning. PCMark bekräftar detta, och med en totaltid om 520 minuter placerar sig Note 7 exakt 20 minuter efter syskonet S7 Edge.

Batteriladdningen är som förväntat snabb, Samsung skickar med en snabbladdare i kartongen, och vi mäter upp en laddtid från tomt till fullt (100 %) på utmärkta 92 minuter. Aningen snabbare än syskonmodellen S7 Edge, men inte lika snabbt som suveränerna Moto X Style och OnePlus 3. Dessa tu telefoner har förvisso mindre batterier, men även räknat i förhållande till batteristorlek är både Moto X Style och OnePlus 3 snabbare att ladda.

Att ladda batteriet halvfullt, från 0 till 50% laddning, tar cirka 35 minuter. Detta är snabbt nog för så kallad ”splash and dash”-laddning, där man i halvpanik kopplar in laddaren i 10-15 minuter och får nog med laddning för att med lätthet klara sig i flera timmar till.

Allt som allt är vi tämligen nöjda med batteriprestandan och laddtiden i Galaxy Note 7. Den slår förvisso inga rekord, men den ligger definitivt bra till i våra jämförande tabeller. Att den dessutom, till skillnad från många konkurrenter, har stöd för trådlös laddning skadar förstås inte heller.

Uppdatering: Alla batteritest utfördes efter att telefonen hade emottagit den senaste mjukvaruuppdateringen.

Spel, prestanda och grafer

samsung-galaxy-note-7-prestanda
Samsung Galaxy Note 7 presterar som väntat bra i spel och i våra prestandamätningar. Även om Exynos 8890 Octa i de flesta fallen inte riktigt tycks kunna matcha de snabbaste konkurrenterna med Qualcomms Snapdragon 820 under skalet så ligger Exynos-kretsen inte heller långt efter.

Vi har dock under en mer verkliga världen-baserad användning sett prov på det sporadiska Samsung-typiska ”lagget”, där telefonen presterar ypperligt en majoritet av tiden och sedan tycks vada i sirap i några sekunder innan proppen släpper och flytet blir precis så bra som vi förväntar oss av ett flaggskepp. Vi upplever även att exempelvis appstarter genomgående tar längre tid än de snabbaste konkurrenterna. En fabriksåterställning åtgärdade heller inte de beskrivna problemen.

Att starta Google Play Store sker exempelvis nästan omedelbart i OnePlus 3 och Nexus 6P, medan det i Note 7 uppstår en slags tvekan under någon halvsekund innan appen slutligen är inläst och renderad. En halvsekund extra är ingalunda en katastrof på något vis, men när det sker om och om igen, när Note 7 i princip konstant är lite långsammare än konkurrenterna – även årsgamla sådana – uppstår en del frustration.

Även vid inläsning av olika webbsajter, främst lite tyngre sådana, upplever vi att Galaxy Note 7 tar lite längre tid på sig än de bästa konkurrenterna. Skillnaden är inte stor, skall påpekas, men i ett ovetenskapligt test (se tabell nedan) där vi läser in tre olika tunga webbsajter tio gånger vardera, per telefon, och räknar ut en genomsnittlig laddtid för respektive telefon får vi vår spontana känsla bekräftad.

EnhetSvD (s)Huffingtonpost (s)Aftonbladet (s)
Huawei Nexus 6P6.17.010.2
OnePlus 35.97.59.6
Galaxy Note 77.08.511.8

Laddtiden/renderingstiden är tämligen konstant långsammare i Galaxy Note 7 än i OnePlus 3 och den numera nästan årsgamla Nexus 6P, på samma Wi-Fi-nätverk, vid samma tidpunkt, och med cachen rensad efter varje laddning. Skillnaderna är för all del relativt små, men när det nästan utan undantag tar 1-2 sekunder längre att ladda en större webbsida i Galaxy Note 7 än i OnePlus 3 eller Nexus 6P så märks det i längden.

Experterna på XDA Developers har testat ett flertal Galaxy Note 7, dock den amerikanska versionen med Qualcomm Snapdragon 820 istället för Exynos 8890 Octa som vi får här i Europa, och de har upplevt och dokumenterat i detalj exakt samma problem som vi har upplevt under testfasen.

Vi har på grund av detta, då samma problem drabbar såväl Note 7 som S7 och S7 Edge – och trots utmärkta resultat i syntetiska testapplikationer (”benchmarks”) – beslutat oss för att (retroaktivt i fallet med S7 och S7 Edge) dra av en poäng från prestandapoängen.

För att undvika missförstånd vill vi poängtera att vare sig S7/S7 Edge eller Note 7 ingalunda lider av dålig prestanda – tvärtom – men den periodiska trögheten, mikrofrysningarna, frustrerar oss tillräckligt mycket för att resultera i ett poängavdrag.

Vi hoppas att Samsung förr eller senare väljer att ta en ordentlig titt på TouchWiz och åtgärda laggproblemen som har drabbat alla Samsungs flaggskepp i varierande grad sedan 2010, en gång för alla. För fem år sedan var den typen av problem acceptabla; alla tillverkare kämpade på den tiden med relativt långsam hårdvara och med att lära sig optimera Android till fulländning. Android var på den tiden därtill, från Googles sida, långt ifrån väloptimerat och drogs med stora prestandaproblem. Men, nu, år 2016, finns det inte längre några vettiga ursäkter: Hårdvaran är blixtsnabb och Android är ytterst optimerat vad gäller flyt och prestanda. Upp till bevis, Samsung.

Vi låter som vanligt prestandatabellerna här nedan tala för sig själv.

[bench]17system|galaxy note 7[/bench]

[bench]17cpu|galaxy note 7[/bench]

[bench]17gpu|galaxy note 7[/bench]

Uppdatering: Alla prestandatest utfördes efter att telefonen hade emottagit den senaste mjukvaruuppdateringen.

Värmeutveckling
Hög värmeutveckling har med ett undantag (mer om detta nedan) lyckligtvis inte varit ett problem under vår tid med Galaxy Note 7. Tvärtom har telefonen visat sig vara ett av de allra svalaste flaggskeppen vi någonsin har testat, med en uppmätt maxtemperatur på 39,5 grader Celsius efter cirka 15 minuters ”stresstest” med appen AnTuTu.

Skärmen var under testet inställd på maximal ljusstyrka och både Bluetooth och Wi-Fi var aktiverat och en rumstemperatur på cirka 24 grader. Resultatet ligger mycket nära OnePlus 3 som nådde maximalt 40,2 grader under samma förhållanden. Jämfört med de 58 graderna Sonys Xperia X kommer upp i under samma förhållanden är både Note 7 och OnePlus 3 mycket svala telefoner.

Däremot blir telefonen, precis som många Sony-telefoner, oresonligt varm då kameran används en längre stund. Inte så att den blir direkt obehaglig att hålla i handen, och inte så varm att vi oroar oss för att komponenterna skall ta skada eller så varm att mjukvaran stänger ner sig själv, men betydligt varmare än vad exempelvis Nexus 6P och OnePlus 3 blir vid snarlikt, näst intill identiskt, användande, under exakt samma temperatur- och solljusförhållanden.

Uppdatering: Värmeutvecklingen i kameraapplikationen är densamma även efter att telefonen har emottagit den senaste mjukvaruuppdateringen som anlände under testets sista dagar.

Slutsats

Samsung har egentligen aldrig släppt en dålig Note, eller ens ett dåligt Galaxy S-flaggskepp, och Galaxy Note 7 är inget undantag. Hårdvarumässigt är det så nära en fullträff man kan komma. Allt är genomtänkt och noga designat och premiumkänslan överträffar i princip allt annat på marknaden idag. Helglas fram och bak kan diskuteras vad gäller praktikalitet, men oj vad exklusivt det känns tillsammans med den mjukt utformade metallramen och glasstyckenas rundade sidor.

Med marknadens bästa skärm, med de svängda skärmlångsidorna som vi känner igen från Edge-familjen, gott om RAM, vattenresistens, gott om lagringsutrymme (plus plats för microSD-kort), ett snabbt systemchipp, styluspennan och ögonskannern placerar sig Note 7 hårdvarumässigt i den absoluta framkanten, jämte briljanta syskontelefoner som Galaxy S7 och S7 Edge, och strax före den oerhört prisvärda OnePlus 3. Lite äldre telefoner som den utsökta Nexus 6P får även den se sig slagen, men trots att det är nästan ett helt år de tu emellan är kampen ändå tämligen tät.

Mjukvaran bygger på Android 6.0.1 Marshmallow och är rent generallt sett bra. TouchWiz har förfinats i och med den nya versionen ”Grace UX” med smarta nya funktioner och gjorts bättre med mindre gränssnitts- och layoutputsningar. Olyckligtvis gör det typiska Samsung-lagget, kortare frysningar, och en viss generell tröghet sig påmint. Förvisso sker det sporadiskt men samtidigt lite för regelbundet för att vi skall kunna bortse från det. Vi tycker det är synd att Samsung trots oerhörda resurser år efter år släpper telefoner med fantastisk hårdvara som hålls tillbaka litegrann av en mjukvara som stundvis inte lever upp till vad vi kräver av ett flaggskepp. Vi vet att ni kan fixa det här, Samsung, men vill ni?

Kameran är precis så bra som vi förväntar oss, efter att ha använt syskontelefonerna ur S7-familjen i några månader. Exakt samma kamerabestyckning i Note 7 som i S7-familjen ger en identisk kameraprestanda; det vill säga toppklass.

En nytillkommen finess i Note 7 är ögonskannern, som likt fingeravtrycksläsaren agerar åtkomstkontroll. Dessvärre är inte implementationen speciellt bra, utan vi upplever att funktionen är lite opålitlig (vilket kostar i form av bortslösad tid), mycket känslig för ljusförhållanden och vinklar, och därtill kräver fler moment än att använda den snabba och pålitliga fingeravtrycksläsaren. Med lite mer utveckling kan ögonskannern nog komma att bli en bra funktion, men just nu är det inte mycket mer än en gimmickfunktion som är kul att visa kompisarna men som vi helt slutade använda redan efter ett par dagar.

S-Pen, styluspennan inklusive dess tillhörande mjukvara som gör Note-serien unik, har i Note 7 förfinats och förbättrats en hel del jämfört med fjolårets Note 5. Pennans utformning, känslighet och funktionalitet har fått en rejäl knuff framåt jämfört med fjolårsmodellen. För första gången känner vi att vi faktiskt har en reell nytta av pennan, att den tillför tillräckligt mycket för att berättiga sin egen existens. Bra jobbat här, Samsung.

Om vi summerar Samsung Galaxy Note 7 kan vi inte annat än att konstatera att det är den hårdvarumässigt mest imponerande telefonen vi någonsin har använt. Skärm, bygg- och materialkvalité samt utseende är av toppklass. Kameran är av toppklass, batteritiden är bra och telefonen laddar därtill mycket snabbt. Dessvärre hålls Note 7 tillbaka av en ibland trög mjukvara som inte riktigt låter telefonen briljera som den förtjänar, som vi förväntar oss.

Att Samsung Galaxy Note 7 förtjänar vår rekommendation råder det inga tvivel om, vi rekommenderar den varmt, men vi kan inte låta bli att tänka på hur bra Note 7 hade kunnat vara med en mjukvara lika rapp som HTC:s Sense eller som OnePlus OxygenOS. Tanken svindlar.

 

Uppdatering 2016-10-10: Med anledning av den senaste tidens händelser , och inte minst det faktum att Samsung säljstoppat Galaxy Note 7, väljer vi att dra tillbaka vår rekommendation.

 

[P_REVIEW post_id=141462 visual=’full’]