Faktafel angående ”root” rättat, tack till Mange för upplysningen.

Inte ens generationer av mer civiliserat snitt kan väl ha missat att ungdomarnas fingrar petar runt på plana ytor istället för knappar nuförtiden? På kort tid har ett par ändå ganska gamla och etablerade innovationer tagit plats i våra fickor; pekskärmen och operativsystem baserade på fria licenser.

Pekskärmar har vi visserligen haft ganska länge och operativsystem med Linux eller liknande som grund har ju funnits i över 10 år och slog senast igenom våren 2007 då version 7.04 för hemdatorer av Linux-bygget Ubuntu började vinna intresse hos både media och användare. Men det är så klart utvecklingen och tillämpningarna som är nyckeln även i den här tekniska succén.

Trots att både iOS och Android gett branschen ett par välbehövliga adrenalinsprutor verkar det inte som att det är nog? Hårdvarutillverkarna ramlar över varandra för att leverera mycket mer innovativa och nyskapande produkter nu än när Sony Ericsson’s senaste Walkman-lur var det hetaste på skolgården. Men trots det har det skapats en grupp bland användarna av dagens modernaste telefoner som lägger ner fruktansvärt mycket tid och kanske ännu större innovation än tillverkarna själva för att slå ner så många hinder som möjligt för den ultimata mobila upplevelsen.

En subkultur av ”rootande” har uppstått. Att ”roota” syftar till att man som användare får administrativ tillgång till hela telefonen som (eftersom både Android och iPhone’s iOS är baserade på Linuxliknande system) representeras av utgångspunkten i systemet – roten – eller ”/” som den betecknas med i filsystemet användarkontot ”root” som har fulla rättigheter. Det man rent praktiskt vill ha tillgång till är alltså möjligheten att installera, avinstallera eller låsa upp program och funktionalitet som det vanliga systemet inte tillåter från start av olika anledningar.

Kulturen kan liknas med ”chippandet” av tv-spel där Xbox och Playstation 2 väl varit mest utsatta. Processen går ut på att göra om maskinen till en mediamaskin som kan spela alla spel (även piratkopierade) och filmer utan hänsyn till eventuella regionskoder. Problemet där är att du nästan alltid måste ha ett extra kretskort vilket så klart begränsar spridningen, men det var ändå ett väldigt bra sätt att skapa ett underhållningscentrum i huset.

Att roota sin telefon kan vara frestande, men är inte riskfritt. Precis som mycket annat när det gäller full tillgång till ett Linuxbaserat system är nyckeln textbaserade kommandon där man också kan ställa till med stor skada. Ironiskt nog blev inte Android i sig genomslaget för fri mjukvara – utan först när systemet hackades visade sig populariteten för Linus Torvalds livsprojekt – innan dess var det bara ett ”öppet” system.

Massmedia tog också ett stort steg över på fri mjukvaras sida när Asus lanserade den första Netbooken – nu fanns det en marknad där Microsofts tunga system inte fungerade (den var så billig att prestandan fick lida) och som låg i en prisklass långt utanför Apple’s domäner! Man hyllade konceptet och förutspådde stora framgångar för de små, snabba men ändå väldigt kompetenta nya systemen.

Men snart kom rapporter om förvånade kunder som med förväntningar om att se Windows-logon lämnade tillbaka sina produkter eller bytte mot mer bekanta upplevelser. Sagan slutade dock gott – idag har många nya bärbara oavsett prisklass ett snabbstartläge för mail och webb mm som baseras på just Linuxdistributioner. Man behöver inte längre lära om konsumenterna för här är det självklart att det är olika upplevelser med olika möjligheter och syften.

Snabbstartande datorer må vara fint, men det är först när du kan ha med dig en pryl i fickan dagligen som det blir verkligt intressant att undersöka dess potential. Vi har Finland att tacka för mer än vodka, bastu och ishockey – Linus Torvalds är finnen bakom Linux-kärnan som Android i sin tur är byggt kring.

*Linux var inte först med kommandotolk. Det bygger i sin tur på ett UNIX-system och sättet att styra en dator med textbaserade kommandon är äldre än jag törs vittna om. Referenserna och parallellerna i den här artikeln är till för att visa på andra mer vardagligt populariserade former av tekniken.