Recension:Test av HTC Sensation

Postat:
21:13 - 2011-06-06
Skribent:
| Swedroid-redaktionen
Kommentarer:
159
Tillverkare: HTC Modell: Sensation Operativsystem: Android 2.3.4/Gingerbread med v3.0 av Sense-gränssnittet Tillgänglighet: I butiker från och med ~7:e juni Pris: Från ca 4800kr inklusive moms Hemsida/specifikationer:HTC

Introduktion
Hösten 2008 blev den taiwanesiska mobiltillverkaren HTC pionjär genom att lansera världens första Android-mobil till allmänheten i USA: HTC Dream, även känd som T-Mobile G1. Enheten hade utrustats med vad som idag minst sagt skulle anses vara blygsam hårdvara, nämligen en 3.2-tumsskärm, 192MB RAM samt en 528MHz-processor och drygt 70MB utrymme för appinstallationer. En ny milstolpe inom HTCs allt växande Android-armada dök upp knappt ett år senare, då HTC Hero lanserades – företagets första androidtelefon som bjöd på det skräddarsydda gränssnittet Sense.

Förra våren kom HTC Desire, HTC:s ditintills kraftfullaste Android-enhet, vilket var HTC:s egna version av Nexus One och främst avsedd för den europeiska marknaden. Företagets förra toppmodell HTC Desire HD dök upp i svenska butiker i höstas, och efter det har det varit oroväckande tyst från den taiwanesiska tillverkaren. Nu, mer än ett halvår senare, så får dock Desire HD lov att kliva ner och lämna plats för HTC:s nya flaggskepp Sensation, som alltså ska vara något utav kulmen av företagets Android-ansträngningar.

Detta efterlängtade 4.3-tumsmonster med hölje av aluminium och en vikt på 143g har 768MB RAM under skalet, samt en Qualcomm-processor vars dubbla kärnor kan jobba i upp till 1.2GHz vardera. Enheten skjuter även skarpt med dubbla kameror: en åttamegapixelkamera på baksidan med stöd för videoinspelning i 1080p, i kombination med en frontriktad VGA-kamera som sitter till höger ovanför skärmen.

En av de funktioner HTC tydligast understryker är tillverkarens gränssnitt Sense, som nu nått version 3.0. Senaste inkarnationen av Sense för med sig en hel del nyheter, som exempelvis en anpassningsbar låsskärm, uppfräschade och mer realistiska animationer, nya widgetar, appar och tjänster – allt enligt principen ”more is more”.

HTC Sensation lanseras i en marknad där mycket kompentent hårdvara slåss om topplaceringen, som Samsung Galaxy S2 för närvarande innehar. Är HTC Sensation den sensation företaget vill att den ska vara, och hur står den sig gentemot största dubbelkärniga konkurrenten Samsung Galaxy S2? Den frågan, och många fler, kommer förhoppningsvis detta test att ge svar på.

I kartongen

Kartongen var i vanlig ordning en liten, kritvit och anonym historia, men förpackningen i handeln kommer naturligtvis att se annorlunda ut. Även förpackningens innehåll kan skilja sig mot butiksversionen, men i kartongen för recensionsexemplaret gick utöver själva HTC Sensation även att finna:

  • Ett batteri på 1520mAh
  • En laddadapter med USB-port
  • Ett microSD-kort på 8GB
  • En USB/microUSB-kabel

httpvh://www.youtube.com/watch?v=itkJlygUc0s

Utseende, byggkvalité och konstruktion


HTC är ofta stringent i sin design och estetik, och det är inte ovanligt att man direkt kan se när en enhet är HTC-tillverkad. Så även i fallet Sensation, och dess färgschema går i brunt, svart och grått.

Sensation är 126.1mm hög, 65.4mm bred, och 11.3mm tjock, vilket gör att skillnaderna mellan Sensations och Galaxy S2s yttermått är försumbara – förutom gällande tjockleken då SGS2 är tre millimeter tunnare.

Sensation väger 143g – vilket gör den tung i jämförelse med Samsung Galaxy S2 som har en vikt på 116g. Medan Samsungs flaggskepp är så pass lätt att det nästan känns som en attrapp, gör emellertid Sensations extra gram mest att enheten känns mer gedigen, stabil, och att den ligger bättre i handen – men vilket man föredrar är naturligtvis främst en smaksak.

Ett vanligt argument mot mobiler med den här skärmstorleken är att de inte längre är tillräckligt mobila och är svåra att få plats med i fickor. Därför genomfördes ett litet ovetenskapligt ficktest, och Sensation gick utan problem ner i allsköns klädesplagg – ibland även när enheten låg i ett fodral: framfickor på vanliga jeans, bakfickor, bröstfickor på skjortor, tajta fickor på shorts, i sidofickor på munkjackor och i de flesta innerfickor på exempelvis kavajer. Trots sin 4.3-tumsskärm är alltså HTC Sensation en förvånansvärt smidig enhet, och den upplevs av oss inte som otymplig i förhållande till en 3.7-tums HTC Desire. Är man van vid en Xperia Mini lär dock Sensation framstå som en bjässe.

HTCs nya toppmodell är något välvd baktill, och har rundade hörn. Batteriluckan i aluminium som utgör baksidan har två typer av ytor: en brun, vågformad sektion i mitten med ett något glansigare ytterskikt, i kombination med en grå, gummiliknande yta som ger bättre greppvänlighet. HTC Sensation är behaglig att hålla i handen – inte minst på grund av de rundande hörnen, och den känns rejäl. Byggkvalitén är helt enkelt i topp.

HTC säger själva att Sensation har en så kallad unibody-konstruktion, vilket är en sanning med modifikation. För till skillnad mot exempelvis HTC Desire HD går hela bakstycket på HTC Sensation att ta bort. Inte för att det gör något, då batteriluckan fungerar föredömligt bra – så här ska ett bakstycke vara designat. Batteriluckan öppnas för övrigt genom en diskret knapp på undre kortsidan av telefonen, och luckan kommer sannolikt inte att lossna i första taget.

Knappsats, styrdon och anslutningar


Under skärmen på HTC Sensation finner vi de vanliga Android-knapparna: Hem, Meny, Tillbaka och Sök, vilka i det här fallet består av kapacitiva touchtangenter. Att HTC har dedikerade Sök-knappar på sina enheter är högst välkommet, och den borde alla tillverkare inkludera. Förutom att knappen är smidig varje gång man vill söka efter något, går den även att använda till att utföra diverse andra kommandon genom ett långtryck. Knapparna fungerar för övrigt som de ska, och ger ifrån sig feedback i form av små vibrationer (går att stänga av i inställningarna).

Nere på Sensations vänstra sida sitter en microUSB-port, och strax ovanför den finner vi knappen för att öka och sänka volymen. Volymknappen är silverfärgad och erbjuder inte mycket motstånd, men fyller sin funktion. Högst upp på enheten är 3.5mm-hörlursingången placerad, och därtill strömknappen som även används till att tända och släcka skärmen. Strömknappen är tyvärr knappt upphöjd alls och den hade gärna fått vara något högre och mer distinkt för den kan vara onödigt svår att i blindo känna sig fram till.

Några fler tangenter finns inte, som exempelvis en separat kameraknapp. Varför inte fler tillverkare bjuder på kameraknappslyxen är en gåta – den borde vara förhållandevis billig och enkel att lägga till, och den är till stor nytta. Avslutningsvis kan nämnas att det sitter en VGA-kamera, högtalare och notifikationslampa ovanför skärmen, och det finns även en högtalare på baksidan samt en åttamegapixelkamera med dubbel LED-blixt.

Mottagning, datahastigheter och ljudkvalité

I städer är mottagningen i stort sett alltid i topp, men Swedroid har haft fördelen att kunna testa HTC Sensation i ett område där mobiler ibland får kämpa för att hitta täckning. Enheten hade initialt rätt stora problem att nå ut till nätet inomhus, och under en femminutersperiod kunde Sensation växla mellan 0-4 staplar, och hoppa mellan 3.5G, 3G och GSM – ibland var det dessutom bara ett stort kryss över mottagningsmätaren i notifikationsfältet.

Ingen annan enhet som testades i samma nät betedde sig på liknande vis, men efter den osäkra inledningen bjöd HTC Sensation oftast på mottagning fullt likvärdig exempelvis HTC Desire, Samsung Galaxy Ace och diverse äldre Windows Mobile-enheter. Mottagningen fick dock fnatt ett par gånger till under recensionsperioden när allt borde ha fungerat: särskilt i ett visst rum där det vanligtvis åtminstone ska finnas rätt god GSM-mottagning hade Sensation besvär – dels att hitta rätt nät, och emellanåt att överhuvudtaget få signal.

Om man gör en direkt signaljämförelse med den gamla Symbian-rackaren Nokia 5800, som för övrigt gjorde sitt första offentliga framträdande i filmen The Dark Knight, ligger Sensation i regel en eller ett par staplar efter i täckningen. Det visade sig även att Sensation är känslig för det beryktade dödsgreppet, som iPhone 4 fick så mycket spe för. Ifall man omsluter enheten med hela handen brukar nämligen mottagningen försämras markant – med flera staplar, medan den genast hoppar upp igen ifall man tar ett lätt grepp med endast ett par fingrar.

Även om den funktionen ibland kommer i skymundan för alla andra finesser – då en smartphone mer är som en väldigt portabel och mångsidig dator – är det ju ändå viktigt att kunna ringa ordentligt med en mobil. Sensation erbjuder fullt acceptabel ljudkvalité under samtal för båda parter, även i bullriga miljöer, och trots att det går att uppfatta ett visst bakgrundsbrus är det knappast något som stör. Som vanligt är dock frekvensregistret kraftigt begränsat – ljuden omfattar knappast 40-20 000 Hz, men telefonsamtal har ju alltid varit åt det burkigare hållet. Ibland har ljudet dock varit lite väl vasst för att vara behagligt för öronen. Samtalskvalitén är med andra ord inte anmärkningsvärt bra, men inte heller dålig, utan ungefär vad man kan förvänta sig av en modern mobil.

Vissa av HTCs tidigare enheter har haft klena högtalare, men speakern på Sensation är lyckligtvis rätt hyfsad – ljudstyrkan är ganska hög, och ljudet distar eller skorrar knappt alls när man maxar volymen. Detta gäller även vid musikuppspelning genom högtalarna: godkänt betyg, även om ljudet naturligtvis är basfattigt och burkigt i vanlig ordning. Vibratorn hade gärna fått vara lite kraftfullare, även om det ter sig osannolikt att man skulle missa ett samtal om man exempelvis hade Sensation i fickan med ringsignalen avstängd och vibratorn påslagen.

HTC Sensation har en inbyggd FM-radio som kräver att ett headset är anslutet, då det fungerar som antenn. Radioappen är smidig och fungerar som den ska och även mottagningen är i nivå vad man kan förvänta sig av en radio i en mobil. Ljudet när man kopplar in sina favorithörlurar och lyssnar på musik upplevs som mycket bra, men hi-fi-entusiaster och audiofiler som prioriterar ljudkvalité gör nog klokt i att provlyssna själva innan köp.

Om WiFi-radion på HTCs senaste flaggskepp kan kort sägas att den inte utgör någon flaskhals, och den är ungefär lika snabb som ett trådlöst nätverkskort i en dator – inga problem alls på den punkten, alltså.

GPS och kompass

httpvh://www.youtube.com/watch?v=n-t4tTxoWkA

Även GPS:en, vars prestanda har en tendens att variera från mobil till mobil, har naturligtvis testats grundligt. Utomhus under en solig dag tog det drygt 10 sekunder för HTC Sensation att fastställa sin egen position, och precisionen blev allt bättre ju längre tid som gick och landade på mellan 5-10 meters exakthet. GPS:en använde sig då av 7-10 satelliter samtidigt.

Swedroids traditionella GPS-runda genomfördes naturligtvis för att med hjälp av appen MyTracks mäta GPS-mottagarens precision. För att låta GPS:en jobba självständigt, var alternativet positionering genom trådlösa nätverk avstängt, och samma cykelrunda togs två gånger med Sensation i bröstfickan och GPS:en igång. Som resultatet nedan visar blev skillnaderna i appens utritning av rutten rätt små – HTC Sensation har alltså en förträfflig GPS som inte borde trilskas. När den digitala kompassen, eller magnetometern som den även kallas, jämfördes med en klassisk motsvarighet hängde den för övrigt med riktigt bra i svängarna.

Bildskärmen och digitizern

HTC Sensation har utrustats med en 4.3-tums Super LCD-skärm, och den är en av flaggskeppets största förtjänster. Enheten har till skillnad från de flesta andra Android-enheter qHD-upplösning, vilket innebär 960×540 pixlar och i det här fallet pixeldensiteten 240 PPI (”pixels per inch”). Namnet ”qHD” är en förkortning av ”quarter HD” – alltså en fjärdel av 1080p, och Sensations upplösning erbjuder 35 % fler pixlar än exempelvis WVGA-upplösningen på Samsung Galaxy S2, vars skärm för övrigt har 216 PPI.

Vissa mobiler med qHD-upplösning (Motorola Atrix m.fl.) använder sig utav den så kallade PenTile-matrisen – ett pixelmönster som innebär att den faktiska upplösningen blir lägre än vad som påstås. Många anser att det här trixandet påverkar skärpan, men i fallet HTC Sensation är detta inget vi behöver bekymra oss om, eftersom enhetens skärm har ett traditionellt RGB-mönster och därmed äkta qHD-upplösning. Skärmen är rentav så skarp och tydlig, och innehållet kommer fram så pass bra, att det ibland nästan ser ut som att en fysisk högupplöst bild klistrats dit ovanpå skärmen.

Största fördelen med den högre upplösningen är helt enkelt ökad skärpa och att mer information ryms på skärmen samtidigt. Detta ger bättre översikt av innehållet och det gör även att man slipper scrolla lika ofta. I adressboken ser man exempelvis fler kontakter på samma gång, man kan se fler mejl i Gmail, man ser fler inlägg i kalendern, och i alla typer av listor ryms ett större antal punkter samtidigt.

Webbsurfandet tjänar naturligtvis även mycket på qHD-upplösningen: text blir skarpare, även när fontstorleken är liten, och man kan se större delar av en sajt på en och samma gång. I Androids vanliga inställningsskärm visar exempelvis HTC Sensation 10 kategorier på en gång, medan Samsung Galaxy S2 visar sju – skillnaden i mängden simultan information är rätt stor.

Sensations skärm har dock något mindre rika och livfulla färger än SGS2, och tyvärr även jämfört med vissa andra HTC-enheter som nyligen släppts. Den är på inga vis dålig, men det finns telefoner som klår Sensation på den punkten. Skärmen fortsätter dock att vara rätt skarp även från skeva betraktningsvinklar, förutom text som kan bli lite suddig sedd från sidan – en detalj som emellertid har mindre praktisk betydelse då man nästan alltid tittar på en mobil rakt framifrån.

Skärmen presenterar även sitt innehåll med hedern i behåll utomhus under soliga dagar, även om den fångar upp fler reflektioner än exempelvis Samsung Galaxy S2 – beroende på hur man fokuserar blicken kan man i själva verket använda Sensation som spegel utomhus i direkt solljus. Ett litet reflektionstest går att se i videon nedan. Bildförhållandet på HTC Sensation är 16:9, vilket är klassiskt widescreenformat. Detta innebär att det går att titta på film utan tomma svarta utrymmen högst upp och längst ner, alternativt utan att innehållet behöver sträckas ut för att fylla displayen.

httpvh://www.youtube.com/watch?v=mrVUBsyWbSA

HTC har lagt ett så kallat gorillaglas från amerikanska glasspecialisten Corning över skärmen på Sensation, vilket gör den mer rep- och stryktålig. Enheten ska alltså överleva en del fall, stötar och mingel med exempelvis nycklar i fickan – dessutom är skärmglaset något nedsänkt med fasade kanter, vilket gör att displayen inte kommer i kontakt med plana ytor om telefonen skulle råka ligga uppochner.

Gällande skärmens känslighet kan kort sägas att den är mycket god, och de få gånger skärmen inte svarat har det berott på att mjukvaran hängt sig. Digitizern på HTC Sensation klarar av att registrera fyra simultana tryckpunkter, och alla former av multitouch i spel och appar bör därför fungera helt utan problem. Känsligheten var god långt ut i kanterna, och displayens uppdateringsfrekvens låg på 58Hz i snitt.

Telefonens mjukvara

De flesta tillverkare har någon typ av eget gränssnitt som de dels använder för att sticka ut i mängden, och dels i försök att tillföra värde och funktioner till sina enheter. Samsung har sitt TouchWiz, och även LG och Sony Ericsson har egna interface – men inget av dessa gränssnitt torde vara fullt lika omfattande som HTC Sense.

Den taiwanesiska mobiljätten utrustar med få undantag sina Android-telefoner med detta skräddarsydda gränssnitt, och HTC Sensation är den första modellen som kör Sense 3.0. Jämför man med Sense på populära HTC Desire bjuder v3.0 på många nyheter, men även i jämförelse med den relativt aktuella Desire HD är det hyfsat mycket som hänt.

Trots nyheterna kommer naturligtvis de som tidigare använt Sense att känna igen sig, då det mesta i grund och botten är sig likt. Innan vi tar en närmare titt på Sense 3.0 bör nämnas att allt i gränssnittet flyter fram fint, lätt och ledigt – det har funnits undantag, men då är det små buggar som spökat. HTC Sensation är alltså en mobil som överlag är utan fördröjningar eller väntetider i vanliga menyer och dylikt.

Widgetar, hemskärm och notifikationsfält

Sense för Android har alltid erbjudit ett stort antal specialdesignade widgetar av olika slag, och version 3.0 av gränssnittet är inget undantag. Det finns sammanlagt hela 81 widgetar för de flesta ändamål: för sociala nätverk, för musik, för böcker, bokmärken, foton, mejl och SMS. Därtill erbjuds många olika digitala och analoga klockor, diverse väderwidgetar, toggles för systemfunktioner, en aktiewidget, en samling kontaktwidgetar, och så vidare. Alla widgetar har en stilig och stilren design – de ser helt enkelt bra ut med djup, transparens och 3D-känsla, och man kan ladda hem ännu fler widgetar via appen HTC Hub.

En av de roligaste nya widgetarna heter Fotorutnät, och som namnet antyder visar widgeten ett rutnät bestående av små miniatyrer av bilderna i valfritt album. Widgeten är både praktisk och effektfull, och presenterar ett smidigt sätt att bläddra bland ens senaste foton direkt från launchern.

Förutom fler widgetar bjuder hemskärmen i Sense 3.0 för övrigt på en ny läcker övergångsanimation, och de olika skärmarna går runt i en karusell – när man nått den sista och fortsätter svepa, kommer man till den första. Vill man ändra om ordningen på skärmarna i launchern går det för övrigt att göra från fönstret som dyker upp när man nyper displayen.

I notifikationsfältet på Sensation finns ett par finesser som inte vanliga Android erbjuder. Fältet har nämligen två flikar: Meddelanden och Snabbinställningar. Den första fliken fungerar som Androids ordinarie notifikationsfält, men med skillnaden att det visas genvägar till ens senast använda appar högst upp – ett mycket bra komplement till ett långtryck på Hem-knappen.

Under fliken Snabbinställningar finner vi en samling genvägar till vanliga systemalternativ, men trots att detta tillägg är praktiskt, går samtidigt potential till spillo. Dels för att hela den tillgängliga skärmytan av någon underlig anledning inte utnyttjas – det skulle få plats åtminstone tre rader till med alternativ, och dels för att man själv inte kan välja vilka inställningar som visas. De flesta växlar exempelvis förmodligen oftare mellan ljud på och ljudlöst läge, än de slår av och på WiFi-hotspot.

Textinmatning

HTC Sensation kommer med tre olika virtuella tangentbord: standard, telefon och kompakt. Standardalternativet är ett vanligt QWERTY-tangentbord, ”telefon” är ett klassiskt T9-baserat tangentbord, och ”kompakt” är ett QWERTY med flera bokstäver på varje tangent.

Standardtangentbordet på Sensation är i vissa avseenden i klass med det bästa Market har att erbjuda. Till höjdpunkterna hör god korrigering av feltryckningar, rättstavning, en knapp för att snabbt byta mellan ens två favoritspråk, och även möjligheten att låta tangentbordet själv känna av vilket språk man skriver på.

Trots förtjänsterna har HTCs mjukvaru-QWERTY samtidigt en del egenheter. En miss som exempelvis följt med ända sedan HTC Hero, är att tangentbordet envisas med att skriva ”jag”, ”att” och ”mig” med stora bokstäver. Efter ett omfattande antal rättningar brukar tangentbordet lära sig skippa versalerna, men att innan dess behöva gå in och korrigera manuellt varje gång man skriver dessa ord blir irriterande i längden – så pass att man istället gärna väljer ett tangentbord från Market som SlideIT eller SwiftKey. Att tangentbordet inte automatiskt inleder varje ny mening med stor bokstav i vissa textfält är också synd, men textinmatning fungerar utöver dessa missar mycket bra på Sensation och den stora skärmen gör det lätt att pricka rätt.

HTC skickar även med ett gestbaserat tangentbord i stil med Swype och SlideIT. Det kallas för HTC Trace, eller på svenska det mindre välklingande ”spåra tangentbord”, och innebär att man för att spara tid och bli mer effektiv drar med fingret över bokstäverna som utgör ordet man ska skriva. Tillverkaren har inte marknadsfört tangentbordet, och efter att ha använt det förstår man varför. Det fungerar nämligen inte särskilt bra, och pendlar mellan hyfsade och löjeväckande usla resultat – även om man säkert kan skriva mer korrekt med lite träning. Det är främst tangentbordets intuition som brister, och även om man drar exakt över rätt bokstäver väljer tangentbordet ändå oftast fel ord. HTC Trace kommer alltså inte att utgöra något hot för Swype eller SlideIT än på ett tag.

Sociala nätverk
Sense har alltid kunnat integrera sociala nätverk som Facebook och Twitter i gränssnittet, och så är naturligtvis även fallet i senaste versionen. För de som använder sig utav dessa online-tjänster, är denna integrering ypperlig. Om man exempelvis öppnar en kontakt i sin adressbok, kan man genom olika flikar se SMS från den personen, mejlkorrespondens, senaste statusuppdateringarna, samt bläddra i kontaktens Facebook-album, med mera. Kontaktbilder hämtas automatiskt från Facebook, och därtill har Sense egna appar och widgetar för både Twitter och Facebook, och man kan bläddra i online-album med Galleri-appen. Några av kontaktwidgetarna visar dessutom eventuella statusmeddelanden personer skrivit.

Nya låsskärmen

Den största nyheten i Sense 3.0 är förmodligen den anpassningsbara låsskärmen, som går att skräddarsy genom diverse teman, och man kan även lägga ut fyra valfria appgenvägar på skärmen. Det finns sex låsskärmsteman att välja mellan: Bakgrund, Fotoalbum, Friend Stream, Väder, Aktier och Klocka. Temat ”fotoalbum” visar ett bildspel från valfritt album, ”Friend Stream” baseras på uppdateringar från Twitter och Facebook, medan vädertemat naturligtvis visar aktuell väderprognos.

Om man exempelvis bara vill slänga ett snabbt öga på vädret, behöver man i och med vädertemat bara väcka skärmen genom power-knappen, istället för att först låsa upp skärmen, och eventuellt starta väderappen eller bläddra fram till väderwidgeten. De fyra genvägarna till ens favoritappar kan dessutom spara in en del tid – särskilt i längden.

Man måste nämligen inte längre öppna låsskärmen och sedan starta appen ifråga, för man låser upp skärmen och startar appen med en och samma rörelse – närmare bestämt genom att dra appikonen till en cirkel i botten av skärmen. Detta innebär på inga vis en revolution, men är ändå en trevlig detalj. På det hela taget fungerar nya låsskärmen utmärkt och här har HTC lyckats bra – de har förvandlat den vanligtvis tråkiga låsskärmen till något dynamiskt, funktionellt och interaktivt.

Anpassningsmöjligheter
Anpassningsmöjligheterna är väldigt många i Android till att börja med, och kanske ännu fler i Sense 3.0 – HTC har i alla fall förenklat installationen av exempelvis teman och gjort det hela mer användarvänligt.

Utöver möjligheten att skräddarsy sina sju hemskärmar med det 80-tal widgetar tillverkaren skickat med, och i vanlig ordning kunna lägga ut en egen layout bestående av bakgrunder/levande bakgrunder, mappar och genvägar, finns även teman för både launchern och gränssnittet i allmänhet. Den sista typen av teman kallas för skal, och ändrar främst färgerna i menyerna. Som tidigare nämnts finns numera även teman för låsskärmen, vilka är sex till antalet.

Appar och tjänster

Till de specialskrivna appar HTC skickar med hör bland annat Aktier som visar aktiekurser, en aktivitetshanterare, en FM-radio, Friend Stream för sociala nätverk, Twitter-appen Peep, och HTC Hub som låter användare ladda hem fler bakgrunder, widgetar, teman, och ringsignaler med mera. Det finns som på tidigare Sense-enheter även en mycket praktisk ficklampsapp, viken använder sig utav den dubbla LED-blixten på baksidan och lyser upp förvånansvärt mycket mörker. Därtill finns en app för att läsa e-böcker (finns dock bättre alternativ i Market), och lite annat smått och gott – allting fungerar som det ska och är dessutom visuellt inbjudande.

Den omtalade väderapplikationen med de nya, realistiska animationerna för olika väderleker – lever den upp till sitt rykte? Animationerna är onekligen ambitiösa, snygga och mångfaldiga, och de är roligare att titta på än enkla ikoner. Samtidigt känns animationerna lite som en gimmick vilken man riskerar att tröttna på. Animationerna visas dels när man bläddrar mellan de olika platserna som är listade i väderwidgeten, och i större format när man öppnar själva väderappen.

Verktyget Footprints, som på HTC Desire var fristående och lät en spara favoritplatser tillsammans med bilder, koordinater och egna anteckningar, är nu en del av något som heter Locations. Där ingår även ”I närheten” som visar POI (”points of interest”) i olika kategorier, en funktion för att hantera resor, samt en GPS-applikation som laddar hem kartor och lagrar dem lokalt på minneskortet så att ingen anslutning krävs.

En annan nyhet i senaste Sense är företagets video- och underhållningstjänst HTC Watch, som är tänkt att ge oss tillgång till ett bibliotek av långfilmer och tv-serier genom en enkel knapptryckning. Det ska gå att både hyra och köpa filmer, men HTC tycks inte ha något avtal med filmbolag i Sverige än, för Watch innehåller för närvarande bara en mindre samling trailers. Videokvalitén och flytet när dessa klipp spelas upp är dock helt suveränt – det finns inget att invända mot. Sist men inte minst kan nämnas att videos, musik och foton på HTC Sensation kan delas trådlöst över DLNA med tv-apparater som stödjer tekniken, och det finns även en specifik app som förenklar detta.

Webbläsare

httpvh://www.youtube.com/watch?v=HXJOxLBAZvk

Browsern på Sensation stödjer naturligtvis Flash, och enheten spelar upp Flash-videos upp till 720p lekande lätt. Webbläsaren är riktigt rapp överlag – zoomning genom multitouch flyter som den ska, sajter laddas snabbt och text anpassas automatiskt till den rådande zoomningsnivån så att man inte behöver scrolla åt sidorna. Gällande laddningshastigheten är Sensations webbläsare dock överlag något långsammare än Galaxy S2 – och i vissa fall rätt mycket slöare, vilket illustreras i videon ovan.

Hanteringen av flikar är till skillnad mot Androids vanliga implementering av denna funktion ypperlig i Sense. Gränssnittet för att växla mellan öppna fönster är framförallt roligare och mer attraktivt, och när man zoomar ut till max på en hemsida genom att nypa skärmen öppnas flikgränssnittet automatiskt.

Det går inte att finna några större nyheter i webbläsaren gentemot tidigare versioner av Sense – vilket inte gör något då browsern var riktigt bra redan från början.

Mediaspelare och galleri
Enligt HTCs hemsida kan Sensation hantera formaten 3GP, 3G2, MP4, WMV (Windows Media Video 9), AVI, samt Xvid. När vanliga AVI-filer öppnades (fungerar upp till 720p), klarade dock Sensation testet med nöd och näppe: frameraten var i lägsta laget och även om det var tittbart märkte man av tydliga fördröjningar. Det är dock ett rent nöje att titta på video på en så pass stor, skarp och högupplöst skärm – så länge antalet FPS är tillräckligt högt det vill säga.

Inte ett enda av de videoklipp kodade med x264 som testades gick dock att spela upp, och tredjepartsprogram i Market som innehåller inbyggda kodeks fungerar inte särskilt bra på Sensation, på grund av att hårdvaruavkodning saknas.

HTCs egna Galleri-app är annars en av de bästa som finns för Android: den är snabb, snygg, praktisk och har många funktioner. Appen gör det bland annat väldigt lätt att bläddra bland online-album på Facebook, Picasa, Flickr och medieservrar. Det går dessutom att skriva ut bilder direkt från Galleriet, förutsatt att man har en skrivare som stöder detta, naturligtvis.

I musikapplikationen är det mesta sig likt från tidigare versioner av Sense. Den innebär en klar förbättring gentemot Androids ordinarie musikapplikation – i alla fall om man jämför med spelaren i Android 2.3 och tidigare. Även musikappen på Sensation kan spela upp musik lagrad på medieservrar, och applikationen är indelad i flikar som går att scrolla mellan längst ner på skärmen – ett menysystem som är mycket vanligt i Sense överlag.

Sensation stödjer MHL (HDMI genom microUSB-utgången) – dock verkar det saknas USB OTG-stöd (On-the-GO) och det har varken gått att ansluta möss eller USB-minnen.

Kontentan
För att avslutningsvis vara en smula kritisk, och det bör man väl vara som recensent, kan Sense 3.0 ibland kännas lite överbelamrat. Sense anammar stundtals vad man nästan får lov att kalla för maximalism: alla animationer, grafiska effekter och att de emellanåt försökt klämma in så mycket som möjligt, gör att gränssnittet ibland blir lite väl maffigt.

Deras ”extra allt”-approach illustreras kanske bäst av klocktemat för låsskärmen. Då visas inte mindre än tre klockor samtidigt på skärmen – det ser kanske häftigt ut och är roligare än en blank låsskärm, men samtidigt kan man ju undra vad för funktion tre simultana klockor fyller. Det fina i kråksången är emellertid att man naturligtvis inte behöver ha tre klockor om man inte vill: att valmöjligheter finns och att alternativen och mångfalden erbjuds är ju bara trevligt.

En valmöjlighet Sensation-användare dock eventuellt kommer vara utan, är den att själva lägga in en helt ny version av Googles plattform på telefonen. HTC fick nämligen för sig att börja använda signerade bootloaders i år, och för närvarande vet vi inte om det överhuvudtaget kommer gå att lägga in skräddarsydda ROM:ar på Sensation.

Efter ett smärre internetuppror gick HTCs VD Peter Chou ut och gjorde det något luddiga uttalandet att HTC inte längre kommer använda sig utav låsta bootloaders. Huruvida den nya policyn innefattar Sensation och att enheten således kommer gå att låsa upp retroaktivt återstår dock att se. De som definitivt vill kunna lägga in skräddarsydda Android-versioner på sina telefoner gör nog därför klokt i att vänta med köp tills vi vet mer.

Kameran

HTC Sensation - kamera

HTC Sensation har två kameror: en VGA-kamera framtill som möjliggör videosamtal, och en åttamegapixelkamera på baksidan med autofokus och dubbel LED-blixt. Det kan sägas direkt att huvudkameran imponerar – fotografierna den producerar, i kombination med 4.3-tumsskärmen och kamerans gränssnitt, gör den till ett rent nöje att använda. Kameran kan fånga video i upp till 1080p med 30 FPS, och även då är resultatet överlag bra – i alla fall med tanke på att detta är en kamera i en mobil som kan så mycket mer. I videoläget plockar dock mikrofonerna upp onödigt mycket vindljud, vilket kan höras i exempelvideon längre ner. Till skillnad mot Galaxy S2 kan man även zooma när man filmar i 1080p.

Vi noterar dock att bandbredden – bitraten – vid inspelning i 1080p är alldeles för låg, vilket resulterar i en kraftig videokomprimering som tar sig uttryck i grafisk blockighet i snabba och/eller detaljrika klipp. Exempel på detta kan ses i videoklippet här nedan där hunden leker i gräset. Sensation spelar in med ett flöde på drygt 10-11 Mbit/s, att jämföra med hela 17 Mbit/s för Samsungs Galaxy S II, och skillnaden är minst sagt påtaglig. Vi förstår inte riktigt varför HTC valde ett så lågt flöde med tanke på hur mycket det förstör videokvalitén. Om det nu handlar om att hålla nere storleken på videoklippet, borde de åtminstone ge användaren möjlighet att själv bestämma.

En ny kamerafunktion som HTC själva understryker, är att det inte längre ska vara någon fördröjning mellan ett tryck på knappen och att kortet tas. HTC kallar denna finess för “instant capture camera”, och det är för det mesta mycket riktigt nästan ingen fördröjning alls mellan tryck och färdig bild – något som naturligtvis är välkommet. Under sämre ljusförhållanden när autofokusen måste jobba extra, eller när den dubbla LED-blixten behöver slås på kan det bli lite fördröjning, men överlag tas kort riktigt fort.

Kamerans gränssnitt är föredömligt enkelt att navigera i. Bland inställningarna finner vi bland annat självutlösare, teman för olika typer av motiv, fotoupplösning, ansiktsigenkänning och autofokus. Det går även att välja bland diverse effekter – klassiska filter som sepia och gråskala finns naturligtvis med, men även ett tiotal andra effekter. Dessa presenteras trevligt nog inte som en vanlig textlista, utan små bilder visas som illustrerar hur effekten ser ut.

När man använder kamerans alla 8MP resulterar det i bilder med upplösningen 3264×1840, och enheten tar ofta fina kort under goda ljusförhållanden. Dock kan färgåtergivningen bli en smula märklig i motljus, och delar av vissa foton blir ibland en aning oskarpa och diffusa. Den dubbla LED-blixten hjälper naturligtvis till när det är dunkelt, men resultatet blir av förståeliga skäl då inte lika bra som ute under dagtid. Detsamma kan sägas om videokameran, som ger hyfsade resultat i mindre väl upplysta omgivningar.

VGA-kameran på framsidan är en kornig historia som bara duger till videosamtal – vilket den naturligtvis även är avsedd för, så det gör mindre att dess användningsområden är begränsade. Det hör dock en spegelapp till främre kameran, som helt enkelt visar det kameran ser och därför kan användas just som en spegel – något som fungerar när det är tillräckligt ljust.

Som tidigare nämnts saknar Sensation likt de allra flesta Android-telefoner en separat kameraknapp, vilket är synd. Att genom ett långtryck på kameraknappen komma direkt till kameran när ett fototillfälle dyker upp, och slippa allt vad låsskärmar och appstarter heter, är definitivt att föredra.

Det sägs ju att en bild säger mer än tusen ord, och i det här fallet torde bildprov väga tyngre än tekniska detaljer om kameran. Vad som anses som bra foton och god videokvalité kan dessutom vara väldigt individuellt – ta därför gärna en titt på exempelbilderna nedan och gör en egen bedömning.

HTC Sensation

httpvh://www.youtube.com/watch?v=zvDVn0t9nCY
httpvh://www.youtube.com/watch?v=e8SuyhYbUIM

Samsung Galaxy S II
httpvh://www.youtube.com/watch?v=CpS_LKaLp4c
httpvh://www.youtube.com/watch?v=mdAfnlvGyz8

Buggar och problem
HTC Sensation har för det mesta uppfört sig väl under testperioden, men några enstaka lustigheter har dykt upp. Vid ett tillfälle startade enheten plötsligt om sig, och efter omstarten dök det upp en förfrågan om att skicka felrapport till HTC.

Skärmen slutade en gång svara helt i inställningarna, och vid två-tre tillfällen har spår av en animation legat statiskt kvar över skärmen efter att en widget tagits bort. En gång vägrade därtill Galleri-appen att starta och man möttes istället av en alldeles svart skärm. Allt detta får ändå lov att betraktas som petitesser, och precis som på en dator kan ju mobilmjukvara bete sig lite konstigt emellanåt. Diverse buggar i gränssnittet kan ju alltid åtgärdas genom framtida uppdateringar, så det är inget som oroar.

En bugg som dock utgjort ett faktiskt problem och som HTC borde fixa snarast, är som tidigare nämnts tangentbordets förkärlek till att skriva ut vissa vanliga ord med idel versaler.

Batteritiden
Sensations batteritid kommer naturligtvis bero på hur ofta enheten används, och vad man använder den till. Till skillnad från första generationens mobiler ha ju själva telefonfunktionen numera kommit i skymundan, och en Android-telefon har så pass många finesser, anslutningsmöjligheter och bakgrundsuppdateringar att en laddnings livslängd kommer variera mycket från person till person.

Under recensionsperioden användes förmodligen Sensation mer intensivt än vad de flesta kommer att göra till vardags, men enheten fick lov att laddas minst en gång om dagen. Vid oavbrutet användande gick dock batterimätaren flera gånger ner på rött efter bara ett tretal timmar, vilket är i snabbaste laget.

Att videofilma, ta kort, använda GPS:en, spela upp videos och ladda hem större mängder information från nätet utgör ganska stora påfrestningar, medan enklare uppgifter, slösurfande och de flesta vanliga spel och appar inte drar särskilt mycket batteri.

Batteriet i HTC Sensation ligger på 1520mAh, vilket är något mindre kapacitet än 1650mAh-batteriet i Samsung Galaxy S2. Enligt taiwanesiska tillverkaren ligger samtalstiden över GSM på 495 minuter (åtta timmar), och för WCDMA är siffran 400 minuter. Standby-tiden, som för övrigt HTC understryker beror på allsköns olika förutsättningar, uppskattas ändå till 400 timmar för WCDMA och 350 timmar för GSM – vilket innebär drygt två veckor.

Förutsatt att man inte har en massa bakgrundsuppdateringar igång, tycks standby-tiden faktiskt vara rätt god, och använder man inte Sensation särskilt intensivt och bara utför vardagliga sysslor med den emellanåt kommer en laddning förmodligen vara ett par dagar.

I batteritestet nedan har vi aktiverat flygplansläget och låtit en videosnutt spelas på repeat i appen mVideoPlayer, med 50 % ljus- och ljudstyrka, och uppmätt tiden det tog innan Sensation helt enkelt fick lov att ge upp. Som går att se i tabellen blev Sensations resultat förvånansvärt lågt – enheten gav rentav upp så pass tidigt att vi misstänker att det kan vara något fel på batteriet.

Även om flaggskeppet som tidigare nämnts ibland gick ned på rött på bara tre-fyra timmar, har användandet i övrigt inte pekat på fullt så pass dålig uthållighet. Swedroid ska genomföra vidare tester och dessutom be HTC skicka ett nytt batteri för säkerhets skull.

Systeminformation

I HTC Sensation sitter Qualcomms nya Snapdragon-plattform MSM8260, och enheten har en dubbelkärnig 1.2GHz-processor. Nya grafikkretsen Adreno 220 arbetar tillsammans med processorn, och den tar över efter första generationens Snapdragon – Adreno 200 – och andra generationen som körde Adreno 205. Den sistnämnda grafikkretsen sitter bland annat i både Sony Ericssons (Play/Arc) och HTCs (Desire HD/Incredible S) senaste toppmodeller, och enligt Qualcomm är nya Adreno 220 dubbelt så stark som sin föregångare.

På minnesfronten finner vi 768MB RAM, varav 558MB är tillgängligt efter att systemkomponenterna använt sin beskärda del. Mängden minne för appinstallationer ligger på ca 1080MB, vilket är betydligt mindre än Samsung Galaxy S2s 1935MB. Jämför man med HTC Desires sorgliga 98MB appminne är dock en dryg gigabyte en välsignelse, och den mängden torde vara mer än nog för de allra flesta – särskilt eftersom de appar och spel som tar upp mest plats lagrar merparten av sin information på minneskortet, vilket för övrigt är 8GB stort i Sensation.

Enheten har för övrigt utrustats med sensorerna gyro (en tjusigare form av accelerometer), digital kompass, ljusmätare, närhetssensor, accelerometer och TV-ut genom MHL A/V-länk.

Prestanda, spel och grafer

Den stora frågan är naturligtvis hur MSM8260-plattformen presterar i förhållande till andra dubbelkärniga chip som Tegra 2, vilket bland annat sitter i LG Optimus 2X, och Samsungs Exynos-processor som Galaxy S2:an utrustats med. När man kikar på resultaten av de syntetiska prestandatesterna bör man ha i åtanke att HTC Sensations skärm har qHD-upplösning, medan Optimus 2X och SGS2 kör WVGA, vilket innebär att HTCs flaggskepp måste skyffla runt fler pixlar. Därför vore det märkligt om enheten inte hamnade efter i testresultaten, vilket den mycket riktigt även har gjort.

Innan man lägger för stor vikt vid benchmarks kanske man dessutom ska ställa frågan om man egentligen behöver mer beräkningskraft än vad exempelvis Sensation erbjuder? I nuläget är dubbelkärniga processorer främst till för att kunna köra grafikkrävande spel, samt spela upp och fånga högupplöst video – något som Sensation klarar av. De nya processorerna för naturligtvis även med sig andra fördelar – de är bland annat strömsnålare – men flytet i själva Android-gränssnittet och i vanliga appar är bra redan i en över ett år gammal HTC Desire.

Därtill beror prestandan i spel egentligen lika mycket på huruvida utvecklare optimerat sina spel för en viss processorarkitektur, som på den råa beräkningskraften i chipet. Med andra ord: om mjukvaran inte utnyttjar hårdvaran på bästa sätt, spelar det mindre roll hur god prestanda hårdvaran har. Ett extremexempel på detta är emulatorer: när man spelar vissa Commodore 64-spel på en HTC Desire hackar dessa fram, trots att C64:an hade en 0.985MHz-processor och 65KB RAM – vilket är en över 1000 gånger långsammare CPU och 9000 gånger mindre RAM-minne än i HTC Desire – helt enkelt för att mjukvarudelen slöar ner allt.

Nvidia har lyckats få utvecklare att optimera vissa tyngre spel för Tegra 2, och Qualcomm vill inte vara sämre och gick nyligen ut och sa att över 100 spel blivit optimerade för Snapdragon och grafikkretsen Adreno – vilket bådar gott för spelintresserade som köper en Sensation. Att spelmobilen Sony Ericsson Xperia Play kör ett Qualcomm-chip med Adreno 205-GPU gör även att fler spel optimeras för just Snapdragon.

Om spelande på HTC Sensation kan kort sägas att inte ett enda spel som testades, även de mer grafikkrävande, visade någon tendens till lagg. Som en liten parantes kan nämnas att populära plattformsspelet Cordy i nuläget dock tyvärr inte var kompatibelt med Sensation – det tog sig helt enkelt aldrig förbi laddningsskärmen oavsett väntetid.

De som vill göra en närmare studie av hur HTC Sensation presterat i benchmarktesterna jämfört med diverse andra enheter, där ibland dubbelkärniga konkurrenterna Optimus 2X och SGS2, kan med fördel kika på uppsjön av tabeller nedan.

Sammanfattning
HTC Sensation är en imponerande mobil – det råder inga tvivel om den saken. Skärmen är skarp och en fröjd för ögat, åttamegapixelkameran producerar både bra bilder och högupplöst 1080p-video, och 1.2GHz-processorn ser till att det mesta flyter fram lätt och ledigt – de gånger gränssnittet hackat till har det berott på mjukvaran och inte hårdvaran.

Enhetens byggkvalité är mycket god, med en unibody-liknande konstruktion. Den ligger därtill bra i handen, och går trots sin 4.3-tumskärm dessutom enkelt ner i fickor – Sensation känns förvånansvärt smidig. Den erbjuder god samtalskvalité, har en hyfsat kraftig högtalare, en bra GPS, och Sense 3.0 är sannolikt det mest genomarbetade skräddarsydda gränssnittet som finns för Android. HTCs flaggskepp är kanske inte bäst på allt, men däremot är den riktigt bra på väldigt mycket.

Sensation är dock inte utan brister, och till svagheterna hör bland annat stundtals svajig mottagning, och enheten är dessutom känslig för dödsgreppet – det vill säga att täckningen kan bli tydligt sämre ifall man håller mobilen med hela handen. Mediastödet hade därtill gärna fått vara starkare, och trots att kameran är trevlig att handskas med applicerar HTC tyvärr en alltför hög komprimering på videofilerna, vilket gör att resultatet blir onödigt blockigt i snabba och detaljrika klipp.

Samsung Galaxy S2 kallades i Swedroids test förra månaden för den bästa Android-telefonen hittills, och en fråga många säkert vill ha svar på är huruvida HTC Sensation är snäppet vassare. Den frågan saknar dock ett enkelt svar – båda supertelefonerna är högst kompetenta enheter, och valet hänger främst på vad vilka egenskaper man prioriterar, och det är därför upp till var och en att fälla beslutet.

Har man en förkärlek till OLED-tekniken väger självklart Galaxy S2:ans strålande Super AMOLED Plus-skärm tungt, även om den har lägre upplösning än Sensation, och som det går att se i tabellerna ligger även SGS2s Exynos-processor i topp i de syntetiska prestandatesterna – dock delvis på grund av sin WVGA-upplösning. Vissa föredrar dessutom det skräddarsydda gränssnittet TouchWiz framför HTC Sense, och då kan det naturligtvis vara idé att välja Galaxy S2.

Samsungs flaggskepp är därtill med sina blott 116g klart lättare än Sensations 148g. Ifall man är ute efter en modern mobil med dubbelkärnig processor är för all del även LG Optimus 2X ett ypperligt alternativ – särskilt om man tycker om Nvidias Tegra-plattform.

HTC Sensation känns å andra sidan kanske som en något mer robust och gedigen enhet, som är bra allround: den har en rejäl aluminiumkonstruktion, bjuder på ett mer utvecklat skräddarsytt gränssnitt, och även Sensation har en dubbelkärnig CPU som inte behöver skämmas. Inte ett enda spel som testades visade tendens till lagg – inte ens några av de mest grafikkrävande som Market har att erbjuda – och mer fart i gränssnittet än vad Sensation erbjuder torde endast de mest kräsna kunna efterlysa.

Man kan dock invända mot maximalismen i HTC Sense – inte minst rent visuellt, men samtidigt är många av extrafunktionerna praktiska, finurliga och användbara. Det bör nämnas att HTC Sensation har en signerad bootloader som vi i nuläget inte vet huruvida den kommer gå att låsa upp – att inte kunna lägga in skräddarsydda versioner av Android kan nämligen vara en dealbreaker för vissa.

Frågan på allas läppar är nu förstås vilken enhet som är bäst – HTC Sensation eller Samsung Galaxy S II. Så, vad tycker Swedroid? Då vi väger samman alla delar; hur vi har upplevt telefonerna, kvalitet, buggar, problem, prestanda och så vidare så kan vi efter en del funderande konstatera att Samsung Galaxy S II sitter kvar på tronen, men marginalen ner till Sensation är inte stor. Vilken just du väljer handlar förmodligen mer om vilka punkter just du prioriterar snarare än på det aningen högre snittet som gör att Galaxy S II behåller tronen enligt vår bedömning.

Swedroid kan definitivt rekommendera HTC Sensation – den är en av de absolut bästa mobiler pengar kan köpa just nu, och föredrar man dessutom Sense framför andra gränssnitt och inte är intresserad av kommande 3D-skärmar torde valet vara givet.

HTC Sensation är lämplig för dig som:
* Vill ha en telefon som har ”extra allt”
* Vill ha en mobil med hög kvalité och god allroundprestanda
* Är ute efter en bra mobilkamera som kan fånga HD-video
* Vill ha en skarp och högupplöst skärm
* Vill kunna ringa videosamtal
* Gillar gränssnittet HTC Sense

HTC Sensation är inte lämplig för dig som:
* Vill ha en mobil som knäcker allt i prestandatester
* Föredrar Android i sin renaste form/inte gillar gränssnittet Sense
* Föredrar mindre skärmar
* Prioriterar AMOLED-skärmarnas fördelar mer än högre upplösning
* Vill ha stöd för NFC
* Är priskänslig

Lägsta pris på HTC Sensation på Prisjakt just nu:
Lägsta pris på HTC Incredible S på Prisjakt just nu:
Lägsta pris på HTC Flyer på Prisjakt just nu: