Recension:Test av LG Optimus One

Postat:
15:39 - 2010-11-22
Skribent:
| Swedroid-redaktionen
Kommentarer:
272
Tillverkare: LG Modell: Optimus One Operativsystem: Android 2.2/FroYo med LG S-Class Tillgänglighet: I butiker Pris: Från cirka 2 200 kronor (se Prisjakt) Hemsida/specifikationer: LG

Introduktion
LG har tidigare släppt två androidtelefoner på den svenska marknaden, GW620 och GT540, vilka båda har placerat sig i det lite lägre segmentet både vad gäller prisnivå som utrustningsnivå. När den koreanska tillverkaren nu släpper sin tredje androidmodell här i Sverige så är allt sig likt – med en prislapp på strax över 2000 kronor så placerar LG den nya modellen Optimus One i det så kallade instegssegmentet, där de närmaste konkurrenterna får anses vara Sony Ericsson Xperia X8, HTC Wildfire och ZTE Blade.

Under skalet på Optimus One finner vi först och främst Android 2.2/FroYo i en relativt orörd version, en 600 MHz-processor, hela 512 MB RAM, en 3.2-megapixelkamera och en TFT-skärm på 3.2 tum och med HVGA-upplösning. Dessa specifikationer gör att Optimus One inte behöver skämmas – snarare tvärtom – men som alltid så handlar det om hur väl tillverkaren har lyckats knyta samman hårdvara och mjukvara.

I kartongen



I den ytterst nätta och minimala men något taffliga kartongen finner vi utöver telefonen, som i vanlig ordning presenteras i ett eget fack överst i kartongen, ett batteri på 1500 mAh, en strömadapter med USB-port vilken levererar 5V 0.7A, en USB-kabel (USB -> microUSB), ett väldigt enkelt headset med svarsknapp men utan knappar för mediakontroller, ett microSD-kort på 2 GB samt en bruksanvisning/snabbstartguide. Mer än så är det inte, men vad mer behövs?

Utseende och byggkvalité

Optimus One är till det yttre en rundad och mjukt designad telefon. Ingenting sticker ut, inga vassa kanter, och tack vare detta så ligger den alldeles fantastiskt bra i handen. Backstycket är slätt med undantag av de rundade ytterkanterna. Telefonens plastytor, vilka utgör merparten av enheten, är behandlade med en mjuk gummibeläggning som våra händer genast blev bästa vänner med trots (eller kanske tack vare?) att telefonen med sina 113.5 x 59 x 13.3 mm och 129 gram är ganska stor och tung.

Passformen mellan framstycke, det mellanliggande metallchassit och backstycket är ytterligare ett exempel på att LG har ansträngt sig lite extra vad gäller hårdvaran – här finns inga fula skarvar, vassa kanter, glipor eller glappande plastbitar. Allt sitter ihop nästan som om de vore tillverkade ur ett enda stycke – imponerande för en telefon för lite drygt två tusenlappar. Vi vågar nästan påstå att Optimus One är den för handens vidkommande behagligaste telefonen som vi hittills har testat, alla kategorier.

Knappsats, styrdon och anslutningar

På framsidan finner vi nedan den 3.2 tum stora skärmen fyra hårdvaruknappar, i tur och ordning från vänster till höger; Meny, Hem, Tillbaka och Sök. Alla fyra knappar känns bra att trycka på, sticker ut lagom mycket och erbjuder ganska mycket motstånd vilket gör att man tydligt känner feedback då man trycker. Telefonens vänstersida är helt slät och saknar såväl knappar som anslutningar, och på högersidan finner vi endast volymkontrollen (+/-).

På telefonens ovansida, till höger, sitter strömknappen vilken förstås även extraknäcker som låsknapp för skärmen. Till vänster på ovansidan sitter 3.5mm-uttaget för hörlurar. Centrerad i fotänden sitter microUSB-kontakten och till höger om denne mikrofonen för telefonsamtal.

MicroSD-slotten sitter dold bakom telefonens bakstycke, men kan nås utan att batteriet avlägsnas. SIM-slotten sitter däremot bakom batteriet, men detta är förstås inget större problem såvida du inte har för vana att byta SIM-kort väldigt ofta.

Avsaknaden av ett styrdon i form av styrkula eller styrkors är enerverande, inte minst på grund av den inte helt exakta digitizern. Skärmens ringa storlek, 3.2 tum, gör inte saken lättare heller. För att textredigering skall fungera problemfritt utan styrkors eller styrkula så bör skärmen enligt vår uppfattning i widescreenformat vara minst 3.7 tum stor, helst ännu större.

Mottagning, datahastigheter och ljudkvalité
Mottagningen är som alltid svårt att uttala sig om utan att ha tillgång till mätutrustning och en ordentlig laboratoriemiljö, men rent spontant så upplever vi att signalstyrkan är aningen bättre än i ZTE Blade, och vi kan heller inte framkalla ett kraftigt signalfall genom att hålla för telefonens baksida.

Datahastigheterna via HSxPA (7.2/2.0 enligt specifikationerna) motsvarar ungefär våra förväntningar och vi får med 4.5 Mbit/s ner och 1.6 Mbit/s upp ut mer eller mindre full fart ur vårt 3-abonnemang. Via WiFi (g) mäter vi som mest upp 9 Mbit/s ner och 5 Mbit/s upp, vilket även det får anses vara ganska genomsnittligt. Inga större bekymmer här. För att mäta upp WiFi-signalens räckvidd mot vår D-Link DIR-635 så tog vi helt enkelt telefonen i handen och knallade ut i korridoren och gick några meter i stöten tills dess att anslutningen bröts. Då vi jämförde med ZTE Blade så var Optimus One den klara segraren – Optimus mäktade med ytterligare cirka tio meter efter att Blade tappade signalen.

Ljudkvalitén vid samtal är medelgod och utmärker sig vare sig som exceptionellt bra eller som exceptionellt dålig, men då mottagningen som nämnt ett par stycken upp är god och då telefonen inte påverkas nämnvärt av ”dödsgreppet” så är det inga problem med plötsliga signalfall och därmed förlorad samtalskvalité på grund av hur man råkar hålla telefonen. Vår motpart vid telefonsamtal har inte haft något att invända heller.

GPS och positionering


View LG Optimus One vs ZTE Blade in a larger map

I vårt GPS-test här ovan så har vi gått en slinga på 1.13 kilometer, genom stadsmiljö och parker, och vi har valt att matcha Optimus One mot den sverigeaktuella ZTE Blade vilken förstås är en av de naturliga konkurrenterna både sett till pris och utrustningsnivå.

Vad som genast blir uppenbart är att GPS:en i Optimus One inte på långa vägar är lika exakt och stabil som GPS:en i ZTE Blade. Vi kan se att Optimus One i likhet med X10 mini/mini pro och X8 dras med ett visst sicksackmönster, vilket går ut över både enhetens precision och den inrapporterade sträckan man har färdats. Hur stort problem detta är beror helt på hur du använder GPS:en och på hur höga krav du har. Som fotnot kan vi konstatera att GPS:en i ZTE Blade matchar toppmodellen Desire HD och rapporterar in en närmast perfekt rutt som väldigt väl speglar den faktiska sträckan som vi gick.

Sicksackmönstret till trots så presterar GPS:en i Optimus One respektabelt även om suveränerna Blade och Desire HD är flera snäpp vassare. Vad gäller att låsa mot satelliterna så var Optimus One blixtsnabb jämfört med Blade – där Blade behöver 30-40 sekunder att hitta en stark signal med 10+ satelliter så tog det inte mer än 15 sekunder med Optimus One, om ens det. Utöver sicksackmönstret så finner vi inga större avvikelser från rutten, något som inte alltid kan sägas om Samsungs flaggskepp Galaxy S och Galaxy Tab som ofta, under några sekunder, kan rapportera en position som är tiotals, ibland hundratals meter från den verkliga positionen.

Bildskärmen och digitizern

Optimus One har fått en 3.2 tum stor TFT-skärm med upplösningen 320×480 pixlar (även känt som HVGA) och 256 000 färgnyanser. Skärmen är enhetens svagaste kort och precis som med LG GT540 så är vissa färgnyanser, kanske främst grönt, aningen märkliga och svaga. Skärmen upplevs vara urvattnad. Skärpan är det emellertid inga problem med och kontrasterna kan nästan kännas för hårda och pixliga ibland – här är det ingen risk att ikoner på hemskärmen ”flyter samman” med bakgrunden.

Digitizern, det tryckkänsliga yttre skiktet på skärmen, är av kapacitiv typ, vilket innebär att den reagerar på den svaga elektriciteten i våra fingertoppar snarare än på fysiskt tryck. Detta innebär vidare att skärmen är betydligt mer följsam och mer responsiv än resistiva skärmar vilka i regel kräver betydligt bestämdare och hårdare tryck. Optimus One är den första LG-tillverkade androidtelefonen i Sverige som har en kapacitiv skärm, och vi kan konstatera att de har lyckats ”sådär”. Skärmen gör det den skall, men precis som konkurrenten ZTE Blade så saknar den det där lilla extra som gör att det blir en riktig fröjd att använda. Mer än en gång har vi fått trycka både en och två gånger för att skärmen skall reagera. Detta är emellertid till stor del en vanesak och efter ett par dagar med telefonen så hade vi (omedvetet) lärt oss att trycka lite bestämdare vilket nästan helt eliminerade problemet.

En snabb titt på digitizerns Hz-tal med hjälp av appen Input Benchmark bekräftar vad vi har upplevt – med 35 Hz placerar sig Optimus One strax före ZTE Blade (33 Hz) och strax bakom X8 (37 Hz). På plussidan finner vi att skärmen har stöd för multitouch – även om det är den enklaste formen av multitouch, kallad dual touch. Detta borgar för pinch-to-zoom och möjligheten att spela spel som kräver att man trycker på två virtuella knappar samtidigt. Som med så många andra dual touch-digitizers så blir det emellertid problem då man trycker på två punkter på skärmen samtidigt och rör dessa i ett cirkelmönster – så snart axlarna korsas så inverteras koordinaterna, precis som på HTC Desire och Nexus One.

Telefonens mjukvara
När man startar telefonen första gången så får man förstås välja sitt språk, och här finns glädjande nog svenska att tillgå. Detta innebär att alla menyer i telefonen samt Androids standardapplikationer är på svenska, vilket är något som vi har noterat efterfrågas flitigt här på sajten. Vidare innebär det att vissa applikationer som har svenska ”bundlat” automatiskt ställer in sig på svenska då applikationen installeras.

Som vi tidigare har nämnt så är Optimus One, hemskärmarna och applikationslistan undantaget, nästan helt ”vanilla”. Med ”vanilla” menar vi den mest grundläggande och standardbetonade androidupplevelsen man kan få, utan tillverkarspecifika skal ”ovanpå” Android. Detta innebär vidare att det blir minimalt med jobb för LG att hålla enheten uppdaterad med nya androidversioner – om det är deras avsikt.

Att telefonen levereras med Android 2.2/FroYo innebär vidare att vi får ta del av små guldkorn som trådlös internetdelning (WiFi Hotspot) för upp till åtta anslutningar, appinstallationer på SD-kort samt pushteknik både till och från telefonen, kallad Cloud To Device Messaging (C2DM). Däremot saknas stöd för Adobe Flash.

Olyckligtvis så har LG valt att inte uppdatera sina telefoner via så kallad OTA, ”Over the Air”, en uppdateringsmetod som bygger på att uppdateringarna installeras trådlöst och helt utan behov av att koppla ihop telefonen med en dator; två skärmtryck och så sköter telefonen resten. Med Optimus One tvingas man istället att installera mjukvara, LG PC Suite IV, på sin dator och sedan koppla upp telefonen via USB. När vi försökte oss på detta för att installera den senaste tillgängliga uppdateringen så satte vi hjärtat i halsgropen då processen för windowsprogrammet kraschade, mitt i uppdateringsprocessen. Detta avbröt installationen halvvägs in och lämnade telefonen stendöd i något som kallas ”Emergency mode”. Vi lyckades få fart på telefonen genom att avlägsna batteriet och sätta i det igen, men uppdateringen via LG PC Suite IV fick vi vara utan.

Eftersom Optimus One är i det närmaste en helt standardbetonad androidinstallation så kommer vi här nedan endast kika på det som skiljer Optimus One från mängden – hemskärmarna och applikationslistan.


Ovan kan vi se de fem hemskärmarna med tillhörande av LG utvecklade widgets, samt applikationslistan. Det hela funderar ganska bra, men vi finner att tredjepartsalternativen LauncherPro och kanske främst ADW.Launcher är noterbart snabbare och erbjuder ett bättre flyt.

LG:s widgets består av bland annat en kalender, en widget för textmeddelanden (SMS/MMS), en väderwidget/klocka, en bokmärkeswidget och en radiowidget. Utöver dessa så finns förstås även Androids standardwidgets, som ”Power Control” för snabbåtkomst till bland annat WiFi, Bluetooth och GPS. Detta är emellertid något som LG även erbjuder då man drar ner statusbarens rullgardin. Detta är en betydligt trevligare lösning än Androids Power Control-widget eftersom man inte behöver befinna sig på telefonens hemskärmar för att komma åt dessa switchar.


Om telefonen, webbläsaren med Swedroids forum inläst i utzoomat läge och slutligen Appbrains Fast Web Installer som inte fungerar på Optimus One.

Textinmatning

LG skickar med ett eget tangentbord vilket finns att tillgå i två olika lägen; ett T9-läge med en traditionell nummerknappsats och tre bokstäver per knapp och ett QWERTY-läge med en knapp per bokstav. Även om det finns en svensk ordlista så finns det inga svenska tecken direkt på tangentbordet, utan dessa nås istället genom långtryck på O respektive A eller genom att låta den smarta ordlistan korrigera texten automatiskt. För den som absolut vill ha svenska tecken på tangentbordet så finns även Androids standardtangentbord installerat, vilket erbjuder ÅÄÖ som dedikerade knappar.

Tack vare den kapacitiva skärmen så är Optimus One en mångfalt mycket trevligare upplevelse att skriva på än det äldre syskonet LG GT540, vilken LG olyckligtvis utrustade med en resistiv och ganska inexakt tryckskärm.

Mediaspelare och galleri
De båda mediaspelarna, för video och musik, är identiska med Androids standardspelare, men LG har som en bonus lagt in DivX- och XviD-stöd, vilket vi måste säga är väldigt trevligt. Vi har inte haft några större problem att spela upp material i standardupplösning, men högupplöst material är det förstås bara att glömma.

Galleriapplikationen är Androids standardapplikation, vilken de allra flesta är bekant med sedan tidigare. Galleriet presenterat bilder och videoklipp på ett snyggt vis, i en slags 3D-vy, men den är dessvärre ganska långsam och anstränger hårdvaran onödigt mycket. Vi ser ingen direkt poäng i att belasta processorn och därmed batteriet bara för att presentera ett bildgalleri. Det finns betydligt bättre alternativ på Android Market.

FM-radion

FM-radion är även om den inte är lika primitiv som i ZTE Blade mycket enkel. Ljudkvalitén och mottagningskvalitén är god, men det krävs i vanlig ordning att man har ett headset anslutet till 3.5mm-uttaget för att radion skall fungera. Det medföljande headsetet är av allra enklaste modell och om man känner att man vill ha bättre ljudkvalité så är det som alltid tredjepartsalternativ som gäller. Avsaknaden av RDS är vidare en nackdel, kanske främst för de som färdas mycket på landets vägar och vill ha löpande uppdateringar om lokala vägarbeten, olyckor och trafiksituationen i allmänhet.

Det finns som synes på bilden längst till höger här ovan en funktion för att redigera kanalerna som automatiskt ställs in, men vi har aldrig fått det att fungera. Man får hålla till godo med vad telefonen per automatik ställer in vad gäller radiostationens namn och placering. Att växla mellan att lyssna via telefonens högtalare eller via det anslutna headsetet är en barnlek och fungerar till skillnad från kanalredigeringen finfint.

Kameran
Kameran i Optimus One är trots låga 3.2 megapixlar och avsaknaden av blixt en ganska trevlig bekantskap. Den utklassar, inte minst när ljusförhållandena är mindre goda, ZTE Blade som även den har 3.2 megapixlar och som även den saknar blixt. Vi anser även att kameran i Sony Ericssons X8 får sig en match även om X8 har ett visst försprång då den i vanlig Sony Ericsson-anda ger lite livligare färger än konkurrenterna. Optimus One uppväger emellertid detta genom att erbjuda autofokus, något som är väldigt praktiskt vid bland annat streckkodavläsning.

Tack vare autofokusen kan Optimus One dessutom erbjuda en riktigt vettig makrofunktion (närbildsfunktion) som inte har några problem med att snabbt hitta fokus – inte ens då man är så nära som fem centimeter från objektet. Kameramjukvaran saknar förvisso den uppsjö av finesser och funktioner som man kan finna i topptelefoner som HTC Desire HD, men den är trots det mycket duglig och gör det den skall och lite därtill. Även videoinspelningarna, max VGA-upplösning (640×480 pixlar) och upp till 30 FPS, blir skapliga och ger X8 en god match och fullkomligt förintar Blades videoinspelningskvalité.

LG Optimus One (högerklicka och välj öppna i ny flik/nytt fönster för fullversioner)

httpvh://www.youtube.com/watch?v=46M1fzGEZcY

ZTE Blade (högerklicka och välj öppna i ny flik/nytt fönster för fullversioner)

httpvh://www.youtube.com/watch?v=ywqcN8PXRxk

Batteri
Som alltid så är batteriet och batteritiden det som är allra svårast att som recensent uttala sig om. Dels då det utan rejält vetenskapliga metoder som garanterar att mätmetoden och de yttre omständigheterna vid varje testtillfälle är till 100% identisk är nästintill omöjligt att jämföra olika hur telefoner och dess batterier står sig vid ”normal användning” och dels helt enkelt för att batteriet i allmänhet ändrar karaktär rejält efter några veckors inkörning, något som vare sig vår tidsram för lånetelefoner eller vår egen tillgängliga tid räcker till för att utforska så grundligt som vi skulle vilja.

Med detta sagt så upplever vi att Optimus One med god marginal knäpper ZTE Blade och dess mindre batteri på näsan vid likartat användande. Kanske kan även Blades större skärm vara av betydelse. Där Blade vid dagens slut i allmänhet ligger på runt 20-30% batteri så ligger Optimus One nästan ständigt 10 procentenheter högre.

Buggar och problem
Telefonen dras med en del mindre buggar och egenheter som kan bli enerverande i längden. Exempel på dessa är att digitizern ibland nästan helt tappar känsligheten då man har applikationslistan i den medföljande S-Class-launchern öppnad, något som emellertid aldrig händer med tredjepartslaunchers såsom ADW.Launcher.

En annan bugg, eller funktionsbrist snarare, är att telefonens telefonbok inte är smart nog att koppla samman telefonnummer som inte är formaterade exakt likadant. Om du exempelvis har en del nummer inlagda enligt mallen 0703-123123 eller +46703123123 så kommer inte telefonboken förstå att det är samma nummer som 0703123123, då någon från detta nummer ringer upp. Ingen stor sak men nog så enerverande, inte minst om man har hundratals nummer inlagda och måste redigera dessa manuellt.

Uppdatering: Telefonboken slår utan problem mot nummer som är formaterade enligt olika mönster (”+46”, ”070-” etc) efter att vi fabriksåterställde telefonen. En bugg kan således genast strykas från listan, och Optimus One blev som i ett trollslag ett litet snäpp vassare.

En mindre bugg verkar dessutom radiomjukvaran dras med, då funktionen för att redigera de automatiskt insökta kanalerna inte ser ut att fungera. Antingen missar vi något, eller så är funktionen helt enkelt trasig.

Den kanske mest frustrerande ”buggen” var dock inte med telefonen i sig utan den tillhörande mjukvaran för Windows, LG PC Suite IV, som helt enkelt är skräp. Vi lyckades trots tre försök aldrig uppdatera telefonens mjukvara (vilket måste ske genom LG PC Suite) då programmet kraschade varje gång. En gång (sista gången) kraschade det så illa, mitt under uppdateringsprocessen, att vi var oroliga att telefonen kunde vara död för gott, vilket den dock lyckligtvis inte var. Varför använder sig inte alla tillverkare av trådlösa och automatiska uppdateringar via OTA?

Systeminformation

Optimus One bygger på Qualcomms MSM7227-plattform vilken bland annat innehåller en processor på 600 MHz och grafikprocessorn Adreno 200 – samma grafikprocessor som vi finner i HTC Desire och Sony Ericsson X10 bland andra. Vi finner vidare 512 MB RAM och en DSP på 320 MHz.

Under skalet finner vi Android 2.2/FroYo med versionsnumret ”FRF91”, kernelversion ”2.6.32.9 lg-electronics@si-rd10-build120 #1 Sun Sep 26 12:34:24 EDT 2010” samt programversionen ”V10a-SEP-25-2010”.

LG har kastat in en närhetssensor vilken kommer väl till pass vid telefonsamtal då den ser till att stänga av skärmen då man håller den mot örat för att undvika ofrivilliga skärmtryck samt spara batteri. Däremot har de inte skickat med en ljussensor, vilket förbryllar oss lite. Många föredrar att låta telefonen själv ställa in skärmens ljusstyrka, men detta är alltså inte en möjlighet med Optimus One.


Här kan vi se att LG har varit generösa då de byggde Optimus One. 512 MB RAM, varav 419 MB tillgängligt efter att systemet har tagit sitt, är inget annat än briljant och matchar konkurrenten ZTE Blade väl. Vi frågar oss lite försiktigt om tillverkarna har ett syfte, utöver att erbjuda trevliga specifikationer, med att sätta i mer RAM även på billigare modeller. Kanske är detta ett sätt att gardera sig för framtida versioner av Android.

Spel, prestanda och grafer
Vi har spelat en del populära spel, som Angry Birds och Spaghetti Marshmallows och det flyter ungefär som förväntat – det vill säga en del hackighet och periodvis låg FPS men i allmänhet fullt spelbart. Flytet är bättre än på ZTE Blade tack vare den lägre upplösningen som belastar grafikprocessorn Adreno 200 betydligt mindre, men då skärmen är mindre så är det ibland svårare med precisionen, inte minst i spel som Spaghetti Marshmallows.


Då vi mäter upp digitizerns Hz-tal med appen Input Benchmark så ser vi genast att skärmen placerar sig en bit ner i listan – något som ganska väl motsvarar hur vi upplever att skärmen ”svarar” på våra skärmtryck även i verkligheten. Optimus One slår emellertid ZTE Blade, som vi genomgående har matchat den mot i det här testet, med ett par Hz.


I BenchmarkPi så kan vi se att Optimus One placerar sig i nivå med ZTE Blade och X10 mini. Då dessa tre enheter bygger på samma hårdvaruplattform, MSM7227 600 MHz, så är detta inga större konstigheter. Vi hade emellertid förväntat oss att Android 2.2/FroYo skulle ge Optimus One ett litet försprång.


Återigen ser vi att Optimus One placerar sig på ungefär samma nivå som X10 och Blade – återigen på grund av att de delar hårdvaruplattform. Vi hade återigen förväntat oss att Android 2.2/FroYo skulle ge Optimus One ett litet övertag – men så är alltså inte fallet.


I Sunspider-testet, vilket mäter upp javascriptprestandan i standardbrowsern och telefonens hårdvara, så kan vi se att Optimus One och X10 mini har ett visst försprång över X8 och Blade, trots att alla fyra bygger på samma hårdvaruplattform. Vad detta beror på vet vi inte, men vi vet att det inte rör sig om tillfälligheter bara, då vi för att utesluta detta har kört testet ett större antal gånger på vardera enhet.


I det åldriga 3D-testet Neocore 3D så kan vi se att Optimus One visar framfötterna rejält. Trots en dubbelt så hög upplösning som X10 mini – som bygger på samma hårdvaruplattform – så presterar Optimus One bättre än minin. Vad detta beror på vet vi inte, men gissningsvis har Android 2.2/FroYo (ej JIT, dock) ett finger med i spelet.


Nenamark1 är sannolikt mest relevanta 3D-testet som finns tillgängligt för Android just nu, då det mäter upp 3D-prestanda under ramverket för OpenGL ES 2.0 vilket är det rådande 3D-ramverket för Android. Vi kan här se att Optimus One presterar ok men inte utmärker sig åt endera håll. Lägre FPS än X10 mini – som väntat då upplösningen är högre – och högre FPS än Blade – även det väntat då upplösningen är lägre.


I totalpoängen för Quadrant så kan vi se att Optimus One slår Sony Ericssons X8, som har samma hårdvaruplattform och skärmupplösning, med god marginal. Blade hamnar tack vare den högre upplösningen en bra bit bakom, och X10 mini hamnar på grund av den lägre upplösningen en bra bit framför.


I/O-testet i Quadrant mäter upp filsystemets läs- och skrivprestanda och här kan vi se att Optimus One lämnar en hel del övrigt att önska. X8, Blade och X10 mini ligger alla före, och endast den åldriga Heron hamnar efter.


I CPU-testet så visar Optimus One däremot framfötterna och vi gissar att den rejäla boosten jämfört med X8, X10 mini och Blade beror på Android 2.2/FroYo. Optimus One, med en 600 MHz-processor, slår till och med Sony Ericssons stora flaggskepp X10 och dess Snapdragon-bestyckning.


I minnestestet, vilket helt enkelt mäter upp RAM-minnets prestanda, så kan vi se att det är närmast dött lopp mellan Optimus One, X8, X10 mini och Blade. Här spelar mjukvaran/androidversionen knappt någon roll alls – det är uteslutande minnesmodulernas hastighet som påverkar poängen.


Då skärmens upplösning i 2D-testet är av högsta betydelse så jämför vi här närmast med Sony Ericssons X8, som både bygger på samma hårdvaruplattform och har samma skärmupplösning som Optimus One. Resultatet är således ganska förväntat, dessa tu emellan – nästintill dött lopp.


Precis som i 2D-testet ovan så påverkas 3D-testet i högsta grad av skärmens upplösning, varför den mest relevanta jämförelsen återigen görs mot Sony Ericsson X8. Återigen kan vi se att skillnaden mellan de tu är närmast försvinnande liten. Här är det hårdvaran som sätter stopp – och enheterna bygger på samma hårdvara.

Sammanfattning
LG Optimus One är en trevlig bekantskap. Telefonen ligger fantastiskt bra i handen och kvalitetskänslan är hög. Tack vare materialvalet så känns den mjuk i handen, och det är aldrig tal om att den riskerar glida ut handen heller. Samma visa är det med knapparna på enheten som helt enkelt känns bra att trycka på. Man blir genast god vän med den här telefonen, rent fysiskt. Avsaknaden av ett styrdon i form av styrkula eller ett styrkors gör emellertid att textredigering blir lite av ett bekymmer.

Under skalet är det lite blandad kompott. Telefonen har fått hela 512 MB RAM och är rapp, särskilt om man installerar en tredjepartslauncher som LauncherPro eller ADW.Launcher, men skärmen lämnar en del övrigt att önska. Färgåtergivningen är inte på topp och vi upplever kontrasterna är lite för höga, vilket gör att grafik och text kan upplevas som onödigt pixliga. Det ser nästan ut som att skärmen inte körs i sin native-upplösning. Vidare hör skärmens tryckkänsliga ytskikt inte till marknadens bästa, men om man å andra sidan jämför med de närmaste konkurrenterna som Sony Ericsson Xperia X8 och ZTE Blade så behöver Optimus One inte skämmas på något vis.

Att LG har skickat med stöd för DivX/XviD är mycket positivt, inte minst för flitiga film- och serietittare. Vi förvånas att inte fler tillverkare hakar på här – större och bredare mediaförmåga känns som något som borde vara en självklarhet i smartphones år 2010. HD-upplöst videomaterial är emellertid bara att glömma, oavsett om det råkar vara ett kompatibelt videoformat eller inte – hårdvaran räcker helt enkelt inte till.

Kameran är vidare en ganska trevlig bekantskap i den här prisklassen, trots få megapixlar och avsaknad av blixt. Den matchar nästan X8 och slår Blade med god marginal och den kan dessutom tack vare autofokus, som X8 oförklarligen saknar, och hyggligt kompetent kameramjukvara erbjuda en riktigt användbar närbildsfunktion.

En del buggar står att finna, som problem med skärmens känslighet i vissa situationer – kanske främst då S-Class-launcherns applikationslista är öppen. Vidare har telefonboken problem att läsa av och matcha telefonnummer om de inte är formaterade enligt exakt samma mönster. [Edit: Fungerar efter fabriksåterställning.] Den största buggen och tillika det största irritationsmomentet är emellertid mjukvaran, LG PC Suite IV, som man tvingas installera på sin PC för att hantera telefonens uppdateringar. Den fungerar helt enkelt inte som sig bör för väldigt många användare och var på vippen att ”bricka” vår testtelefon då vi försökte uppdatera till den senaste mjukvaran.

Som avslutning kan vi konstatera att både ZTE Blade och Sony Ericsson X8 för närvarande är det bättre köpet, men Wildfire får se sig slagen då den senare helt enkelt inte kan konkurrera vare sig med prestanda, RAM-bestyckning eller skärmupplösning.

Vi vill dock påpeka att X8 endast håller Optimus One bakom sig tack vare ett i dagsläget lägre pris. Om Optimus One kan prispressas ner till runt 1900 kronor så vill vi bestämt hävda att X8 får se sig slagen tack vare Optimus Ones högre kvalité, hyggliga kamera, Android 2.2/FroYo och rejält tilltagna mängd RAM.

Uppdatering: Då LG Optimus One nu som på beställning har prisdumpats till under 2000 kronor så anser vi på Swedroid att Optimus One, ställd mot Sony Ericsson Xperia X8, är det bättre köpet. Den briljanta byggkvalitén, kameran med autofokus, RAM-mängden, den allra senaste androidversionen och nu den attraktivare prisnivån gör att Optimus One knuffar ner X8 en placering.

Klassledaren ZTE Blade rår den emellertid inte på, inte ens om den prisdumpas rejält. Blade har tack vare sin överlägsna AMOLED-/WVGA-skärm ett ordentligt försprång. Vi vill dock kasta in en brasklapp här, då Blades finfina skärm håller på att fasas ut till förmån för en LCD-skärm av samma storlek och med samma upplösning – en skärm vars kvalité i dagsläget är okänd.

LG Optimus One är lämplig för dig som:
* Vill ha god prestanda och en f.n. aktuell androidversion till lågt pris
* Vill ha en en kvalitativ och välbyggd telefon som ligger fantastiskt bra i handen
* Vill ha gott om RAM för att kunna köra och växla mellan många program samtidigt
* Vill kunna se filmer och serier på telefonen
* Vill ha en hygglig videokamera

LG Optimus One är inte lämplig för dig som:
* Vill ha en telefon med topprestanda
* Vill ha problemfri mjukvara – både i telefon och dator
* Vill ha en skärm/digitizer av toppklass

Andra telefoner att överväga:
* ZTE Blade
* Sony Ericsson Xperia X8
* HTC Wildfire (Prisjakt)