Recension:Test av Samsung Galaxy Note

Postat:
00:33 - 2011-11-24
Skribent:
| Swedroid-redaktionen
Kommentarer:
129
Tillverkare: Samsung Modell: Note (N7000) Operativsystem: Android 2.3.5/Gingerbread med Samsung TouchWiz UI 4.0 Tillgänglighet: I butiker Pris: Från cirka 6 000 kronor inklusive moms Hemsida/specifikationer: Samsung, GSMarena

Introduktion
Samsung har vid det här laget hunnit etablera sig som en av de ledande tillverkarna av androidtelefoner. De har gått från ett minst sagt skakigt försök med Samsung Galaxy till en riktigt skaplig telefon i Galaxy S till att skapa vad som sannolikt kommer betraktas som årets telefon när 2011 summeras; Galaxy S II.

När de nu släpper Note så tar de ett kliv in i en smartphonekategori som nästan helt saknar konkurrenter. Samsung hoppas förstås med Note bredda marknaden genom att rikta sig till en ny målgrupp kunder som behöver en stor skärm men som samtidigt vill få plats med enheten i vilken normalstor jackficka som helst.

Galaxy Note har utrustats med en 5.3 tum stor Super AMOLED Advanced-skärm med en upplösning på 800×1280 pixlar (även känt som WXGA eller ibland som 720p) och bygger precis som lillebror Galaxy S II på Samsungs egentillverkade Exynos-plattform 4210, vilken i Note består av en dubbelkärnig processor på 2×1.4 GHz, 1 GB RAM och grafikkretsen Mali 400 – något av det allra snabbaste vi idag kan finna på androidmarknaden.

På pappret så är Note i grund och botten alltså en något upphottad och rejält uppblåst version av Galaxy S II – vilket i teorin innebär att vi har att göra med en mycket kompetent telefon. Som alltid så kan det dock vara stor skillnad på specifikationer på ett datablad och på hur väl en telefon fungerar i verkliga världen och vi kommer förstås att som vanligt göra vårt yttersta för att kunna svara på om Note är värd det rejält tilltagna priset, eller om era pengar är bättre spenderade på annat håll.

SpecifikationerSamsung Galaxy Note
Mått (B x H x D)82,95 x 146,85 x 9,65 mm
Vikt178 gram
Skärm och upplösning5,3", 1280x800 pixlar (WXGA) @ 60Hz (vsync:on), 285 PPI, Fortified Glass
PaneltypHD Super AMOLED (PenTile)
DigitizerInput refresh rate @ 60Hz
System-on-a-chipSamsung Exynos 4210
CPUDual Core ARM Cortex A9 @ 2x1,4GHz
GPUMALI-400 MP
RAM1GB (800MB tillgängligt för OS)
Inbyggt minne (NAND)16GB varav 11GB reserverat för SD-kortpartitionen och 2GB för appinstallationer
Batteri / batteritid2 500 mAh, 570h stand-by (3G), 13h taltid (3G)
Bakre kamera8 MP (3264x2448 pixlar) med LED-lampa, AF, videosinpelning upp ill 1080p@30fps
Främre kamera2 MP med stöd för videoinspelning
AnslutningarSIM, micro-USB (MHL-kompatibel), 3,5mm stereoutgång, microSD(HC)-kortplats
KnapparFront (från vänster till höger): Meny, hem, bakåt, sök. Högersidan: ON/OFF. Vänstersidan: Volym +/-.
Nätverk/kommunikationHSDPA, 21.1 Mbit/s ; HSUPA, 5.76 Mbit/s, Wi-Fi 802.11 b/g/n ual band, DLNA, Wi-Fi hotspot, Bluetooth A2DP 4.0+EDR,WiFi direct, A-GPS
Sensorer3-axis accelerometer, 3-axis gyroscope, Digital compass, Proximity sensor, Ambient light sensor, Barometer
OS / GränssittAndroid 2.3.5 / Gingerbread med Samsung TouchWiz 4.0
Codec-stödMP4, DivX, XviD, H.264, H.263, MKV/h.264, WMV, MP3, WAV (PCM), AAC+, OGG, WMA,
Butikspremiär~2011-12 (Prisjakt)
ÖvrigtSamsung S-Pen (inbyggd styluspenna), USB OTG-kompatibel

I kartongen


Galaxy Note levereras i en snygg vit kartong med god kvalitetskänsla och så små mått som bara är möjliga för en telefon på 5.3 tum. Då vi lyfter av locket så möts vi av telefonen i sig i ett fack allra längst upp. Telefonen är som sig bör inslagen i skyddsplast. Under det övre facket finner vi kartongens övriga innehåll, snyggt indelat i egna små fack där var sak har sin egen plats.

Kartongens innehåll är som följer:

* Galaxy Note (Metallic Black – 16 GB)
* Batteri (2500 mAh, Li-Ion, löstagbart)
* Laddadapter med USB-port (5V, 1A)
* USB -> MicroUSB-kabel (ca 1 meter)
* Trådburet stereoheadset av in ear-typ (vitt, med svarsknapp – ej mediakontroller)
* Dokumentation

Som vanligt kan vi inte garantera att innehållet i de olika återförsäljarnas och mobiloperatörernas Note-kartonger är identiskt med vår kartong. Om innehållet är viktigt för just dig så rekommenderas du ta kontakt med återförsäljaren innan köp.

httpvh://youtu.be/XBk1VBclkFQ

Utseende, byggkvalité och konstruktion

Galaxy Note ser ut ungefär som man förväntar sig av en telefon från Samsung från 2010 eller 2011. Designen är återhållsam och sticker inte ut speciellt mycket men är heller inte så anonym att den saknar identitet. Då vi visar upp telefonen för vår omgivning så är omdömet vad gäller designen nästan uteslutande positiv, även om storleken förstås kommer på tal nästan varje gång.

Fronten består av ett enda heltäckande stycke glas med svarta ramar, omgärdat av en mjukt rundad kromad ram. Om ramen är av kromad plast eller av metall har vi inte kunnat utröna, men vi kan då vi försiktigt klämmer och bänder på enheten konstatera att Note trots sin tunnhet är mycket styv, vilket kanske antyder att vi talar om en metallram.

Det svarta bakstycket är av plast med en fin texturerering som bjuder på ett bra grepp. Skall vi klaga på något här så är det att plaststycket är så tunt att det känns lite för mjukt – det sviktar lite då vi klämmer på enheten, men inte så att det stör. I fotänden, nära det högra hörnet, finner vi den medföljande stylusen (”pennan”) instucken. Dessvärre sitter stylusen på vårt exemplar lite löst, vilket innebär att det skallrar litegrann då man ruskar på telefonen. Vidare har vi efter att ha tagit bort och satt på bakstycket ett tiotal gånger lagt märke till att ett knäppande ljud till och från uppstått medan vi hanterat telefonen.

Vad gäller passform, material och kvalité så har vi med undantag av det lite väl tunna bakstycket och den aningen löst sittande stylusen inte något att klaga på. Note ligger trots sin storlek och tunnhet mycket bra i handen och Samsung levererar i vanlig ordning god byggkvalité, även om somliga ogillar ”plastigheten” och hade föredragit mer metall, i stil med konkurrenten HTC.

Trots att chassit har en hel del gemensamt med Samsung Galaxy S II både vad berör design och konstruktion finner vi att Note känns något styvare och mer robust. I jämförelse med Motorolas metall- och kevlafiberhybrid RAZR står sig däremot Samsung Galaxy Note rätt platt. RAZR har ett chassi som spelar i en annan nivå och detsamma gäller ett flertal HTC-telefoner, speciellt de som bygger på så kallade unibody-chassin.

EnhetSkärm (tum)Bredd (mm)Höjd (mm)Minsta djup (mm)Största djup (mm) Vikt (gram)Batteri (mAh)
Samsung Galaxy Note5.382.95146.859.6510.051782500
Motorola RAZR4.368.9130.77.110.551271780
Samsung Galaxy S Plus464.2122.49.9121191650
Samsung Galaxy S464.2122.49.9121181500
Samsung Galaxy S II4.366.1125.38.4910.41161650
SE xperia arc4.2631258.710.71171500
HTC Sensation4.365.4126.111.311.31481520
Google Nexus S463123.910.8814.61291500
HTC Sensation XL4.770.7132.59.911.16162.51600
I och med den 5,3″ stora skärmen spelar Galaxy Note i en helt egen liga vad berör både storlek och vikt vilket också tydliggörs av tabellen ovan. Det enda undantaget gäller djupet som endast mäster 10,05mm på det djupaste stället vilket hör och häpna gör den till en av de tunnaste enheter vi testat. Vikten på 178 gram innebär en viss distans till en av de för närvarande tyngsta konkurrenten på den svenska marknaden i form av HTC Sensation XL som kvalar in på rätt rejäla 162,5 gram, men då är Note 0,6″ större och har ett bra mycket kraftfullare batteri.

Trots den stora skärmen finner vi att telefonen glider ned i ett par jeans av typen ”normal fit” förvånansvärt bra, men vi kan inte påstå att vi trivs med telefonen i fickan på ett par bomullsbyxor. Riktigt tighta jeans kan mycket väl bli besvärligt speciellt i sittande ställning. I innerfickan på kavajen har vi däremot inte haft några problem, men den beskedliga vikten kan beroende på hur tunn kavajen är påverka passformen.

Knappsats, styrdon och anslutningar

På fronten, nedanför skärmen, finner vi tre knappar. Från vänster till höger; Meny, Hem, Tillbaka. Meny och Tillbaka är av så kallad kapacitiv typ (”touchknappar”) och den mellersta, Hem, är en fysisk knapp. De båda kapacitiva knapparna är känsliga och svarar i regel snabbt på våra tryck utan att krångla. Hem-knappen håller god kvalité och bjuder på lagom mycket motstånd samt bjuder på ett behagligt ”klick” då knappen trycks ner.

På enhetens vänstersida finner vi i överkant volymknappen (+/-) vilken precis som telefonens ram är kromad och mjukt rundad. Knappen sticker ut lagom mycket för att man utan problem skall kunna känna sig fram i blindo och erbjuder precis som Hem-knappen ett lagom balanserat motstånd och ett tydligt klick.

På högersidan finner vi endast strömknappen, kromad och placerad i överkant precis på rakt motsatt sida om volymknappen. Den här placeringen av strömknappen ogillar vi skarpt, då vi gång på gång kommer åt den av misstag då vi antingen skall höja eller sänka volymen eller då vi plockar upp telefonen ur fickan. Vi förespråkar som alltid att strömknappen placeras på telefonens huvudände. Till skillnad från Hem- och volymknapparna så är strömknappen därtill för mjuk och erbjuder väldigt lite motstånd, vilket innebär att tryck av misstag sker bara man rör lite lätt vid knappen.

Telefonens huvudände är helt slät sånär som på ett 3.5mm-uttag för hörlurar och ett litet hål för den sekundära mikrofonen vilken bland annat används för att filtrera bort bakgrundsbrus vid telefonsamtal. I fotänden finner vi MicroUSB-uttaget, ett litet hål för samtalsmikrofonen samt stylus-pennan som är snyggt försänkt i den kromade ramen. Olyckligtvis sitter pennan lite löst och skallrar en del då vi ruskar på telefonen.

På enhetens baksida finner vi i nederkant den yttre högtalaren, och för att nå SIM-plats och MicroSD-uttaget så får man avlägsna såväl bakstycket som batteriet. Vi föredrar en lösning som möjliggör byte av MicroSD-kort utan att batteriet först avlägsnas, men detta är sannolikt inte något som stör speciellt många.

På fronten, ovan skärmen, sitter förstås samtalsmikrofonen samt den frontriktade kameralinsen för videosamtal. Vidare finner vi en ljussensor, som reglerar skärmens ljusstyrka automatiskt om vi så vill, samt en närhetssensor som stänger av skärmen då vi håller telefonen mot örat vid telefonsamtal.

Samsung S-Pen

Samsung är först på den nordiska marknaden med att leverera en androidtelefon med en tillhörande och inkluderad stylus. HTC lanserade förvisso för några månader sedan Flyer, vilken även den inkluderar en stylus, men till skillnad från Note så marknadsförs Flyer, som med sin 7 tum stora skärm får Note att se liten ut, som en tablet.

Note har utrusats med en speciell digitizer (pekkänsligt kapacitivt ytskikt) från Wacom, ett företag som har stor erfarenhet av digitala ritplattor med tillhörande stylusar. Detta medför ett antal fördelar som högre känslighet och kanske framförallt att pennan är tryckkänslig.  Använder vi exempelvis penselverktyget för att måla får vi beroende på hur hårt vi trycker ett resultat som varierar precis som om vi använt en riktig pensel. Resultatet går tyvärr inte att jämföra med en faktisk pensel eller en penna, men med tekniken från Wacom blir resultatet långt mer naturtroget än med en digitizer utan stöd för tryckkänslighet.

Pennan är därutöver utrustad med en knapp och håller vi inne denna samtidigt som vi trycker med själva pennan en lite längre stund på skärmen tas en skärmdump. Denna skärmdump går sedan att skriva på och spara, skriva ut eller skicka vidare med ”dela-funktionen” i Android. Håller vi däremot inne knappen och trycker med pennan på skärmen två gånger i snabb följd får vi upp anteckningsblocket och tjusningen med detta är att det fungerar oavsett vad för app/spel vi för nävarnade har aktiv – anteckningsblocket lägger sig ovanpå pågående aktivitet och när vi är färdiga återgår vi till vad vi senast höll på med.

Samsungs medföljande anteckningsprogram kan omvandla handskriven text till maskintext. Tyvärr finns inget stöd för svenska och i ärlighetens namn verkar det fungera sisådär. Även om vi anstränger oss för att texta mycket tydligt stöter vi allt som oftast på en rad fel i enskilda meningar som vi manuellt får korrigera.

Vi har under våra tester av pennan känt att vi måste trycka lite hårdare än vad som känns naturligt för att telefonen skall uppfatta vad vi skriver. Vidare hade vi gärna sett en förbättring av uppdateringshastigheten eftersom vi uppfattar det som att pennan släpar efter en aning, något som också framgår i slutet av vår uppackningsvideo ovan. En annan sak som troligtvis blir lite mer komplicerad att komma runt är att vi av förklarliga skäl inte kan vila handen på telefonens skärm medan vi skriver, som på exempelvis en wacomplatta, varför vi blir trötta i handleden vid mer omfattande användning.

httpvh://youtu.be/2boZuShgdSs

Mottagning och datahastigheter
Mottagningen via 3G håller en sådan klass att vi inte upplever att vi har något alls att klaga på. Även på platser med dåliga mottagningsförhållanden så håller Note mottagningen i nivå med de allra bästa, som exempelvis syskonet Galaxy S II. Det här kapitlet är av en sådan natur att man i regel bara har något att säga då mottagningen i en viss telefon är osedvanligt dålig – i övriga fall så lägger man helt enkelt inte märke till det.

Via Wi-Fi upplever vi däremot att mottagningen är aningen sämre än på exempelvis Galaxy S II och Sony Ericsson Xperia neo, åtminstone då vi placerar enheten på rygg på en metallyta, som en diskbänk eller en tvättmaskin. Kontakten till routern förloras aldrig, men vi noterar ofta blott en ”stapel” där tidigare nämnda konkurrenter har två eller kanske till och med tre staplar.

Då vi tar Note i ena handen och Xperia neo i andra och sakta går längre och längre bort från vår router så tappar Note kontakten med routern ett par meter tidigare än neo, men skillnaden är mycket liten och det verkar som vi nämner i stycket ovan främst vara då Note placeras på metallytor som den får problem.

Hastigheten via 3G/HSxPA är enligt specifikationsbladet hela 21 Mbit/s vid nedladdning och 5.76 Mbit/s vid uppladdning. Tyvärr har vi inte haft möjligheten att testa något annat än vårt abonnemang som har en absolut maxhastighet på cirka 6 Mbit/s ner och 2.5 Mbit/s upp, men vi kan vid våra mätningar snabbt konstatera att Note som väntat inte har några problem med att hantera dessa hastigheter. 5.5 Mbit/s ner och 2.2 Mbit/s upp mäts upp, med full mottagning.

Via Wi-Fi (802.11n) mäter vi på vårt lokala nätverk, via FTP-överföringar, upp en stabil hastighet på strax över 30 Mbit/s både vid ned- och uppladdning. Även vid överföringar av riktigt stora filer på flera gigabyte så håller Note farten uppe, utan tendenser till överhettning eller dalande överföringshastigheter.

Ansluter vi ett par bättre hörlurar noterar vi en hörbar skillnad till det bättre i jämförelse med Samsung Galaxy S II. Hela registret upplevs som bredare och musiken känns mer levande för att inte tala om att vi kan spela en hel del högre än på flertalet av våra referenslurar. Vi saknar förvisso en riktig audiofil på redaktionen, men det här är nog det närmaste vi kommit på ett tag om vi jämför med en dedikerad MP3-spelare som exempelvis Sandisk Sansa+.  För den som är väldigt mån om ett bra ljud rekommenderar vi som alltid att ni tar med era favorithörlurar och ett microSD-kort laddat med favoritmusiken till affären och utför en provlyssning.

EnhetPlacering3G dB (-dBm) asuWiFi 802.11g (-dBm)
Samsung Galaxy NoteSkrivbord (spånskiva)811668
LG Optimus 3DSkrivbord (spånskiva)791655
Samsung Galaxy NoteDiskbänk (aluminium)931180
LG Optimus 3DDiskbänk (aluminium)811469
Samsung Galaxy NoteMarmorplatta811672
LG Optimus 3DMarmorplatta791560
Ljudegenskaper

I detta moment ansluter vi telefonen till en 3,5mm stereo-y-adapter som vi in sin tur ansluter till dels line-in-ingången på ett Audigy XiFi-ljudkort i en dator bakom en UPS samt till ett parAKG 420-hörlurar (32 ohm, 125 dB/mW). Vi spelar därefter upp ett ljudklipp som vi i sin tur spelar in och analyserar med hjälp av mjukvaran RightMark Audio Analyzer.

I grafen ovan illustreras frekvensomfånget som anger med vilken exakthet ljudfrekvenserna återges – speciellt intressant är intervallet mellan 20Hz till 20KHz eftersom människan hörsel sträcker sig mellan dessa frekvensband. Idealkurvan är i det här fallet helt plan och ligger på +0dB. Galaxy Note presterar förvånande nog ett resultat som är allt annat än särskilt likt Galaxy S SII trots att de enligt specifikationsbladet bygger på samma plattform och därmed bör ha samma ljudchip/DAC. Faktum är att resultatet inte är långt från vad vår referensenhet, Sandisk Sansa+, presterar för siffror.

RMAA (complete test)Galaxy NoteGalaxy S IINexus SSandisk Sansa+
Frequency response
(40 Hz -15 kHz), dB:
+0.23, -0.37+1.39, -0.52+0.55, -0.26+0.02, -0.14
Noise level, dB (A):-89.0-83.7-85.3-86.3
Dynamic range, dB (A):83.383.985.086.3
THD, %:0.00850.00430.0830.034
IMD + Noise, %:0.1360.8920.5010.053
Stereo crosstalk, dB:-55.6-61.8-58.6-56.0
Ljudnivån ligger enligt RMAA på 89 dB vilket är ett av de bästa resultaten vi hittills mätt upp. Övriga delmoment ser mycket bra ut med viss reservation för stereo crosstalk/ljudläckage vänster- respektive höger ljudkanal emellan; där Note hamnar på en sistaplats. Värdet är dock så pass nära de andra och fortfarande så pass lågt att i varje fall vi inte upplever något problem vid provlyssning i ett par bättre hörlurar.

GPS / Glonass och positionering
Samsung Galaxy Note – Röd linje. Sony Ericsson Xperia neo – Blå linje.

View Galaxy Note vs Xperia neo in a larger map
Då vi tar med oss Galaxy Note ut på en promenad i park- och stadsmiljö för att testa enhetens GPS så gör vi det med vetskapen om att Galaxy Note har utrustats med ett så kallat GLONASS-stöd, utöver det vanliga GPS-stödet.

GLONASS (”Global Navigation Satellite System”) är ett ryskt positioneringssystem, i likhet med det amerikanska GPS-systemet, och kan stoltsera med inte mindre än 24 satelliter i omlopp och en betydligt bättre precision för de allra nordligaste delarna av det norra halvklotet. Kombinationen av GPS och GLONASS innebär således, åtminstone på pappret, att en betydligt större mängd satelliter finns att tillgå och att positioneringen därmed kan bli mer exakt.

Då vi med appen GPA Test mäter upp antalet satelliter som kan nås direkt från vår balkong så mäter vi med Xperia neo och Desire HD, som båda har GPS-stöd men som saknar GLONASS, upp 8-9 satelliter mot vilka svaga till medelstarka signaler upprättas, vilket leder till en av appen GPS Test uppskattad precision på cirka 15-20 meter. Med Galaxy Note så lyckas vi låsa mot inte mindre än 18-20 satelliter, av vilka flera ger oss en stark signal. Precisionen uppskattas från samma position på vår balkong till mellan 5 och 15 meter.

I slingan i kartan ovan, vilken har spelats in med den av Google utvecklade appen My Tracks, så kan vi genast se att Galaxy Note (röd linje) bjuder på en klart stabilare linje med betydligt färre avvikelser än Xperia neo, som vi i sin tur sedan tidigare vet har en ganska bra GPS.

Även om våra mätningar med apparna GPS Test och My Tracks är långt ifrån vetenskapliga tycker vi oss kunna ana att GLONASS är mer än bara ytterligare en försäljningsgimmick. Antalet tillgängliga satelliter, och därmed även precisionen, ökar markant.

Bildskärmen och digitizern

Samsung Galaxy Note levereras med en hela 5.3 tum stor bildskärm med så kallad WXGA- eller 720p-upplösning, vilket i det här fallet motsvarar 800×1280 pixlar. Skärmen är av Super AMOLED Advanced-typ och detta innebär att subpixlarna är arrangerade i ett mönster som kallas PenTile, där den verkliga upplösningen är lite lägre än bildskärmar med det mer traditionella subpixelmönstret RGB. Färgdjupet är som alltid med skärmar av AMOLED-typ 16 miljoner nyanser och detta är uppgifter som vi inte ser några som helst skäl att tvivla på.

PenTile leder till att grafiska element med skarpa och hårda kontraster kan upplevas som lite oskarpa, men ju högre pixeldensiteten på en skärm blir desto effektivare maskeras PenTile-effekten. Med en pixeldensitet på 285 PPI så har Galaxy Note en betydligt högre densitet än exempelvis Nexus S, som även den har en Super AMOLED-skärm, och det märks. PenTile-mönstret kan för all del fortfarande förnimmas men nu börjar vi närma oss en såpass hög densitet att PenTiles akilleshäl får en allt mindre betydelse. Kort sagt kan vi konstatera att ja, man kan se att det är PenTile, men nej – det är inte längre ett problem annat än för de allra mest petiga.

Färgåtergivning, svärta, betraktningsvinklar och kontrast är alla mycket imponerande och faktiskt bland det bättre vi har sett på någon telefon och den enda skärmen som vi egentligen ser som strået vassare, upplösningen undantaget, är lillebror Galaxy S II.

Om vi skall hitta en svaghet med Notes skärm så är det att den maximala ljusstyrkan inte kan matcha vare sig RAZR eller Galaxy S II, vilket kan leda till aningen sämre läsbarhet utomhus i fullt dagsljus. Å andra sidan reflekterar Notes skärm mindre ljus än vad RAZR gör, så på det stora hela är det ett dött lopp mellan dessa två enheter. Galaxy S II är däremot strået vassare i ljusa miljöer, både vad gäller ljusstyrka och reflektioner.

Digitizern, det pekkänsliga ytskiktet på telefonens skärm, håller sedvanligt hos Samsung-enheter hög klass och har inte presenterat några som helst problem under vår tid med telefonen. Under 2011 har vi kunnat konstatera att tiden då topptelefoner utrustades med usla pekskärmar är förbi.

Vi mäter med appen Input Benchmark upp en uppdateringsfrekvens på 60 Hz, vilket innebär att skärmen spårar våra tryck och fingerrörelser 60 gånger per sekund, och vi registrerar upp till 10 simultana pekpunkter, vilket i praktiken är en obegränsad multitouch. Pekskärmen svarar som förväntat snabbt och utan fördröjning på alla våra kommandon, och detta gäller även de kapacitiva knapparna nedanför skärmen.

Skärmen är sammanfattningsvis en mycket trevlig bekantskap och inte ens PenTile-mönstret lyckas dra ner våra mungipor ens litegrann.

Mjukvaran
Samsung använder liksom praktiskt taget alla andra androidtillverkarna ett egenutvecklat skal/gränssnitt till Android. Gränssnittet kallas för TouchWiz och med Galaxy Note medföljer förstås den senaste versionen i form av version 4.0.

Till skillnad från exempelvis HTC Sense erbjuder TouchWiz långt från samma antal funktioner. Låsskärmen är exempelvis i enklaste laget och går inte att förändra på annat vis än att bilden kan bytas. Samsung skickar dock med en hel del applikationer som inte finns att hitta på Android market som till exempel ett par hyggliga video- och bildredigeringsprogram.

Vi har med den firmware som följde med vårt testexemplar haft en del mindre problem som främst har kommit att kretsa kring tillfälliga ”slowdowns” där telefonen ibland har tagit både två och tre sekunder på sig att utföra en operation som borde vara mer eller mindre omedelbar.  I regel handlar det om att återvända till hemskärmarna efter att man har sysslat med annat en längre tid. Att det kan vara någon sekunds fördröjning är inte ovanligt även med andra androidtelefoner, men då det rör sig om två eller till och med tre sekunder så blir det snabbt enerverande och det förtar glädjen en smula. Slå gärna ett öga på vår uppackningsvideo ovan där vi också går igenom gränssnittet för en bättre uppfattning kring flytet i hemskärmen.

Likaledes upplever vi att låsskärmen i regel är mer än lovligt långsam – både att tända (1-2 sek) och att låsa upp (1 sek). Animationen då man låser upp låsskärmen är ytterligare ett litet irritationsmoment då animationen i praktiken inte fungerar då man sveper för att låsa upp. Allt som händer är egentligen att skärmen blinkar till på ett osmickrande vis och sedan tar det någon sekund innan man ser hemskärmen.

I jämförelse med Motorolas MOTOBLUR uppfattar vi flytet i TouchWiz i övrigt som snäppet vassare, men om vi i stället jämför med motsvarande gränssnitt från Sony Ericsson eller HTC upplever vi dessa som både mjukare och snabbare.

Galaxy Note kommer i dagsläget utrustad med Android 2.3.5 som Samsung har lovat att uppgradera till Ice Cream Sandwich/Android 4.0 vid något tillfälle under början av nästa år. Just vår testenhet kom med firmware XBKK1 installerad och vid tillfället för den här artikeln fanns ingen nyare firmware att tillgå för vårt nordiska exemplar, men det cirkulerar ett antal nyare versioner i övriga delar av Europa där framför allt gränssnittet sägs flyta på bättre.

Låsskärmen fyller sin funktion, men vi hade gärna sett möjligheter att lägga till genvägar för exempelvis kameran eller e-post. Just nu är den i enklaste laget och vi finner även övergången från låsskärm till hemskärm väl stel och tråkig.

Hemskärmen ser ut som den gjort i de senaste TouchWiz-versionen, men det finns några nya funktioner under skalet. Exempelvis går det att flytta runt delar av Samsungs medföljande widgets för att bygga unika widgets efter egen tycke och smak.

I programmenyn är inställningsmöjligheterna få till antalet och vi kan i princip endast växla mellan list- och ikonvyn frånsett översiktsvyn/helikoptervyn.

Meddelande- och statusfältet har i sin tur genvägar för WiFi, Bluetooth, GPS, ljud och autorotation. I övrigt ser det ut och fungerar som vanligt.

Webbläsaren

Samsung har liksom flertalet övriga tillverkare inte gjort så särskilt mycket med webbläsaren. I stort set är det översiktsvyn för öppna fönster som skiljer sig åt kontra konkurrenterna.

httpvh://youtu.be/gA0ZLELpJMY

I videon ovanför jämför vi surfupplevelsen mellan Galaxy Note och Samsung Galaxy S II. Videon tjänar i huvudsak till att ge en bild av upplevelsen i standardwebbläsaren; om texten är klar/suddig vid inzoomning, om schackrutemönster dyker upp, hur mjuk scrollningen är och naturligtvis även ge en viss indikation kring renderingstiderna trots att det kan skilja sig ett antal ms hit eller dit beroende på faktorer du nämner.

Vi finner att Galaxy Note trots den högre upplösningen i fler fall laddar sidor och objekt snabbare än Samsung Galaxy S II. Tyvärr är det inte fullt lika mjukt medan vi scrollar runt i webbläsaren samtidigt som ett flashklipp spelas upp i Galaxy Note som det är i Galaxy S II. Totalt sett får vi utse Samsung Galaxy S II till vinnaren, men det är snudd på dött lopp och vi skall också ha i åtanke att Note troligtvis kommer förbättras i rask takt med firmwareuppdateringar. Vi skall komma ihåg att det tog både en och annan uppdatering innan SGS II presterade på topp.

Musikuppspelning

Musikspelaren fungerar som vi förväntar oss och får jobbet gjort. Vi har stöd för att filtrera mellan album, artister eller mappar och kan skapa/ta bort spellistor etc. Den som söker mer än vad som kan betraktas som basfunktionalitet gör däremot klokt i att bege sig ut på Android Market i jakt på något bättre – alternativen är fantastiskt många.

Den som behöver en equalizer kan glädja sig åt att även en sådan följer med i standardspelaren. Antalet förinställningar är förvisso relativt begränsat, men det gör inget då det går fint att skapa en egen profil genom med hjälp av fembandsequalizern i inställningsmenyn.

Videouppspelning

I den medföljande videospelaren, som syns i bilden ovan, kan vi spela upp flertalet av våra testklipp upp till 25Mbit/s i 1080p vare sig det är divx, xvid eller MKV/h.264 i HP 3.1/4.1. Precis som bland flertalet av standardspelarna kan videospelaren i Note däremot inte spela upp DTS-ljud varför klipp med sådana ljudspår förblir tysta. Det fungerar däremot utmärkt med klipp som har AC3 5.1-ljudspår.

ClipResolutionCodec / Profile / ContainerBitrateAudioResults (MX Video Player)
#1640x352XviD / Simple@L5 / AVI1 Mbit/sMP3 2.0OK
#2576x320XviD / Simple@L5 / AVI1,4 Mbit/sMP3 2.0OK
#3720ph.264 / [email protected] / MKV3 Mbit/sAC-3 5.1OK
#4720ph.264 / [email protected] / MKV9 Mbit/sAC3 5.1OK
#51080ph.264 / [email protected] / MKV14 Mbit/sDTS 5.1OK
#61080ph.264 / [email protected] / MKV19,2 Mbit/sAC3 5.1OK
#71080ph.264 / [email protected] / MKV22,8 Mbit/sDTS 5.1OK
#81080ph.264 / [email protected] / MKV25 Mbit/s DTS 5.1OK
#91080ph.264 / [email protected] / MKV30 Mbit/sAC3 5.1Low FPS
#101080ph.264 / [email protected] / MKV42 Mbit/sAC3 5.1Low FPS
I tredjepartsvideospelaren MX Video Player fungerar däremot avkodningen av filmer med DTS-ljud alldeles utmärkt. Klipp #9 och #10 flyter däremot inte på särskilt bra oavsett spelare, vilket också är väntat med tanke på den i sammanhanget extremt höga bithastigheten.

Övriga applikationer

Nummerplatta, anteckningsbok och FM-radio.


Samsung har sedan länge skickat med en egenutvecklad aktivitetshantare där det går att avsluta aktiva och/eller vilande applikationer. Huruvida detta är klokt eller ej lämnar vi upp till användaren att avgöra, men gänget bakom Android menar att aktivitetshantare är helt onödiga och i själva verket kan stjälpa snarare än hjälpa vad berör just Android.

Vidare följer en filhanterare samt office-kompatibla Polaris Office med i telefonen. Polaris Office har stöd för att både öppna, redigera och skapa nya Office-dokument och kan även hantera PDF-filen.

Samsung KIES

Samsung uppdaterings- och synkroniseringsprogramvara Kies

Kies tjänar i huvudsak till att uppgradera, säkerhetskopiera och synkronisera (USB och Wi-Fi) telefonen. Mjukvaran är endast kompatibel med Microsoft Windows XP+ och fungerar utifrån våra erfarenheter lika bra som motsvarande program från andra tillverkare; det vill säga sisådär, speciellt vad berör biten kring uppdateringar där vi liksom en mängd av våra forummedlemmar stött på patrull i form av drivrutinskrångel och annat. Allra helst hade vi nog sluppit KIES till fördel för plattformsoberoende OTA-uppdateringar som skickas ut direkt till telefonen via 3G eller Wi-Fi.

Kameran
Samsung har i vårt tycke jämte Sony Ericsson den bästa kameramjukvaran på marknaden. Vi hittar en myriad av inställningsmöjligheter som sträcker sig från allt till scenlägen, ISO-värde och vitbalans till olika fokuslägen och exponering. Tillverkare som LG, HTC och Motorola som för all del inte har något att skämmas för får dock se sig frånåkta på denna punkt.

I de tu bildserierna ovan framgår flertalet av de inställningsmöjligheter som finns i Samsungs kamera-mjukvara både vad berör bild- och videotagning.

Samsung Galaxy Note Sony Ericsson Xperia neo








Samsung Galaxy Note video – 1080p
httpvh://www.youtube.com/watch?v=0SrS-Gw76ZA

Sony Ericsson Xperia neo video – 720p
httpvh://www.youtube.com/watch?v=cicw2mBjmCI

Buggar och problem
Vi har utöver en del prestandaproblem relaterade till TouchWiz-launchern haft en relativt problemfri tid med Note, men det har inte varit en färd helt utan stötar. Vid har vid ett tillfälle, efter installation av en app på Market (SwiftKey X) råkat ut för att process efter process på telefonen plötsligt började krascha och det enda som hjälpte för att på stopp på detta var en omstart av telefonen.

Vi har vidare noterat stabilitetsproblem då vi med appen StabilityTest har belastat CPU och GPU maximalt under en längre period, vilket efter mellan fem och tio minuter leder till att telefonen fryser och att batteriet måste avlägsnas. Det är dock viktigt att poängtera att dessa stabilitetsproblem endast visar sig i syntetiska testprogram som är specifikt skapade för att belasta en telefon maximalt. Vid så kallat ”real world”-användande har vi aldrig lyckats få telefonen att uppvisa några stabilitetsproblem, inte ens då vi har spelat påfrestande spel långa stunder.

Slutligen vill vi nämna att styluspennan och skärmen inte verkar vara 100% kalibrerade på vårt testexemplar av Note, utan punkten där pennans spets sätts ner ligger, sett ur porträttläge, konstant ett par millimeter högre upp än linjen som ritas på skärmen. Det är möjligt att detta är medvetet från Samsungs sida för att göra det lättare att se vad man ritar/skriver, men vi fann det endast enerverande, främst då vi försökte skriva med relativt liten text.

Batteritiden

Vid videouppspelning, där vi i vårt test helt enkelt låter telefonen spela upp ett och samma videoklipp om och om igen till dess att telefonen stänger av sig själv, så presterar Galaxy Note trots sin rejält tilltagna skärm ett resultat på närmare 11 timmars oavbruten videouppspelning – längre än många enheter med mindre än hälften så stor skärmyta. Detta, förstås, delvis tack vare en vid videouppspelning mycket strömsnål Super AMOLED Advanced-skärm och ett batteri på hela 2 500 mAh.

Då vi använder telefonen på ett mer normalt vis, med telefonsamtal, SMS, chatt, spel och installation och användning av appar, så presterar Note ännu bättre. Där vi med Motorola RAZR och HTC Evo 3D vid dagens slut i regel har långt under 40% batteri kvar så har vi med Note minst 60%. Faktum är att vi till dags dato inte testat en telefon som erbjudit en bättre batteritid i förhållande till vårt användningsmönster.

Som med alla enheter med AMOLED-skärmar så kan man dock snabbt tömma batteriet om man ställer up ljusstyrkan rejält och spenderar halva dagen med att surfa på webbsidor med ljusa färgteman – vilket de allra flesta webbsidor har. För att maximera batteritiden så får man som användare helt enkelt se till att tänka ett steg längre och göra vad man kan för att hjälpa sin telefon på traven.

Systeminformation


Bland sensorerna finns det viktigaste i form av en accelerometer, 3-axlat gyroskop, ljussensor, närhetssensor och slutligen en barometer. Enheten kommer med Android 2.3.5 installerat och modellbeteckningen lyder GT-N7000. I inställningsmenyn hittar vi vidare stöd för OTA-uppdateringar (over-the-air), men än så länge har Samsung varit rätt dåliga på att använda funktionaliteten för att uppdatera sina telefoner.

Exynos 4210 - observera att det är 1,4GHz/kärna som gäller för Galaxy Note

Samsung Galaxy Note bygger på en hårdvaruplattform Samsung själva designat med arbetsnamnet Orion och modellbeteckningen Exynos 4210. Processorn bygger på ARM:s Cortex A9-arkitektur (45nm) och har två processorkärnor med en klockfrekvens på 1,4 GHz som skalar ned till 200Mhz. Grafikdelen kommer likaledes från ARM och har beteckningen Mali-400 MP (Multi Processing).
Med undantag för den höjda klockfrekvensen hittar vi samma plattform i Samsung Galaxy S II som alltså än står sig väl idag.


Samsung har i vanlig ordning dragit till med en generös mängd RAM – ~800MB – för operativsystemets räkning.


Utrymmet för appinstallationer är liksom mängden RAM fullt godkänt och placerar enheten i toppskiktet bland de telefoner vi hittills testat. Endast Motorola RAZR står ut med närmare den dubbla minnesmängden reserverad för appinstallationer.

Spel, prestanda och grafer
Vi har under vår tid med Note hunnit spela en hel del, då den väl tilltagna och högupplösta Super AMOLED Advanced-skärmen verkligen inbjuder till spel och media, och vi kan konstatera att telefonen mer eller mindre tuggar i sig vad vi än slänger på den i spelväg. Även om skärmen har en betydligt högre upplösning än lillebror Galaxy S II så finner vi att detta sällan ligger Note till last, helt enkelt därför att spelen i regel bara uppskalas – upplösningen i sig blir sällan högre än WVGA (800×480 pixlar).

Vid längre spelsessioner har vi noterat att enheten förvisso blir varm, men inte på långa vägar lika varm som lillebror Galaxy S II eller Motorolas finfina RAZR, som vi för övrigt nyligen hårdtestade i vår RAZR-recension.


Benchmark Pi mäter upp enhetens beräkningskapacitet, vilket ger ett mått på processorns prestanda. Resultatet presenteras i millisekunder och lägre är bättre.


Linpack mäter upp systemprocessorns flyttalsprestanda och resultatet presenteras i MFLOPS. Högre är bättre.


CF-Bench mäter upp telefonens CPU- och minnesprestanda och presenterar resultaten i en totalpoäng. Högre är bättre.


Sunspider mäter upp processorns och standardwebbläsarens kombinerade javascriptprestanda. Lägre tid, räknat i millisekunder, är bättre.


Vellamo mäter precis som Sunspider upp javascriptprestandan som telefonens processor och standardwebbläsare mäktar med, men till skillnad från Sunspider så består Vellamo av flertalet olika javascripttest, vilka sedan läggs samman för en totalpoäng där högre är bättre. Noteras bör att Vellamo är utformat på ett sådant vis att skärmens upplösning är av stor betydelse, vilket förklarar varför exempelvis den högupplösta Galaxy Note trots en aningen snabbare hårdvara än Samsung Galaxy S II får en klart lägre poäng.


Nenamark 2 är ett 3D-test baserat på ramverket OpenGL ES 2.0 och sätter grafikprocessorn på ett tufft prov i en 3D-värld med stort antal polygoner. Resultatet presenteras i FPS och högre är bättre.


Electopia ritar liksom Nenamark2 upp en detaljerad 3D-värld med högt polygonantal fast bygger i stället på ramverket OpenGL ES 1.1. Resultatet presenteras i FPS och högre är bättre.


Monjori Shader Benchmark mäter som namnet antyder upp grafikprocessorns kapacitet vad gäller rendering av så kallad “Fragment Shader”. Resultatet presenteras i FPS (”Frames per Second”, eller ”Bilder per Sekund”) och högre är bättre. Notera att skärmens upplösning är av betydelse, vilket innebär att högupplösta enheter presterar ett betydligt sämre resultat än andra telefoner med likvärdig hårdvara men med lägre skärmupplösning.

NameSequential read (MB/s)Sequential write (MB/s)Random read (MB/s)Random write (MB/s)IOPS/s read (4K)IOPS/s write (4K)
Samsung Galaxy Note43.045.263.430.288152.5
Samsung Galaxy S II (2.3.5)45.65.17
4.54
0.24
1164
64
Samsung Galaxy S Plus (2.3.5)30.575.69
4.87
0.17
1250
44
Samsung Galaxy Gio (2.3.5)6.194.032.181.65560424
SE xperia arc (2.3.4)7.95.484.365.7111171462
LG Optimus 3D (2.2)18.592.120.470.112127
HTC Evo 3D (2.3.4)24.411.562.660.1868148
Motorola RAZR (2.3.5)34.036.564.34 0.37111395.39
Med Androbench 3.0 mäter vi upp hastigheten på det interna minnet, på vilket själva operativsystemet körs och på vilket appinstallationer sker (såvida man inte väljer att installera på SD-kortet). Ett högre resultat är bättre, såväl för read/läs och write/skriv.

Slutsats
Med Galaxy Note har Samsung, precis som vi skrev i inledningen, mer eller mindre skapat en rejält förstorad och mer högupplöst version av storsäljaren Galaxy S II. Även om det förstås finns en hel del skillnader de tu emellan så är likheterna betydligt fler och det är med tanke på hur bra Galaxy S II är ett mycket fint betyg för Note. Tack vare en medföljande styluspenna och en mängd specialutformad mjukvara så lyckas dessutom Note bana väg i en kategori där de, med undantag av tableten HTC Flyer, är helt ensamma.

Mjukvarumässigt så har Samsung gjort ett bra jobb med att anpassa sitt TouchWiz-gränssnitt till den större och mer högupplösta skärmen och de har samtidigt gett Android 2.3.5/Gingerbread en hel del ny och välkommen funktionalitet. Där Galaxy S II i regel är rapp över hela brädet så har vi med Note stundvis upplevt en del ”slowdowns” där telefonen plötsligt blir långsam under några sekunder, innan den kommer igång igen och pinnar på som den sprintern den är. En uppdatering till Android 4.0/Ice Cream Sandwich är utlovad, men något datum är ännu ej utannonserat.

Hårdvarumässigt är vi på det stora hela mycket nöjda och trots det tunna chassit och de stora måtten så känns Note faktiskt styvare än lillebror Galaxy S II. Detta kanske kan tillskrivas den kromade ramen, som vi misstänker är av metall. En del mindre minuspoäng för ett lite för mjukt och småknarrande bakstycke samt en löst sittande styluspenna som lätt skallrar då man ruskar på telefonen. Detta kan dock vara något som bara drabbar vårt exemplar – vi vet ej. Note ligger med tanke på dess storlek mycket bra i handen, men här är det tvåhandsanvändande som gäller. Inte ens de största dasslocken till händer räcker till för enhandsanvändande.

Bildskärmen, 5.3 tum stor och av Super AMOLED Advanced-typ, är enhetens riktiga trumfkort. Det här är, trots ett subpixelmönster av PenTile-typ, en av de absolut bästa vi har testat. Den enda skärmen som egentligen slår Note är lillebror Galaxy S II, men då får man istället stå ut med en långt mer lågupplöst skärm. Tack vare tre olika bildskärmslägen kan man dessutom ställa ner färgmättnaden till mer realistiska nivåer – något som torde tilltala de som stör sig på att AMOLED-skärmar levererar morotsfärgade hudnyanser.

Tack vare den imponerande ovan nämnda skärmen och tack vare en mycket kompetent processorplattform, i Samsungs egna Exynos 4210, så inbjuder Note till filmtittande och spelande mer än någon annan telefon vi har testat. Note sväljer det mesta vi kastar på den i film-/videoväg och detta gäller även DTS, med exempelvis gratisappen MX Video Player installerad. Vad gäller spel så är situationen likartad – den stora skärmen med den fina färgåtergivningen och en responsiv pekskärm kombinerat med en kraftfull grafikkrets gör Note till en riktig spelmaskin.

Vid stillbildsfoto presterar Note över förväntan och inte bara matchar utan även slår Sony Ericssons Xperia neo och dess erkänt kompetenta kamera med EXMOR-R-sensor. Bildkvalitén vid videoinspelning, 1080p, är i sin tur på en helt annan nivå och både flyt och upplösning lämnar neo långt bakom sig. Kameramjukvaran de tu emellan är ungefär likvärdig, vilket innebär att de båda är i topp i androidvärlden.

Batteritiden har visat sig vara något utöver det vanliga tack vare det 2 500 mAh stora batteriet och den för sin storlek strömsnåla skärmen. Om man är oförsiktig så kan man förstås med en enhet med en 5.3 tum stor AMOLED-skärm snabbt tömma även ett stort batteri, men vid normalt användande och där man ser till att använda de strömbesparande knepen och apparna som finns så har man i regel betydligt mer batteri kvar vid dagens slut än med androidtelefoner med en mer normal batteristorlek.

Samsung Galaxy Note är lämplig för dig som:
* Vill ha en telefon med topprestanda
* Vill ha en rejäl och högupplöst skärm av toppklass
* Vill ha en rejäl batteritid
* Vill kunna göra anteckningar direkt på skärmen med den medföljande styluspennan
* Vill ha en bra kamera

Samsung Galaxy Note är inte lämplig för dig som:
* Är priskänslig
* Vill ha en smidig telefon
* Kräver ett blixtsnabbt tillverkargränssnitt
* Vill ha maximal materialkvalité

Andra telefoner med liknande prestanda, storlek och/eller utrustningsnivå:

Lägsta pris på Samsung Galaxy S II på Prisjakt just nu:
Lägsta pris på HTC Sensation XL på Prisjakt just nu:
Lägsta pris på HTC Flyer på Prisjakt just nu: