Introduktion

Sony Ericsson Xperia X10 är den svensk-japanska tillverkarens första försök på en androidtelefon, och de har valt att göra sitt intåg med en telefon som sett till hårdvaran tillhör det absoluta toppsegmentet. Vad sägs om en snabb snapdragonprocessor på 1 GHz, en högupplöst skärm på fyra tum och en kamera med hela åtta megapixlar?

Sony Ericsson har jämfört med exempelvis Motorola valt att närma sig Android lite annorlunda. Där Motorola har satsat på att leverera sin toppmodell Droid/Milestone med Android i sitt originalutförande så har Sony Ericsson valt att, likt HTC och dess populära Sense-gränssnitt, skapa ett eget gränssnitt som de kallar UX – User eXperience. UX består främst av två applikationer kallade Timescape och Mediascape, vilka är tänkta att på ett smidigt sätt knyta samman såväl sociala nätverk som dina kontakter och all media på telefonen.

Swedroid har tagit en djupdykning i X10 för att se om Sony Ericsson har lyckats med sin första androidtelefon, eller om det blir bakläxa och låga betyg.

I kartongen

I kartongen finner vi förutom telefonen ett batteri på 1500mAh, ett BT-headset med modellbeteckningen MW600, USB-kabel, laddare, skärmskydd och ett minneskort samt snabbstartsguide och information om garantivillkor etc. I vårt fall var det ett class 2-minneskort på 16 GB, men rykten säger att det i retailversionen i Sverige endast kommer inkluderas ett hälften så stort minneskort, 8 GB.

Utseende och byggkvalitet

Att Sony Ericsson har ansträngt sig vad gäller designen av X10 råder det ingen tekan om. Vi inser att smaken är delad, men rent allmänt får X10 höga betyg för sin design. Vi har frågat vänner och bekanta vad de anser, och med några få undantag så har designen fått mycket goda omdömen.

Kvalitén är det däremot lite si och så med, då vi – och våra vänner – alla upplever telefonen som aningen plastig. Detta är för all del inte konstigt – telefonens skal är trots allt tillverkat i plast – men det hade kunnat vara bättre. Vidare knirrar och knarrar det litegrann då man klämmer på telefonen, vilket förstärker det ”plastiga” intrycket en smula. Vi vill dock poängtera att X10 ingalunda håller låg kvalité – vi hade bara förväntat oss lite mer av en telefon i den här prisklassen.

Knappsats/styrdon

Det finns inte särledes många knappar på X10:an, vi har en ON/OFF-knapp på ovansidan och ett par volymknappar samt en kameraknapp på högersidan och på framsidan hittar vi från vänster till höger en menyknapp, en hemknapp och en bakåtknapp. Knapparna i fronten är i det närmaste helt ljudlösa och känns mycket bra och svarar väl, detsamma gäller volymknapparna, däremot är vi lite skeptiska till kameraknappen som inte känns lika stabil som de övriga knapparna – det skall dock sägas att den fyller sin funktion, men detta utan att briljera.

Avsaknaden av styrkula eller ett styrkors innebär att man inte lika smidigt hoppar mellan bokstäver när man skriver SMS eller dylikt, i stället får man förlita sig på två pilar på Sony Ericssons medföljande mjukvarutangentbord. Detta fungerar helt okej, men är enligt vår erfarenhet lite krångligare än ovannämnda diton.

Skärmen

En av X10:s mer prominenta och iögonfallande egenskaper är förstås den 4 tum stora widescreenskärmen i full WVGA-upplösning. Full WVGA, eller FWGA, motsvarar 480×854 pixlar och kan jämföras med exempelvis Nexus Ones WVGA-skärm på 480×800 pixlar. X10 har således 6.75% fler pixlar och ett skärmförhållande på 16:9 (äkta widescreen), att jämföra med Nexus Ones 15:9. Små skillnader, men vid filmtittande kan detta resultera i en behagligare upplevelse då en 16:9-film/-serie täcker hela skärmen utan att lämna svarta fält ovan och under bilden.

Skärmen är av typen LCD TFT och har därför samma problem med svärta och betraktningsvinklar som de flesta andra TFT-skärmar – svart ser snarare grått ut och skärmen skiftar gärna färg om man betraktar den ur olika vinklar. Detta är dock ett problem med näst intill alla TFT-skärmar och inget unikt för X10, men skillnaden är mycket påtaglig i en direkt jämförelse med vår AMOLED-utrustade referenstelefon Nexus One. Detta till trots är X10:s skärm en trevlig bekantskap, och storleken gör att det är en fröjd att skriva på skärmtangentbordet. Vidare är X10:an även utrustad med en ljussensor som anpassar ljusstyrkan beroende på var man befinner sig, den verkar dock vara lite väl känslig och justerar gärna skärmen bara man kommer i närheten av en lampa inomhus vilket kan upplevas som lite irriterande – med lite mindre känslighet hade funktionen i vår mening varit betydligt bättre.

I solljus och med ljusstyrkan på telefonen uppskruvad till 100% så presterar X10:an bättre än vår referenstelefon, en Google Nexus One med AMOLED-skärm, och i linje med våra erfarenheter från HTC Hero. Det är med andra ord rätt knepigt att se vad som sker på skärmen i direkt solljus och man får verkligen anstränga sig – telefonen kan inte sägas briljera på denna punkt. Kan man undvika omedelbart solljus är det däremot inga problem att se vad som händer på skärmen utomhus och inomhus har vi absolut inga problem.

Tack vare, eller snarare på grund av, att telefonen levereras med Android 1.6 så handikappas Sony Ericssons stora skärm en hel del, då färgdjupet begränsas till relativt låga ~65 000 färger i stället för de 16 miljoner färgerna som skärmen sägs vara kapabel till. Hur stor betydelse har då detta? Svaret är inte helt enkelt då det beror på vad man gör med telefonen och på vad som visas på skärmen. Vid bildvisning och filmtittande kan man i regel inte se någon skillnad alls, men begränsningen blir mycket påtaglig då man exempelvis installerar en applikation med snygga gradienter (färgskiftningar) i gränssnittet.

Hur mycket man stör sig på ”bandingen” som uppstår är av naturliga skäl upp till var och en att avgöra, men vi på redaktionen blir mist sagt mycket frustrerade av den här begränsningen. Bilden nedan demonstrerar det begränsade färgdjupet. Överst ser vi en gradient i ~16 miljoners färgdjup, i mitten samma gradient i 65k färger, och längst ner ett ser vi 65k färger med dithering. Dithering är ett sätt att lura ögat genom att kasta om pixlarna för att dölja de hårda kanterna som annars uppstår på skärmar med begränsat färgdjup. Dessvärre används dithering sällan i androidapplikationer, vare sig i tredjepartsapps eller Googles egna.

Ljud- och samtalskvalitet/mottagning

Samtalskvalitén upplever vi som god för bägge parter och på denna punkt skiljer sig inte X10:an från de flesta telefoner – den sticker helt enkelt inte ut. Vi tycker dock att Sony Ericsson kunnat höja volymen på högtalaren då den med lite sämre hörsel kan få problem med att uppfatta vad motparten säger om denna inte talar högt och tydligt.

Den externa högtalaren ljuder relativt högt, men även här hade vi gärna sett att SE skruvat upp volymen något. Högtalaren sitter dock bättre än på de flesta telefoner då den är placerad på vänster sida av chassit och inte på baksidan, vilket kompenserar något om man exempelvis har den liggandes på ett bord eller dylikt.

Mottagningen är i nivå med andra telefoner som vi testat så som Google Nexus One, HTC Magic och Samsung Galaxy Spica i5700, det vill säga inte dålig men ej heller exceptionell. När vi jämför telefonen med Nexus One vad berör mottagnings- och uppladdningshastighet över både 3G och Wi-Fi så tenderar X10:an att ha en något lägre nedladdningshastighet än N1:an fast i stället en högre uppladdningshastighet. Det är dock så många variabler som spelar in på denna front att vi inte kan dra några definitiva slutsatser och de tu lurarna får sägas prestera jämbördigt på denna punkt. Vad berör GPS-enheten är den precis lika snabb som den vilken följer med Nexus One, något som innebär ca 10-25 sek väntetid innan GPS-mottagningen är igång från en kallstart.

Ljudkvalitén vid anslutning av de medföljande hörlurarna till 3.5mm-uttaget slår med god marginal samtliga Android-telefoner som vi tidigare testet, det vill säga då vi använt respektive tillverkares medföljande lurar. Ansluter vi ett par Koss Porta Pro så låter det i våra öron fortfarande bra, men volymen kan nog uppfattas som lite låg av de som vill dra på rejält. Telefonen gör definitivt inte bort sig på denna punkt och vi hör bara minimalt med bakgrundsbrus i tysta låtpartier.

Mjukvaran/Android 1.6

X10 levereras med Android 1.6 under skalet, en version som även är känd som ”Donut”. Android 1.6 släpptes i mitten av september förra året och är således vid det här laget – sett till Androids utvecklingstakt – relativt föråldrad. Med Android 1.6 kom stöd för bland annat flera nya skärmupplösningar, utöver standardupplösningen HVGA (320×480 pixlar) som fram till 1.6 var den enda tillgängliga. Detta banade vägen för såväl enheter med lågupplösta skärmar (som HTC Tattoo) som enheter som X10 med högupplösta widescreenskärmar i (F)WVGA-upplösning (480×800/854 pixlar).

Det introducerades även stöd för fler hårdvaruplattformar, som Qualcomms Snapdragon i Android 1.6, men stödet är dessvärre ganska rudimentärt vilket leder till att operativsystemet har svårt att utnyttja den kraftfulla processorn till fullo – både vad gäller strömeffektivitet/batterisparfunktioner och en topprestanda som är långt ifrån så hög som den skulle kunna vara. Sony Ericsson sägs ha arbetat en hel del med att kompensera för dessa brister på egen hand, men vi har inte funnit några handgripliga exempel eller källredovisningar som styrker detta påstående. Därtill visar våra egna syntetiska benchmarks att X10 i en direkt jämförelse med Nexus One, trots samma processor, kraftigt handikappas av Android 1.6. Mer om detta längre in i recensionen.

Multitouch tycks inte alls vara påslaget på Xperia X10 med Android 1.6 och tredjepartsapplikationer, exempelvis gratiswebbläsaren Dolphin,  som fungerar med multitouch på de flesta andra Android-telefoner med 1.6+, har ingen multitouchfunktionalitet över huvud taget. Detta kommer säkerligen att ändras framöver med framtida uppdateringar, men vi hade gärna sett att funktionaliteten fanns där redan idag.

Hemskärmarna, programmenyn och inställningar

Ovan syns undantaget ett par programgenvägar standardkonfigurationen av de tre hemskärmarna med startskärmen i mitten. På startskärmen hittar vi en widget som Sony Ericsson skickar med vilken är sammankopplad med Timescape, den visar alltid den senast registrerade händelsen (Twitter-flöden, fotografier, spelad musik etc) och klickar man på den så hoppar man in i Timescape.

Skärmen till vänster visar ännu en widget som SE skickar med, dels ser man besökta sidor där och sedan ser man sina tre senast besökta sidor om man klickar på fliken ”Historik” – en widget vi själva inte hade så mycket nytta av under vår testperiod.

Till höger har vi en widget för att styra huruvida Wi-Fi, Bluetooth, GPS eller ljudet skall vara påslaget eller ej i en knapptryckning, den fungerar precis som den standardwidget som följer med Android 1.6 fast har fått ett nytt utseende. Även Googles standardsökwidget har fått sig en grafisk uppfräschning, men är i övrigt sig lik.

Programmenyn/appdrawern ser litet annorlunda ut än vad vi är vana vid från vanilla-versionen av Android (Googles standardversion).

Trycker vi på menyknappen samtidigt som vi befinner oss på hemskärmen så dyker det upp en meny och denna ser precis ut som den gör i standardversionen.

Menyalterantiven skiljer sig överlag inte nämnvärt från standardversionen av Android och på bilden till höger ser ni vilken build av Sony Ericssons mjukvara för X10:an som vår testtelefon kör, dvs under den särskrivna rubriken ”Skapa nummer: R1FA014”.

Det finns dock en detalj som utmärker sig, nämligen menyalternativet ”Programuppdatering” som vittnar om att framtida uppdateringar bör gå att hämta hem och installera direkt genom telefonen, så kallade OTA-uppdateringar (Over-the-air). Dessa är definitivt att föredra framför uppdateringar som kräver att man ansluter telefonen till datorn och gör en dessutom inte beroende av någon speciellt plattform för att utföra en uppdatering.

Mängden tillgängligt utrymme för installation av applikationer, dvs ledigt utrymme på datapartionen, är vid start närmare 400MB. Detta låter kanske inte som vidare mycket, men är mer än vad vi haft tillgängligt på någon annan Android-telefon som vi testat tidigare.

Mängden virtuellt minne som finns tillgängligt för användaren/operativsystemet är ~274MB med drygt 120MB ledigt precis vid uppstart – man skall dock inte fästa för stor vikt vid vad ”Free memory” rapporterar då Android gärna förvarar passiva applikationer i minnet så länge som möjligt för att förkorta uppstartstider och spara batteri. Behöver något program minne slänger Android illa kvickt ut de applikationer som ligger kvar till fördel för den aktiva applikation som behöver det.

Tangentbord/SMS

Tangentbordet är riktigt trevligt och att skriva på det går bra i både porträttläge som i liggande läge. Det kan kännas lite ovant om man kommer från andra Android-telefoner till en början, men efter en kort invänjningsperiod känns det inte alls så dumt.

Ovan ser ni samtliga vyer av Sony Ericssons egenutvecklade mjukvarutangentbord för Android i porträttläge.

…och här i vykortsläget.

Kontaktboken

Vi gillar verkligen Sony Ericssons kontaktbok som samlar allt möjligt, samtal, sms, e-post, Facebook, Twitter etc. för var och en av de sparade kontakterna under en lätthanterlig och snabbarbetad meny, en riktigt seg insvpening av det övre menyalterantivet irriterar dock.

Nummerplattan, kontaktlistan och samtalsloggen är aningens tillpiffade, men ser överlag ut som i standardapplikationen av kontaktboken som följer med Android. Intressant blir det dock så snart man går in på en kontakt, då det plötsligt ser helt annorlunda ut.

Ovan syns de alternativ som är tillgängliga om man klickar på en kontakt i kontaktboken eller i Timescape. Bland annat kan man för var och en av kontakterna se en individuell samtalslogg, meddelandelogg, e-postlogg, Twitter-logg, Facebook-logg och fotologg.

Timescape

Timescape tjänar till att samla in och presentera data från dels sociala nätverk, SMS och e-post till aktiviteter du nyligen genomfört på telefonen i ett och samma program.

Vi gillar konceptet med Timescape som mer eller mindre är en frontend för den utmärkta telefonboken. Efter att ha satt Timescape som standardhemskärm och använt det ett par dagar kan vi konstatera att genomförandet tyvärr inte är vidare bra, det är helt enkelt inte användarvänligt nog för att kännas riktigt användbart. Det finns som exempel inget smidigt viss att hoppa mellan de olika vyerna på, vill du kolla SMS-vyn och befinner dig i Twitter-vyn så måste du snurra eller försöka  hoppa i vypanelen och följaktligen kommer du att ramla in på vyer du kanske inte är så intresserad av att se på. I längden erfar vi att detta blir irriterande.

Även om vi tycker att 3D-vyn med vykort som rullar in på ett snyggt vis ser bra ut, så undrar vi om det inte vore bättre att välja ett annat upplägg, för att verkligen producera ett säljande nyttoverktyg. Du ser 7 kort per vy varav endast de första fyra är tydligt synbara och det är mycket skärmyta om kanterna som går till spillo. Hade Sony Ericsson kunnat presentera än mer information per vy, gjort det enklare att växla mellan alla tillgängliga vyer och satsat på att göra verktyget rysligt snabbt, så hade vi i vår mening haft en mycket användbar applikation framför oss.

Uppstartsskärmen som ni ser till vänster visar genom vykortsliknande ikoner aktuella händelser och man kan välja att endast visa händelser ur en eller flera kategorier genom att trycka på menyknappen och därefter välja alternativet ”inställningar”.

I inställningsskärmen kan man ställa in om Timescape skall vara telefonens hemskärm kontra de tre hemskärmarna som annars syns samt vilka tjänster som skall synas i vad man döpt till ”huvud Spline”, det vill säga det flöde som först dyker upp när man startar Timescape eller som syns i Timescape-widgeten på hemskärmen.  Vill man redigera vilka menyalterantiv som skall synas när man startat Timescape i den nedre menyn, då går man in på ”Anpassa Splines”. Det är även från inställningsskärmen som man anger inloggningsuppgifter till dels Facebook och dels Twitter.

Klickar man på menyalterantivet ”Uppdatera status” dyker tangentbordet fram och när man är färdig med sin statusuppdatering kan man välja vilka tjänster som man vill uppdatera, antingen Twitter eller Facebook eller båda två. Det går även bra att trycka på Facebook eller Twitter-ikonen som syns högst upp i Timescape-fönstret för att göra detsamma.

Den första bilden visar samtalsloggen och den andra bilden visar SMS-loggen. Klickar man på ett meddelande i denna vy ser det ut som på den tredje bilden och man kan då antingen klicka på meddelandeknappen för att omedelbart svara på meddelandet eller på infinite-knappen.

Infinite-knappen tar dig till SMS-loggen i kontaktboken och du kan här, precis som vi beskrev ovan, bläddra runt bland övriga händelser som ägt rum med denna specifika kontakt sedan tidigare genom en samtalslogg, maillogg, fotologg etc.

Går vi sedan in på e-post-vyn som bilden ovan i mitten visar och trycker på ett av vykorten, precis som i exemplet ovan, så dyker även här en meddelandeikon respektive en infinite-knapp upp.

Klickar man på meddelandeknappen kommer ett fönster fram innehållandes mailet och en meny för att svara på det/ta bort det.

Klickar man på infinite-knappen i e-post-vyn så förflyttas man till e-postloggen i kontaktboken, såvida avsändaren finns sparad som en kontakt. I annat fall får man fram rutan som syns i mitten ovan där man ombes lägga till adressen som en kontakt.

Går vi sedan till fotovyn/foto-splinen så syns dina senast plåtade bilder.

Samma princip gäller i fotovyn, klickar vi på en bild ges vi två alternativ: Antingen kan vi se bilden i fullskärmsläge genom att trycka på ikonen längst ned till höger och genom infinite-knappen så transporteras vi till en vy där vi kan se kort tagna på samma datum, samma plats eller på samma person – detta då kameramjukvaran har stöd för ansiktsigenkänning.

Musikvyn fungerar på ett likartat vis, klickar man på en låt kan man välja att spela den direkt genom att trycka på musikknappen. Vill man i stället ha fram all information om artisten så trycker man på infinite-knappen och har då möjlighet att se YouTube-videos och göra ett Google-uppslag på artistens namn samt köpa mer musik från artisten genom Sony Ericssons PlayNow-tjänst.

Både Twitter- och Facebook-vyn fungerar på samma vis, när man markerar en Twitter- eller Facebook-händelse så kan man klicka på antingen en länk som tar en till Facebook/Twitter genom webbläsaren eller på infiniteknappen. Infiniteknappen tar en till antingen Twitter- eller Facebook-loggen om man har sparat kontakten, har man inte sparat kontakten ombeds man göra detta.

På de två bilderna till höger syns hur Timescape ser ut om man väljer att använda det som hemskärm, den nedre raden flyttas upp och ersätts av ett par programgenvägar med appdrawern/programenyn undertill.

Mediascape Musik

Mediascape Music är en relativt lättarbetad tjänst för att hålla koll på musik, film och fotografier. Enstaka sega animationer och insvpeningar förhindrar applikationen från att kännas riktigt snabb, men den gör sitt jobb med råge och har ett logiskt upplägg.

Startskärmen för musikvyn ser ni till vänster och klickar man på ett album börjar det spela, härifrån ser man skivomslag samt har möjlighet att spola, pausa och skicka låten till någon över e-post eller markera låten som en favorit.

Trycker man på infinite-knappen kommer man till en vy där man kan se andra album från samma artist på minneskortet, köpa musik med samma artist från Sony Ericssons PlayNow-tjänst samt se YouTube-videos som har med artisten att göra.

Klickar man på ”Mer-knappen” som syns uppe till höger på mediascapes uppstartsskärm, så kan man i enlighet med bilderna nedan bläddra runt bland musiken på telefonen efter artist, nyligen spelade och tillagda låtar, favoriter, genrer m.m.

Mediascape Video

Videotjänsten fungerar precis som musiktjänsten och bilderna nedan talar för sig själva.

Mediascape Foto

Fotovyn skiljer sig inte heller särskilt mycket från övriga vyer och fungerar bra.

Nöjer man sig inte med att bara titta på lokala foton så går det även fint att lägga till ett Picasa- och Facebook-konto för att kunna titta på fotoalbum från dessa platser.

När man tittar på en bild i fullskärmsläge och trycker på menyknappen, så kan man bland annat välja att beskära den, rotera den eller att ta bort den. Trycker man på infinite-knappen kan man se bilder tagna på samma datum, samma plats eller på samma person. Det går även bra att dela med sig av bilder genom Facebook, MMS och e-post från fullskärmsvyn.

TrackID

TrackID är en tjänst för att identifiera musik genom att spela in ett stycke och sedan analysera det. Tjänsten fungerar riktigt bra och hittar snabbt rätt artist och låt såvida det inte är någon mer obskyr typ av musik.

När man startar programmet och trycker på ”Spela in” så spelar den in drygt 10 sekunder av musikstycket och analyserar det sedan för att därefter presentera artisten och låten. Man har även möjlighet att trycka på knappen ”Listor” där man kan se topplistor kring vad folk lyssnar på och man kan filtrera listan efter land.

Sony Ericsson PC-mjukvara

På telefonens minneskort ligger ett installationsprogram genom vilket man kan installera dels PC-companion som bland annat inhåller ADB-drivrutiner för de som vill utveckla och dels Media Go för de som vill synkronisera musik, foton, video och podcasts m.m. från datorn eller vice versa. Under testtillfället hade vi inga problem med Media Go och  kan rekommendera programmet, detsamma gäller PC Companion.

Media Go fungerar bra och du kan  utöver att synkronisera telefonen mot datorn eller vice versa även få fram låtinfo och albumomslag om detta saknas för något album eller köpa musik/video genom Sony Ericssons betaltjänst PlayNow som finns integrerad med programmet.

Genom PC Companion kan man uppdatera mjukvaran på telefonen och sedan finns där egentligen bara genvägar till Sony Ericssons hemsida för online-synkronisering av e-post, kalender etc.  och en supportportal.

Webbläsaren

X10 levereras som tidigare nämnt med Android 1.6, vilket innebär att den levereras med en något åldersstigen version av Androids standardwebbläsare. Tack vare den kraftfulla Snapdragonprocessorn på 1 GHz så skyfflar X10 – den åldersstigna webbläsaren till trots – runt HTML, PHP och javascript i en imponerande takt. Mot Googles Nexus One, vilken levereras med en betydligt nyare och mer optimerad webbläsarversion, så får den dock se sig slagen. Marginalen är dock inte särskilt stor och Sony Ericsson har rimligtvis optimerat den befintliga webbläsaren för att prestera bättre.  Vidare saknas stöd för HTML5, något som i ärlighetens namn inte betyder speciellt mycket ännu – X10 hinner säkerligen uppdateras till 2.1/2.2 flera gånger om innan HTML5 har hunnit växa ur buzzwordstadiet och faktiskt spelar någon större roll på nätet.

Kameran

X10 levereras med en kamera på hela 8 megapixlar och hanterar videoinspelning upp till WVGA-upplösning (800×480 pixlar) i 30 FPS. Kameran återger färger mycket bra och kompenserar för motljus betydligt bättre än Nexus One, vilket ni tydligt kan se på exempelbilderna här nedan, men bildskärpan är i vissa fall rent bedrövlig, särskilt i överkant av bild. Vi gissar att detta är ett linsproblem, då det som sagt främst visar sig i bildernas överkant – inte jämnt fördelat över hela bilden. Vi har sett detta på flertalet bilder tagna med X10:or, från flera olika källor, så det är inte bara vårt exemplar som lider av detta.

Videoinspelningen håller relativt hög klass även den, men ljudupptagningen vid inspelning håller inte samma fina klass som Nexus One. Detta beror sannolikt på att X10 till skillnad från Nexus One saknar en sekundär mikrofon vilken filtrerar ut bakgrundsljud och brus.

Vad gäller kameramjukvaran så har Sony Ericsson verkligen gjort bra ifrån sig och det är smidigt att ställa in allt från vitbalans till hur autofokusen skall fungera, man kan välja på leendeavkänning till att manuellt styra fokus genom att peka på skärmen. Det går även att ställa in både fokusläge och motivläge, se bilderna nedan för exempel på hur det hela ser ut. Under videoinspelning verkar autofokusen inte vara aktiv och det finns ingen möjlighet att manuellt styra fokus heller. Allt är dock inte guld och gröna skogar, det tar hemskt lång tid för kameraapplikationen att komma igång ibland, denna väntan är inte rolig och detta är något man definitivt måste se över till nästa mjukvaruuppdatering.

Förutom problemet med skärpan vid stillbilder, så vågar vi nog påstå att X10:s kamera är den bästa vi har sett på en androidtelefon – hittills.

Sony Ericsson Xperia X10

Google Nexus One

Systemuppdateringar

X10 levereras som sagt med Android 1.6. En uppdatering till Android 2.x ser ut att bli verklighet, enligt bland annat ett blogginlägg på Sony Ericssons officiella blogg, men det finns inga indikationer från officiellt Sony Ericsson-håll på när detta kommer att ske. Ni som köper telefonen bör därför köpa den väl medvetna om att Android 1.6 kan komma att bli er kompanjon ett bra tag framöver. Det verkar gå fint att uppdatera telefonens mjukvara både genom att ansluta den till datorn och köra Sony Ericssons verktyg ”PC CompanioN”,

Prestanda

X10:an är en snabb telefon även om den halkar efter konkurrensen något i våra syntetiska test nedan, det går fort att ladda in webbsidor och det är riktigt bra flyt när kör igenom ett par populära 3D-spel så som Raging Thunder 2 och Speedforge 3D samt DROP.

Prestandan i Mediascape och Timescape är vida debatterad och vi erfar små fördröjningar till följd av animerade övergångar som tar tid att ladda in, men om detta är att betrakta som lagg är en ytterst subjektiv fråga. Vi kan bara konstatera att den som är otålig och som känner att minsta förlorad sekund är en katastrof kommer förmodligen inte kommer att att använda Timescape. I Mediascape är problemen inte lika påtagliga och det går snabbt att växla mellan bilder, spela upp video och dylikt – enda gången vi erfar att det är segt är då vi hoppar mellan olika vyer och någon tung animerad övergång börjar sluka systemresurser.

Här kan vi se att ryktet som sade att X10 endast har 256 MB RAM är fullkomligt felaktigt. 275 MB tillgängligt minne innebär att vi talar om minst 384 MB RAM totalt, då Android i sig reserverar en bit över 100 MB. Vi ser här att Nexus One har hela 395 MB tillgängligt – men märk väl att detta endast gäller ”patchade” versioner av Nexus One. En begränsning i linuxkärnan i standardversionen av Android 2.1 för Nexus One begränsar den tillgängliga minnesmängden till ”ynka” 218 MB.

Under våra dagar med X10 har vi vid tillfällen noterat att pekskärmen inte har svarat lika rappt som vi är vana vid då vi har använt exempelvis Nexus One, HTC Magic eller Huawei U8220. Vi har inte riktigt kunnat sätta fingret på exakt vad det är som orsakar detta beteende, men ovanstående benchmark kan eventuellt ge oss en ledtråd. Vad som mäts här är hur hög uppdateringsfrekvens skärmen arbetar med – det vill säga hur ofta den uppdaterar koordinaterna för dina fingerrörelser, och X10 arbetar i en betydligt lägre frekvens än konkurrenterna. Kanske kan detta förklara ett och annat problem med fördröjningar och en viss okänslighet?

Om man vill testa själv så tycker vi att fenomenet blir tydligast om vi startar ett ritprogram och ena stunden drar med fingret på X10:ans skärm och andra stunden på Nexus One:s skärm, eller för den delen någon annan valfri Android-telefon.  Detta är för all del ingen deal breaker, men den som vet med sig att den är känslig bör prova skärmen på telefonen innan man bestämmer sig för ett köp. Vi har hört av oss till Sony Ericsson angående detta och väntar på en kommentar.

Bilden ovan talar sitt tydliga språk, och visar tydligt vilken flaskhals Android 1.6 utgör. Trots att X10 och Nexus One har exakt likadana processorer så blir X10 fullkomligt mosad av Nexus One, och till och med Motorola Droid/Milestone med en processor som är klockad i låga 550 MHz slår X10 med god marginal.

Precis som i Benchmark PI så ser vi återigen hur Nexus One spelar i en helt egen division, och hur den lågt klockade Droid/Milestone slår X10 på fingrarna.

Sunspider är en plattformsoberoende javascript-benchmark, vilken helt enkelt mäter hur snabb javascriptmotorn/processorn är. Återigen ser vi att Nexus One med bred marginal går segrande ur striden, men X10 är här uppe på en andraplats, straxt före Acer Liquid. Som referens kan nämnas att vi med en iPhone 3GS mätte upp cirka 20 300ms.

Neocore 3D är en numera föråldrad 3D-benchmark skapad (och kodad) för att visa vad Qualcomms MSM7200-plattform klarar av, varför den inte är helt relevant för den nya Snapdragon-plattformen. X10 placerar sig här före Nexus One, men efter Acer Liquid. Varför skillnaden inte är större mellan dessa två generationer telefoner förklaras också av upplösningen, X10:an och Nexus One samt Acer Liquid har betydligt fler pixlar i och med den högre upplösningen vilket innebär en högre arbetsbelastning för grafikkärnan.

Precis som i fallet med Benchmark Pi och Linpack så ser vi återigen Android 1.6 fälla krokben för Xperia X10. Kraften finns där, men den tillåts inte sträcka ut benen ordentligt, och resultatet blir därefter.

Åter en benchmark som inte är helt relevant för den nya generationens hårdvara. Man förstår snabbt att resultaten inte är alltför tillförlitliga då ny och snabb hårdvara får rejält med däng av sina slöa företrädare – men som i fallet NeoCore 3D har samtliga lurar i bottenskrapet högre upplösning och måste därmed bearbeta en betydande mängd fler pixlar än sina äldre kusiner.

Softweg Virtual Memory mäter upp RAM-hastigheten, och vi kan här se att Android 1.6 inte utgör en flaskhals, utan låter minnet arbeta i full fart. Närmast dött lopp mellan X10 och Nexus One, men en liten liten fördel för Nexus.

Här mäts prestandan på telefonens flashminnen upp. Detta benchmarken inkluderar både det integerade flashminnet och minneskortet, varför prestandan i högsta grad påverkas av hastigheten på ditt microSD-kort. Här kniper Sony Ericssons Xperia X10 med liten marginal förstaplatsen före Nexus One.

Batteri

Batteritiden är i jämförelse med Nexus One och håller trots den stora skärmen på 4″ för en hel dags användande även om man lyssnar på lite musik och surfar runt en del samt pratar någon timme i telefon. Vill man ha en så här avancerad telefon får man nästan räkna med att ladda den varje natt, men det är fullt möjligt att få ut lite längre batteritid om man är riktigt konservativ med användandet.

Bluetooth och A2DP

Generöst nog skickar Sony Ericsson med ett påkostat bluetoothheadset med modellnamnet MW600, det väger bara 13 gram (utan lurar) och mäter 17,5mm x 15mm x 62mm samt har en 3,5mm-utgång och en AMOLED-skärm. Vidare har SE utrustat det med en FM-radio som på en laddning uppges klara av 11h uppspelning och dessutom kan MW600 hantera två samtidiga bluetooth-anslutningar, en funktion som Sony Ericsson kallar för multipunkt.

Samtalskvalitén är det inget fel på heller och trots att vi är ute och går i lite blåst så har varken vi eller motparten några större problem med att höra vad som sägs. Överlag är vi mycket nöjda med detta headset, som för övrigt fungerade bra med andra Android-telefoner så som Nexus One och HTC Magic undantaget att man inte får låtinformation i displayen, och tycker att SE förtjänar en eloge för att man inkluderar det i förpackningen.

Sammanfattning

Xperia X10 är en kompetent och snabb telefon som det går fort att surfa på och som sväljer det mesta vi kastar på den utan större problem. Den rörelsekänsliga skärmen upplever vi dock inte som lika följsam och mjuk som konkurrenternas och detta kan bero på vad som verkar vara en en relativt låg uppdateringsfrekvens, den är dock fortfarande fullt användbar.

Betyg:

Plus för:
* Medföljande headset med FM-radio
* Medföljande skärmskydd
* Kameran
* Mediascape
* Gott om minne, både ROM och RAM
* SE:s Media Go synkroniseringsprogram
* Kontaktboken
* SE:s mjukvarutangentbordet
* Activesync genom moxier mail med stöd för e-post, kalender, kontakter och aktiviteter

Minus för:
* Skärmen är inte lika responsiv/följsam som konkurrenternas
* Plastigt och lite knarrigt skal/chassi
* Ingen multitouch eller ens dual touch, saknar stöd i hårdvaran.
* Android 1.6
* Kamera-applikationen tar stundvis lång tid på sig att starta