I musikstudion är equalizern ett viktigt ljudverktyg. Dels för att plocka bort oönskade frekvenser helt och dels för att förstärka andra frekvenser för att framhäva instrument och sång. För basinstrument brukar man exempelvis skära bort alla frekvenser under 40 – 45Hz då dessa ändå inte tillför något utan mest mullrar och tar upp plats i mixen.

För sång kan man istället ta bort frekvenser under 80 – 120Hz och förstärka områden kring 5000Hz, beroende på om det är en tjej eller en kille som sjunger. För att alla olika ljud och instrument ska framträda tydligt i mixen vill man att deras frekvenser inte ska krocka alltför mycket och varje instrument har särskilda frekvenser som när de stärks gör att de ljuden kommer fram bättre. 

När låten är inspelad och mixad är det sedan dags för mastering: det sista ledet i den kreativa processen som började med att låten skrevs. Här pressas ofta volymen upp genom komprimering och ett verktyg som kallas limiter (musik förr hade större dynamik). Även i denna fas används en equalizer för ibland kan frekvensomfång behöva stärkas eller sänkas. Alla spår på skivan ska ha en enhetlig ljudbild och vara ungefär lika ljudstarka.

Ett populärt inslag i musikappar för Android är equalizers. Vissa användare ser rentav en equalizer som ett måste. Musikerna, producenten, ljudteknikern, mixaren och mastraren har ägnat mycket tid åt att få musiken att låta på ett visst sätt in i minsta detalj. Vad gör man då med en equalizer i efterhand?

Ofta fördärvar man upphovsmakarnas vision av musiken. Vissa kanske naturligtvis föredrar tung bas och vill kunna ändra ljudbilden själv, eller vill ha möjligheten att anpassa ljudet till förhållanden som kanske inte är helt optimala.

Själv skulle jag dock inte röra en equalizer i en musikapp och helst inte i en stereo heller. Jag använder studiomonitorer som på ett så exakt vis som möjligt återger originalljudet, så som det var tänkt att låta. För man vill väl ändå höra musiken så som artisten spelade in och skapade den?